SBF 501:2 Boendesprinklersystem 19 - Slut

Orientering om SBF 501

• Målet är att detta regelverk tillsammans med SS-EN 16925 och andra refererade dokument ska säkerställa tillförlitliga boendesprinklersystem.
• Syftet med SBF 501 är att ange nationella krav när SS-EN 16925 hänvisar till detta, samt att komplettera och förtydliga standarden.
• Tabellerna i SBF 501 är utformade för att överensstämma med BBR:s nivå och skiljer sig från standarden.
• Regelverket fastställer kvalitets- och säkerhetsnivåer som kan tillämpas generellt av berörda parter, inklusive BBR, försäkringsvillkor och entreprenadkontrakt.
• Det är frivilligt att använda regelverket, men lagar och förordningar har alltid företräde.
• Boendesprinklersystem ska projekteras, installeras och fungera enligt gällande lagar och bestämmelser.
• Installationen kan vara ett myndighetskrav eller ett byggnadstekniskt byte.
• Funktion, underhåll och besiktning ska redovisas i det systematiska brandskyddsarbetet och brandskyddsdokumentationen.
• Överensstämmelse visas genom anläggarintyg från installatören samt leverans- och revisionsbesiktningsintyg.

Omfattning

• SBF 501 anger krav för projektering, installation och underhåll av boendesprinklersystem och ska användas tillsammans med SS-EN 16925.
• Endast de punkter i SS-EN 16925 som har kompletteringar eller ändringar inkluderas i SBF 501.
• Underkapitel i SS-EN 16925 utan kompletteringar eller ändringar anges som "Inga krav utöver SS-EN 16925".
• Om SBF 501 innehåller underkapitel som inte finns i SS-EN 16925 ska dessa läsas tillsammans med överliggande kapitelnivå.
• Texter som "kompletterar texten i SS-EN 16925" ska användas tillsammans med standardtexten.
• Texter som "ersätter texten i SS-EN 16925" ska användas istället för motsvarande punkt i standarden.
• Texter om "tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925" ska tillämpas utöver standardtexten.
• Boendesprinklersystemet är en del av byggnadens brandskydd, och helheten måste beaktas med byggnadstekniskt brandskydd, tekniska installationer och systematiskt brandskyddsarbete.
• Regelverket förutsätter att det byggnadstekniska brandskyddet uppfyller BBR-kraven.
• Kompletterande krav kan behövas vid analytisk dimensionering.
• Regelverket anger minimikrav.

Referenser

• Normen refererar till ett antal dokument, senaste utgåvan ska tillämpas om inte daterad utgåva anges, inklusive ändringar och tillägg.
• ASTM A135: Standard för elektriskt motståndssvetsade stålrör.
• ASTM A795: Standard för svarta och varmförzinkade stålrör för brandskydd.
• BBR: Boverkets byggregler.
• IEC 60331-1: Tester för elektriska kablar under brandförhållanden. Kablar med märkspänning upp till och inklusive 0,6/1,0 kV och med en total diameter överstigande 20 mm.
• ISO 4200: Dimensioner och massa för stålrör.
• PBF: Plan- och byggförordning.
• SBF 60: Komponenter för vattensprinklersystem.
• SBF 110: Regler för brandlarm.
• SBF 120: Regler för automatiskt vattensprinklersystem.
• SBF 141: Anvisningar för besiktningsman för brandskyddsanläggning.
• SBF 142: Regler för anslutning och provning av vattentillopp till sprinklersystem.
• SBF 1003: Norm för besiktningsfirma brandskyddsanläggningar.
• SBF 1018: Norm för behörig ingenjör vattensprinkler.
• SBF 1020: Norm för anläggarfirma vattensprinkler.
• SBF 2008: Norm för behörig ingenjör boendesprinkler.
• SBF 2009: Norm för anläggarfirma boendesprinkler.
• SS 3603: Zinkbeläggning på stålrör.
• SS-EN 54-21: Utrustning för larm- och felöverföring.
• SS-EN 1057: Kopparrör för vatten och gas.
• SS 3654: Brandförsvarstablå och brandkårsnyckel.
• SS-EN 10217-1: Svetsade stålrör för tryckändamål.
• SS-EN 10255, serie M: Olegerade stålrör för svetsning eller gängning.
• SS-EN 10305-3: Kallbearbetade kalibrerade svetsade precisionsstålrör.
• SS-EN 12259-2: Larmventiler för våtrör.
• SS-EN 12259-3: Larmventiler för torrör.

