Socialekologiska teorier, kapitel 4

Socialekologiska teorier och inlärningsteorier (Kapitel 4)

• Chicagoskolan utvecklades samtidigt som determinismen dominerade i Europa och USA.
• Människan ses som en socialt bestämd varelse, där sociala sammanhang påverkar handlingar.
• Statistiska metoder, deltagande observationer och levnadshistorier användes i forskningen.
• Teorin delas in i socialekologisk teori, differentiella associationer och differentierad förstärkning.

Socialekologisk teori

• Robert Parks utvecklade en teori om hur storstäder utvecklas och delade in staden i zoner.
• Burgess byggde vidare på detta och skapade fem cirklar baserat på användningsområden:
  • Zon 1: Affärs- och industriområde
  • Zon 2: Övergångszon/slum med hög kriminalitet och dåliga levnadsförhållanden
  • Zon 3: Bostäder för arbetare
  • Zon 4: Bättre bostadsområden
  • Zon 5: Förstäder
• Shaw & McKay fann att brottslighet var vanligast i zon 2.
• Dåliga levnadsförhållanden, splittrade familjer och brist på sociala resurser bidrar till brottslighet.
• Brottslighet ses som en lösning på fattigdom och arbetslöshet.

Differentiella associationer

• Enligt Ron Akers och Sutherland lärs brottsligt beteende in i subkulturer.
• Brottsligt beteende förstärks genom belöningar och bestraffningar, vilket kallas differentierad förstärkning.
• Beteendet blir starkare när förstärkningen sker i nära relationer.

Strain, subkulturteorier, gäng och brottsliga nätverk (Kapitel 5)

• Brottslighet beror på samhällsstrukturen, inte bristande social organisation.
• Teorierna är inspirerad av Durkheims anomiteori, där snabba förändringar leder till normupplösning.

Mertons teori om strain

• Teorierna fokuserar på diskrepansen mellan samhälleliga mål (framgång, rikedom) och medel för att uppnå dem.
• Fem sätt att förhålla sig till mål och medel:
  • Konformitet: Accepterar både mål och medel
  • Innovation: Accepterar mål men saknar legitima medel och använder alternativa vägar/brott
  • Ritualism: Följer regler men saknar mål
  • Tillbakadragande: Avvisar både mål och medel (missbruk, sekter)
  • Uppror Avvisar mål och medel och försöker förändra systemet (terrorism, extremism)

Kritik mot strainteorin

• Fokuserar på brott i lägre socioekonomiska grupper.
• Förklarar inte ekonomisk brottslighet och miljöbrott.

Symbolisk interaktionism, stämpling och kritisk kriminologi (Kapitel 6)

Symbolisk interaktionism

• Brott är en social konstruktion
• Mead och Thomas teoremet: "Om en människa upplever något som verkligt, blir det verkligt i sina konsekvenser."
• Vår självbild formas utefter samhällets reaktioner.

Stämplingsteori

• Samhällets reaktioner leder till fortsatt brottslighet enligt Tannenbaum och Lemert.
  • Primär avvikelse: De flesta begår brott men får ingen stämpling
  • Sekundär avvikelse: Stämpling leder till att individen identifierar sig som kriminell
• "Samhället är ojämlikt" enligt Becker; låg status leder till stämpling och begränsade livsmöjligheter.

Kritisk kriminologi

• Marxistisk kriminologi: Samhället är ojämlikt och lagar skyddar de privilegierade.
• Feministisk kriminologi: Ett patriarkalt samhälle påverkar rättssystemet och forskningen kring kvinnlig kriminalitet.

Kontrollteorier, rutinaktiviteter och tillfällesstruktur (Kapitel 7/9)

Teorin om sociala band (Hirschi, 1969)

• Sociala band till samhället förhindrar brottslighet.
• Fyra viktiga element:
  • Anknytning till konventionella personer/aktiviteter
  • Åtaganden till samhällsordningen
  • Delaktighet i skola, arbete, föreningar
  • Övertygelse om samhällsordningens legitimitet

Rutinaktivitetsteori (Cohen & Felson)

• Brott sker när tre saker sammanfaller:
  • En motiverad förövare
  • Ett lämpligt objekt
  • Avsaknad av kapabla väktare.