Skatterättens grunder

Skatterättens grunder

• Skattesystemets syfte är att förflytta konsumtionskraft från den privata till den allmänna sektorn och finansiera samhället.
• Fördelningspolitiskt syfte är att fördela konsumtionskraften, exempelvis genom att rika kommuner delar med sig av skatteintäkter till fattigare.
• Skatter kan skapa incitament för eller emot viss konsumtion eller produktion, exempelvis genom punktskatter på tobak eller alkohol.
• Skatter kan användas för att minska konsumtion av miljöskadliga produkter eller stimulera grön omställning.
• Skatt är beteendeförändrande och påverkar folks köpbeteende.
• Arbetsmarknadspolitiskt kan skatter användas för att främja hushållsnära tjänster genom skattereduktioner som ROT och RUT.
• Beskattningen är transaktionsbunden till exempel när du får, köper, säljer eller äger något.

Skatteintäkter i Sverige 2023

• Totala skatteintäkter uppgick till 2 566 miljarder kronor.
• Mervärdesskatten stod för 559,4 mdkr.
• Skatt på kapital genererade 356,1 mdkr.
• Skatt på import gav 7,9 mdkr.
• Bestförda och övriga skatter uppgick till 8,5 mdkr.
• Punktskatter genererade 159,4 mdkr.
• Direkta skatter på arbete gav 746,3 mdkr.
• Indirekta skatter på arbete uppgick till 728,5 mdkr.
• Tjänstebeskattningen är den viktigaste inkomstkällan för Sverige.
• En stor andel av alla skatter utgörs av mervärdesskatten (moms).
• Bolagsskatten är liten i förhållande till övriga kapitalbeskattningen trots att den kräver mycket arbete.

Skatter och avgifter

• Skatt är ett tvångsbidrag utan direkt vederlag där det individuella berättigandet inte påverkas av betalningen.
• Som skattebetalare kan man inte förvänta sig en direkt motprestation från staten.
• Avgift är ett bidrag (ibland med tvång) mot vederlag där det individuella berättigandet kan påverkas av avgiftsbetalningen.
• Som avgiftsbetalare kan man förvänta sig en motprestation från staten.

Konstitutionella aspekter av skatt

• Legalitetsprincipen påverkas olika beroende på om det är skatt eller avgift.
• Föreskriftskravet innebär att ingen skatt får tas ut utan stöd i lag (8:3 RF).
• Klarhetskravet innebär att lagen måste vara tydlig så att den enskilde kan förstå sin skattskyldighet.
• Retroaktivitetsförbud (2:10 RF) och analogiförbud är viktiga aspekter.
• Rättssäkerhet innefattar likabehandlingsprincipen, objektivitetsprincipen, förutsebarhetsprincipen och proportionalitetsprincipen.

Rättskälleläran

• Skattelagar, särskilt Inkomstskattelagen (IL), är primär lagstiftning. Lex specialis gäller.
• Förarbeten är en viktig rättskälla.
• Rättspraxis, inklusive prejudikat och förhandsbesked, är relevant.
• Doktrin, SKV:s föreskrifter, allmänna råd och ställningstaganden är också viktiga rättskällor.

Typer av skatteregler

• Materiella regler reglerar hur stor skatten blir.
• Uppbördsregler reglerar när och av vem skatten ska betalas in.
• Förfaranderegler reglerar uppgiftslämnande och beslutsprocesser.

Inkomstbeskattning

• Skatteförmågeprincipen innebär att envar ska betala skatt i förhållande till sin förmåga och motiverar progressivitet.
• Vertikal rättvisa avser skatteförmågan hos personer med olika stora inkomster, medan horisontell rättvisa avser personer med samma förutsättningar.

Inkomstbegreppet

• Inkomst definieras som en resurs som erhålls och kan användas till konsumtion.
• Det finns ingen rättslig definition av inkomst, men i nationalekonomin definieras det som en värdeökning innan realisation.
• Snävt inkomstbegrepp (realiserade inkomster) innebär att man beskattar nettoinkomsten.

Källteorin

• Trädet symboliserar en förvärvskälla som ger en nettoinkomst.
• Man får avdrag för underhållningen av trädet men inte för köpet av trädet.

Århundradets skattereform 1991

• Sänkta skattesatser och breddad skattebas.
• Dualt inkomstskattesystem med separerad arbets- och tjänste-skatt.
• Likformighet, neutralitet och enkelhet präglar skattereglerna.

