Upplysningen. Källa: Robert de Vries (red.) (2010-10-03). "Upplysningen". SO-Rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/upplysningen# [Hämtad: 2025-01-07]

False (B)

Den vetenskapliga revolutionen

<p>kvinnors rättigheter</p> Signup and view all the answers

<p>Thomas Hobbes = Maktens uppdelning Montesquieu = Naturliga rättigheter John Locke = Kritik av absolutism Voltaire = Religionsfrihet</p> Signup and view all the answers

<p>Människan är en produkt av sin miljö (D)</p> Signup and view all the answers

<p>False (B)</p> Signup and view all the answers

<p>Immanuel Kant</p> Signup and view all the answers

<p>bortta</p> Signup and view all the answers

<p>Upplysningstiden (D)</p> Signup and view all the answers

<p>True (A)</p> Signup and view all the answers

<p>Naturvetenskaplig revolution</p> Signup and view all the answers

<p>Immanuel Kant = Självförvållad omyndighet Voltaire = Religiös tolerans John Locke = Naturrätt och regeringsfilosofi Rousseau = Sammanhållning i samhället</p> Signup and view all the answers

En tid av intellektuell och kulturell förändring under 1700-talet som fokuserade på förnuft, vetenskap och mänskliga rättigheter.

En revolution som var starkt påverkad av upplysningsidéer, där folk krävde frihet och självständighet från Storbritannien.

Filosofer som utforskade mänskliga rättigheter, förnuft och politik under upplysningen. Några av dessa filosofer var Thomas Hobbes, John Locke, Jean-Jacques Rousseau, Montesquieu, Voltaire och Mary Wollenstonecraft.

Den vetenskapliga revolutionen och andra orsaker som ledde till upplysningen, som till exempel den ökande tillgången på kunskap och en mer kritisk syn på auktoriteter.

En idé som fick stort genomslag under upplysningen, där människor började undvika okritisk tro på auktoriteter och i stället fokuserade på att tänka själva.

Upplysningen var en period under 1700-talet då man betonade förnuft, vetenskap och individens frihet.

Upplysningens tänkare trodde att människan var god och förnuftig av naturen, och att samhället kunde förändras för att förbättra människans liv.

Upplysningen spred idéer om att människan kunde bli bättre genom att använda förnuftet och att samhället hade en skyldighet att främja individens välfärd.

Upplysningens idéer spreds genom filosofiska texter, upplysningstidningar och debatter.

Naturvetenskapliga framsteg under 1600-talet och framåt gav nya idéer om livet och verkligheten och påverkade synen på världen.

Den naturvetenskapliga revolutionen fokuserade på observation, experiment och förnuft i stället för traditionella tolkningar.

Upplysningens tankar fokuserade på att skapa ett mer rättvist och moraliskt samhälle genom att främja förnuft, individualitet och mänskliga rättigheter.

Den naturvetenskapliga världsbilden utmanade traditionella tankar om livet och verkligheten och ledde till nya idéer om människans plats i universum.