Småbarns hjärnor och utveckling

Småbarns hjärnor

• En babys hjärna har lika många hjärnceller som en vuxens men fler synapser (kopplingar mellan hjärnceller).
• Hjärncellerna och synapserna i en babys hjärna är inte lika specialiserade som i en vuxens hjärna.
• Med tiden blir olika hjärncentra mer specialiserade.
• Hjärncentra får mer myelin, vilket ökar tankesnabbheten.

Från genetisk kod till ålderdom

• En zygot bildas när ett ägg och en spermie smälter samman och förökar sig genom delning.
• Zygoten växer till ett foster, som föds som en baby. Babyn utvecklas till barn, tonåring och vuxen, varefter personen åldras.
• En genetisk kod kan inte tänka, känna, uppleva eller minnas; dessa funktioner finns enbart i hjärnan.
• En zygot eller ett ungt foster saknar hjärna, och den minimala hjärnan som utvecklas har inte avancerade funktioner.
• Foster kan mot slutet av graviditeten lära sig känna igen mammans röst.

När börjar livet?

• Det finns ingen enighet om exakt när en person blir en person; de flesta anser att det är en gradvis process.
• Tidigare hävdade kyrkan att ett foster blir en person vid första andetaget (vilket överensstämmer med Bibeln).
• Andra vatikankonciliet bestämde på 1960-talet att en zygot ska räknas som människa vid befruktningen.
• Idén att en person uppstår vid befruktningen har vuxit i popularitet, främst inom konservativa kristna kretsar.
• Ingen hävdar att enäggstvillingar har samma själ eller är samma person, trots identisk genetisk kod.
• Vetenskapligt sitter en persons psyke (eller själ) i hjärnan, inte i den genetiska koden.
• Hjärnan utvecklas gradvis, framför allt efter födseln, och frontalloben blir färdig runt 25 års ålder.

Genernas och miljöns betydelse

• Förr trodde man att nyfödda barn var som "oskrivna blad" (tabula rasa) eller att allt var förutbestämt.
• Den genetiska koden påverkar hjärnans utveckling, men miljöfaktorer är viktiga redan på fosterstadiet.
• Enäggstvillingar är unika redan vid födelsen.
• Att en person blir bra på något beror på hjärnans och kroppens förutsättningar (arv och utveckling), samt en bra social miljö.

Temprament

• Små barn utvecklar tidigt egna personligheter.
• Barns sätt att hantera känslor kan delas upp i olika temperament.
• Barnets temperament påverkar utvecklingen, men kan påverkas av omgivningen. Vuxna som utstrålar trygghet kan hjälpa barnet att utveckla ett lugnare temperament.

John Bowlby - Anknytningsteori

• Anknytningsteorin handlar om nära och känslomässiga relationer och deras betydelse för individens utveckling.
• John Bowlby arbetade på 1950-talet för WHO med barn som separerats från sina föräldrar och insåg vikten av tidig omvårdnad.
• Bowlby och Mary Ainsworth undersökte anknytningens koppling till social och emotionell utveckling i 40 år.

Barnets beteendesystem och anknytningssystem

• Barn har medfödda beteendesystem för att få den omvårdnad de behöver.
• Nyfödda barn ökar sina rörelser och skriker vid obehag.
• Äldre barn (ca 3 månader) använder kroppsspråk och leenden för uppmärksamhet.
• Barn anpassar sig till olika typer av omhändertagande eftersom de inte kan välja vårdnadshavare.
• Barn knyter an till personer som regelbundet tillgodoser deras behov.
• Vid 6-7 månaders ålder lagrar barnet erfarenheter av omvårdnad i minnet.
• Vårdnadshavares omvårdnad påverkar hjärnans utveckling.
• Barnet bildar mentala erfarenhetsbaserade modeller för sociala relationer.
• Barnets beteenden och attityder påverkas av de första relationerna.

Barnets beteendesystem och anknytningssystem

• Beteendesystem syftar till att ge närhet och trygghet vid hot.
• Anknytningssystem är en kognitiv organisering av en viss typ av relation(er) baserad på omhändertagandet under småbarnsåren.

Barnets utforskandesystem

• Vid stress aktiveras anknytningssystemet, vilket söker trygghet hos vårdnadshavaren.
• När inga hot finns aktiveras utforskandesystemet, vilket gynnar utvecklingen av färdigheter, kompetenser och jagkänsla.
• Utforskandet sker i en säker miljö.
• Balans mellan anknytning och utforskande är viktigt för en hälsosam utveckling.

Anknytningsmönster

• Vid 1 års ålder har barnet lagrat anknytningserfarenheter och skapat omedvetna arbetsmodeller för relationer.
• Anknytningsmönstret återspeglas i hur barnet beter sig mot sina anknytningspersoner.
• Mary Ainsworth delade in anknytningsmönster i A, B och C.

Trygg eller otrygg anknytning

• Anknytningsmönster B: Trygg anknytning, barnet känner sig säkert på tillgången till en anknytningsperson vid fara.
• Ca 60% av alla barn i västvärlden har trygg anknytning.
• Barnet har en god balans mellan anknytnings- och utforskandesystem.

Trygg eller otrygg anknytning

• Anknytningsmönster A och C är otrygga anknytningar, med en obalans mellan anknytnings- och utforskandesystemen.
• A: Otrygg undvikande anknytning, barnet har erfarenheter av en vårdnadshavare som inte är redo att möta behoven av närhet.
• Barnet trycker bort sina behov av närhet och fokuserar på utforskandesystemet.
• Barnen framstår som självständiga men uppvisar samma stressnivåer som andra barn vid hotsituationer.

