Upplysningen och dess tänkare

Upplysningen var en period i europeisk historia (1600-1800) då man började tänka nytt om samhället. Det var ett fokus på att människan kunde använda sitt förnuft för att förbättra världen och att människan hade naturliga rättigheter.

Encyklopedin är en samling av kunskaper som omfattar alla områden. Den var viktig under upplysningen, då man eftersträvade att sprida kunskap och göra det till en tillgänglig resurs.

Ett samhällsfördrag är en överenskommelse mellan medborgarna och makten. Den beskriver hur samhället ska organiseras och vilka rättigheter och skyldigheter människor har. Tanken är kontroversiell eftersom den strider mot tidigare idéer om att makten kommer från Gud.

Rousseau trodde att den allmänna viljan, det vill säga det som är bäst för alla medborgare, borde styra samhället. Allmänna viljan var inte detsamma som demokratisk majoritet, utan en klokhetsdom som kom från det gemensamma bästa.

Montesquieu menade att makten bör vara fördelad mellan olika grenar för att förhindra maktmissbruk. Han föreslog en maktdelning mellan lagstiftande, verkställande och dömande makt.

Voltaire var en förespråkare för yttrandefrihet, religionstolerans och mänskliga rättigheter. Han kritiserade kyrkans makt och förespråkade öppenhet och debatt.

Mary Wollstonecraft var en viktig röst för kvinnors rättigheter. Hon argumenterade för att kvinnor borde ha tillgång till utbildning och kunna delta i det offentliga livet.

De som stod för det mesta av skatten i 1700-talets Frankrike - bönderna, hantverkarna och handelsmännen.

Den franska riksdagen, uppdelad i tre stånd: adeln, prästerskapet och tredje ståndet.

Sommaren 1788 drabbades jordbruket i Frankrike av missväxt. Detta ledde till höjda brödpriser och hunger bland folket.

I mitten av 1700-talet var Frankrike i ekonomisk kris på grund av krigsskuld och höga utgifter.

Kungen ville öka skatter men adeln och kyrkan motsattes och krävde att Generalständerna skulle sammankallas.

I maj 1789 lovade medlemmarna i tredje ståndet i Generalständerna att de inte skulle skiljas innan Frankrike hade fått en ny författning.

Delegaterna från tredje ståndet i Frankrike förklarade sig till nationalförsamling och krävde en ny författning.

En grupp radikala upplysningsmän som ville göra rent hus med gamla strukturer och skapa en framtid baserad på förnuft. De var inblandade i revolutionens kaotiska och blodiga fas.

Ståndssamhället avskaffades, kungens makt minskade och fler fick rösträtt i Frankrike.

Krig och missnöje ledde till en våldsam period i Frankrike där folk misstänkta för att vara motståndare till revolutionen avrättades, den s.k. skräckväldet.

Ledaren för det våldsamma skräckväldet i Frankrike.

Den franska revolutionen ledde till många förändringar, men upprättade aldrig en stabil och varaktig republik. Dess idéer om frihet och jämlikhet spreds dock över världen.

Frankrike fick en ny författning 1791, men en stor del av befolkningen, som kvinnor, fattiga och bönder, fick inte delta i det demokratiska styret.

Den franska revolutionen skapade inte en stabil republik utan ledde till krig och diktatur. Den var en viktig händelse i historien, men dess mål om jämlikhet och frihet uppnåddes inte helt.

Kopernikus, Kepler och Galilei visade att jorden inte är solsystemets centrum utan snurrar runt solen. Newton förklarade sedan varför detta sker med hjälp av teorin om gravitation.

Upplysningsfilosoferna ifrågasatte att kungar styrde med Guds nåde. De trodde att enväldet var föråldrat och att makten skulle delas upp mellan olika organ.

Upplysningen präglades av en stark tro på förnuft, d.v.s. att människor kunde tänka själva och inte behöver följa makthavares eller kyrkans ord blint.

Montesquieu föreslog att makten i ett samhälle ska delas upp i tre grenar: lagstiftande, verkställande och dömande. Detta skulle förhindra att en enskild person eller grupp fick för stor makt.

Rousseau föreslog en republik utan kungar eller adel där medborgarnas vilja skulle styra. Han trodde att människor borde vara med och bestämma lagarna som de ska lyda.