Principer för enkel och konsekvent beskattning

• Likformighetsprincipen och neutralitetsprincipen är viktiga.
• Symmetri innebär att om något är skattepliktigt vid vinst bör det vara avdragsgillt vid förlust.
• Kontinuitet och reciprocitet är andra viktiga principer.

Inkomstskattelagens uppbyggnad

• Inkomstskattelagen bygger på tre frågor: vem är skattskyldig, vad ska beskattas och när ska inkomsten beskattas.
• Obegränsat skattskyldiga är skattskyldiga för alla inkomster.
• Begränsat skattskyldiga är endast skattskyldiga för vissa inkomster.
• Beskattning sker av skattepliktig inkomst enligt inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital.
• För att vara beskattningsskyldig måste inkomstslaget/skatteobjektet kunna härröras till ett av dessa.
• Skattefria inkomster och utgifter som inte får dras av beskattas inte.
• Inkomst som inte kan hänföras till något av inkomstslagen är inte skattepliktig.
• Beskattningstidpunkten varierar mellan inkomstslagen.

Inkomst av tjänst

• Avgränsningen av inkomstslaget tjänst definieras i 13 kap. 1 § IL.
• En rörelse ska ha vinstsyfte och vara yrkesmässig samt självständig, och måste vända sig till allmänheten.
• Inkomst av kapital definieras i 41 kap. 1 § IL som inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder som inte räknas till näringsverksamhet.
• Inkomst av tjänst definieras i 10 kap. 1 § IL som inkomster och utgifter som inte räknas till näringsverksamhet eller kapital.
• Tjänst inkluderar anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet som inte är näringsverksamhet.
• Beskattningen sker av resultatet, d.v.s. intäkt minus kostnad.
• Avdrag medges för kostnader för inkomstens förvärvande.
• Alla tre inkomstslagen beskattas utifrån nettovärdet.
• Kontantprincipen (10 kap. 8 § IL) styr beskattningstidpunkten.

Skattepliktiga och skattefria förmåner

• Förmåner som erhålls på grund av tjänst är skattepliktiga (11:1 IL).
• Värdering görs enligt marknadsvärde eller schablon.
• Vissa förmåner är skattefria enligt 11 kap. IL, t.ex. förmån vid tjänsteresa, representation och personalvårdsförmån.

Utgifter vid inkomst av tjänst

• Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad (12:1 IL).
• Beloppsgränser för avdragsrätt finns i 12 kap. 2 § IL.
• Särskilt reglerade avdrag finns i 12 kap. IL, t.ex. ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och dubbel bosättning.
• Ökade levnadskostnader vid tjänsteresa regleras i 12 kap. 6-8 §§ IL.
• Ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort regleras i 12 kap. 18 § IL.
• Ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning regleras i 12 kap. 19 § IL.
• Hemresor regleras i 12 kap. 24 § IL.
• Arbetsresor regleras i 12 kap. 26-28 § IL.
• Hobbyverksamhet regleras i 12 kap. 37 § IL.Underskott kan rullas fram fem beskattningsår

Inkomst av kapital

• Kapital definieras som inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder, samt kapitalvinster och kapitalförluster (41 kap. 1 § IL).

• Fysiska personer beskattas enligt inkomstslaget kapital, medan juridiska personer beskattas enligt inkomstslaget näringsverksamhet (endast).

• Huvudregeln är att "Ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privatbostäder och alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar samt 2) kapitalvinster ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap. IL."

• Huvudregeln är att vinst/utdelning beskattas på 30 %. I 42:15 a reduceras skatten för onoterade Aktiebolag (privata AB eller onoterade publika AB)

• Beskattning av uthyrningsinkomst, 30 §. Om man hyr ut bostad eller del av bostad ska den inkomsten ska beskattas HR. Däremot har man rätt till skattereducerande avdrag (se nedan).

• Avdragsmöjligheter (U): Standardavdrag 40 000 kr, 30 § 2 st.

• Kontantprincipen styr beskattningstidpunkten (41 kap. 8-9 §§ IL).

• Realisationsprincipen gäller kapitalvinst (41 kap. 10 § IL och 44 kap. 26 § IL).

• beneficiaries beskattning sker inte vid överlåtelsetillfället (44:21 IL)

• Blandande fång sker enligt dels Huvudsaklighetsprincipen/Delningsprincipen".

• Kapitalvinst beräknas enligt 44 kap. 13-14 §§ IL.