Trygg eller otrygg anknytning

• C: Otrygg motspänstig/ambivalent anknytning, barnet har erfarenheter av en otillräcklig vårdnadshavare med oförutsägbart beteende.
• Dessa barn blir klängiga och krävande och får inte sina behov av utforskande uppfyllda.

Desorganiserad anknytning

• Vissa barn har inte sammanhållande strategier för att hantera sina behov av närhet och uppvisar motsägelsefulla, otydliga eller varierande beteenden.
• Dessa barn kategoriseras under anknytningsmönster D, Otrygg desorganiserad anknytning.
• Man beskriver också vilken typ av mönster barnet strävar efter att uppnå (DA, DB, DC).

Desorganiserad anknytning

• Anknytningsmönster D är den allvarligaste formen av otrygg anknytning och kopplas till senare problem.
• Vanligt är att dessa barn vuxit upp i sociala- eller psykiskariskmiljöer, t.ex. med föräldrar som lider av missbruk eller psykisk sjukdom.
• Även anknytningspersoner som uppvisar rädsla eller hjälplöshet inför föräldrarollen kan utlösa detta beteende.
• Forskare tror att den desorganiserade anknytningen uppstår eftersom barnet skräms av anknytningspersonens beteenden och inte kan välja mellan närmande och undvikande.

Anknytningsmönster kortfattat

• Typ A: Otrygg undvikande anknytning, trygghetsbehov missgynnas.
• Typ B: Trygg anknytning, balans mellan anknytning och utforskandesystem.
• Typ C: Otrygg motsträvig/ambivalent anknytning, utforskandesystem missgynnas.
• Typ D: Otrygg desorganiserad anknytning, saknar sammanhållande strategier.

Anknytningens påverkan på individen

• Det är svårt att bevisa anknytningens påverkan forskningsmässigt eftersom människor upplever många olika miljöer och händelser.
• Studier visar dock liknande resultat.
• En studie i Minnesota följde 270 barn och familjer i 35 år och fann att barn med tryggt anknytningsmönster hade lättare att reglera känslor, hantera motgångar, hade bättre kontakt med jämnåriga och lättare för att skapa djupa relationer.
• Personer med A och C-anknytning får fler känslomässiga problem i vuxen ålder, och personer med D-anknytning har ökad risk för psykisk sjukdom och psykosociala problem.
• För ett barns överlevnad och utveckling krävs både skrik och någon som reagerar på skriket, samt tillåtelse och hjälp att utforska omvärlden.

Den viktiga anknytningspersonen

• Barnets anknytningssystem och utforskandesystem har en motsvarighet i vuxenvärlden, ett omvårdnadssystem.
• Den vuxne tar hand om och skyddar barnet men tillåter och uppmuntrar även självständigt utforskande.

Den viktiga anknytningspersonen

• Det goda föräldraskapet kräver att föräldern uppmärksammar barnets signaler, tolkar dem och besvarar dem på ett bra sätt.
• Detta kräver lyhördhet, tillåtelse, samarbete och psykologisk tillgänglighet.
• Inte bara barnet utvecklas av barn-vuxen samspel, utan även den vuxne.
• För att den vuxne ska åstadkomma en god föräldraidentitet är det också viktigt att denne blir belönad av barnet för sina ansträngningar.

Livshändelser & Piagets faser (1&2)

• Piaget delar in barns utveckling i faser.
• Den sensomotoriska fasen (0-2 år): Barn lär sig krypa, gå, förstå sinnesintryck, hantera föremål och börja tala.
• Den preoperationella fasen (2-7 år): Barn fortsätter att lära sig genom lek och fantasi, men har svårt att förstå logik och olika synvinklar, vilket leder till magiskt tänkande och egocentrism.

Konservering (en liter är en liter)

• En viktig förmåga som barn utvecklar är insikten om att en viss mängd är samma mängd oavsett hur den är packeterad.

Inlevelseförmåga, Theory of Mind

• “Theory of Mind” handlar om inlevelseförmåga: Förmågan att förstå att olika personer har olika synvinklar och leva sig in i en annan persons synvinkel.
• Barn brukar utveckla denna förmåga runt fyra års ålder.

Livshändelser & Piagets faser (3&4)

• De konkreta operationernas period (7-11 år): Barn lär sig att tänka logiskt, oftast om konkreta saker.
• Abstrakt tänkande blir vanligare när man blir äldre (11-16 år och uppåt), men både yngre och äldre kan tänka abstrakt respektive konkret.

Eriksons åtta åldrar

• Erikson delar in livet i åtta faser, där varje fas präglas av ett visst motsatspar.
  • Exempel: 3-5 års ålder - initiativ kontra skuldkänslor, 19-30 års ålder - lyckas/misslyckas med äktenskap. - Är detta genomsnittliga hypoteser? - Beskrivningar av sociala förväntningar? - Fastställda normer för individens utveckling?

Frigörelse

• Under tidig barndom är självständighet från vårdnadshavare sällsynt (förutom i fall av övergivenhet eller flykt från hemska hem).
• Bland 30-åringar är det ovanligt, men inte sällsynt, att vara styrd av föräldrar och hindras från att utveckla självständighet och identitet.
• Frigörelsen sker oftast i tonåren och gradvis.

Frigörelse

• Vad hindrar en person från att frigöra sig?
• Vilka faktorer möjliggör frigörelse?
• I vilken mån blir en person fri?