Voltaire trodde att människor måste undersöka verkligheten med sitt förnuft och inte lita blint på kyrkans och makthavarnas ord. Samtidigt var han öppen för att människor skulle kunna ha olika åsikter. Han uppmuntrade till öppen debatt och tolerans.

Upplysningsfilosoferna kritiserade det medeltida tankesättet som såg människor som födda med olika funktioner. De trodde istället att alla människor i grunden är lika och kan förbättra sin situation genom utbildning och bättre levnadsvillkor.

Encyklopedin var ett stort uppslagsverk där all mänsklig kunskap samlades i alfabetisk ordning. Den var typisk för upplysningen eftersom den spred vetenskapliga upptäckter och filosofiska tankar till ett bredare publik.

Samhällskontraktet innebär att människor överlämnat viss makt till staten i utbyte mot skydd av naturliga rättigheter som liv, frihet och egendom.

John Locke menade att människor har rätt att göra uppror mot staten om deras naturliga rättigheter kränks. Rousseau ansåg istället att medborgarna borde vara med och fatta beslut om lagar.

Voltaire var emot att ge folket mer makt och trodde att en upplyst despot, d.v.s en kung som använde sin makt för att främja framsteg, var det bästa styreskicket.

Montesquieus maktdelningsprincip föreslog att det skulle finnas ett lagstiftande parlament för att begränsa kungens makt. Både kung och parlament ska sedan kontrolleras av domstolen.

Upplysningen innebar en öppenhet för att ifrågasätta gamla sanningar och trodde att allt kunde förändras och förbättras.

Rousseau trodde att alla medborgare borde vara med och fatta beslut om lagar. Han ansåg att det var viktigt för demokratin att folkets vilja styrde.

Upplysningsfilosoferna Rousseau, Voltaire och Montesquieu hade olika synpunkter på hur samhället borde styras. Rousseau trodde på direkt demokrati, Voltaire på en upplyst despot och Montesquieu på maktdelning.

En politisk idé av Montesquieu, där makten fördelas mellan tre grenar: den exekutiva (styrande, t.ex. president), den lagstiftande (parlament), och den dömande (domstolar).

Voltaires politiska idé, där det menas att det är bättre att ha en upplyst despot som styr, dvs en monark som tillämpar lagar för folkets bästa, istället för en ointelligent demokrati som riskerar bli styrd av folks okunskap.

En förespråkare av kvinnors rättigheter under upplysningen. Hon använde upplysningens idéer om människans värde för att argumentera för kvinnors lika rättigheter och utbildning.

Den huvudsakliga orsaken till att kvinnors rättigheter inte utvecklades under upplysningen. Det var den vanliga uppfattningen att kvinnor var intellektuellt underlägsna män och därför inte förmögna att delta i politik, vetenskap, osv.

En situation där England efter Sjuårskriget hade stora ekonomiska problem på grund av krigets kostnader.

Högre skatter, nya skatter, och höjda tullar på varor som te, som England införde för att samla in mer pengar från kolonierna.

En situation där kolonister hade begränsade handelsmöjligheter. De kunde bara handla med britannien och kunde inte få bättre priser från andra länder.

Englands förbud mot att utvidga sina områden västerut, vilket begränsade kolonisternas expansion och möjligheter till jordbruk.

Kolonisterna kände sig inte representerade i det brittiska parlamentet, trots att de betalade skatter och tullar till det. De ansåg att de inte hade någon röst i beslutsfattandet.

Den amerikanska revolutionen inspirerades av upplysningens idealer om frihet, jämlikhet och folkligt medbestämmande. Men det var framför allt ekonomiska faktorer som utlöste revolutionen.

Ett dokument som förklarade att de 13 amerikanska kolonierna var självständiga från Storbritannien. Den grundade sig på upplysningens idea om människans lika värde och rätt till frihet.

En strid mellan de 13 amerikanska kolonierna och Storbritannien, som slutade med koloniernas seger och erövrandet av självständighet.

En politik där alla människor betraktas som lika och fria, utan kung, adel eller statskyrka. Detta blev ett ideal som folk ville uppnå i Europa efter den amerikanska revolutionen.

En samhällesstruktur där människor är indelade i olika klasser med olika rättigheter och skyldigheter. I Frankrike innan revolutionen fanns adeln, prästerskapet och det tredje ståndet med mycket olika villkor.