Termer och definitioner

• Anläggarfirma: Certifierat företag enligt SBF 2009 eller SBF 1020.
• Anläggarintyg: Intyg från anläggarfirma att regelverket uppfylls.
• Avskilt rum: Utrymme omslutet av väggar och tak, med dörröppningar begränsade i bredd och med dörröverstycke (minst 200 mm djupt). Enskild dörröppning tillåts utan dörröverstycke om bredden understiger 1200 mm och det är den enda öppningen.
• Behörig ingenjör: Certifierad person enligt SBF 2008 eller SBF 1018.
• Besiktningsfirma: Certifierat företag enligt SBF 1003.
• Besiktningsintyg: Intyg från besiktningsfirma att regelverket uppfylls.
• Besiktningsman: Person utsedd av certifierad besiktningsfirma enligt SBF 1003.
• FM: FM Approvals, USA.
• Färdigställandekontroll: Provningar och kontroller för att verifiera att anläggningen uppfyller kraven.
• Installatör: Juridisk person som utför installationen.
• Kravställare: Organisation som krävt installationen och/eller ska godkänna utförandet (byggherre, fastighetsägare, försäkringsbolag, räddningstjänst, byggnadsnämnd).
• LPCB: BRE Global Loss Prevention Certification Board, UK.
• Projektör: Person som ansvarar för projekteringen (utformning, ritningar, beräkningar). Delar av projekteringen kan utföras av person som arbetar under överinseende av projektören.
• Pumpcentral: Utrymme med boendesprinklerpump och tillhörande anordningar.
• Sprinklercentral: Huvudavstängningsventil(er), larmventiler/flödesvakter och anordningar för reglering, kontroll och skötsel.
• UL: Underwriters Laboratories Inc, USA.
• VdS: VdS Schadenverhütung GmbH, Tyskland.

Avtalsplanering och dokumentation

• Inga ytterligare krav utöver SS-EN 16925 gällande allmänt.
• Förberedande skede:*
  • Tabell 1 (Ersätter tabellen i SS-EN 16925) beskriver olika typer av boendesprinklersystem.
    • Typ 1: Byggnader med högst två våningsplan med bostäder i verksamhetsklass 3 (en- och tvåfamiljshus samt radhus).
    • Typ 2: Byggnader med högst åtta våningsplan med bostäder i verksamhetsklass 3.
    • Typ 3: Vårdboende i verksamhetsklass 5B samt byggnader med fler än åtta våningsplan med bostäder i verksamhetsklass 3.
    • Brandskydd i byggnadsklass Br0 projekteras med analytisk dimensionering.
• Inga ytterligare krav utöver SS-EN 16925 gällande samråd.
• Projekteringsskede:*
  • Ytterligare krav som inte nämns i SS-EN 16925:
    • Typ av flexibla slangar, slangarnas längd samt antalet böjar.
  • Kompletterande text till SS-EN 16925:
    • Arbetsritning för fullständigt hydraulisk beräknat rörsystem får vara måttsatt eller skalenlig med skalstock.
  • Ytterligare krav som inte nämns i SS-EN 16925:
    • Behörig ingenjör ska utföra projekteringen.
    • Projektören ska kvalitetssäkra ritningsunderlag och dokumentation.
    • Projektören ska meddela kravställaren eller ombud när projekteringen är klar. Kravställaren bör granska dokumentationen.
• Projekteringsgranskning:*
  • Ytterligare krav som inte nämns i SS-EN 16925:
    • Projekteringsgranskningen är en opartisk tredjepartskontroll av projekteringen.
    • Projekteringsgranskaren ska vara en behörig ingenjör.
    • Bör genomföras innan installationen påbörjas.
    • Kontrollen ska minst omfatta:
      • Systemtyp (verksamhet, byggnadshöjd).
      • Vattentäthet och antal dimensionerande sprinkler.
      • Installationsritning.
      • Hydraulisk beräkning.
      • Vattenkällans kapacitet.
    • Projekteringsgranskaren ska dokumentera granskningen och notera brister samt faktorer av betydelse.

Omfattning av skydd med boendesprinkler

• Inga krav utöver SS-EN 16925 för byggnader och utrymmen som ska skyddas.
• Avskiljningen behöver inte vara brandklassad (kompletterar texten i SS-EN 16925).
• Områden som inte är boendemiljö och inte innehåller större risker än i 5.3 i SS-EN 16925 ska ha sprinklersystem enligt SS-EN 12845 och SBF 120 (kompletterar texten i SS-EN 16925).
• Inga krav utöver SS-EN 16925 för brandteknisk avskiljning.

Dimensionsbestämmande data och rörsystemets utformning

• Tabell 2 (ersätter tabellen i SS-EN 16925) anger minimikriterier för utformning:
  • Typ 1: Minst 2,1 mm/min vattentäthet, 1–2 dimensionerande sprinkler, minst 10 min drifttid.
  • Typ 2: Minst 2,1 mm/min vattentäthet, 1–4 dimensionerande sprinkler, minst 30 min drifttid.
  • Typ 3: Minst 4,1 mm/min vattentäthet, 4 dimensionerande sprinkler, minst 30 min drifttid.
  • Antalet dimensionerande sprinkler bestäms av det högsta antalet inom ett avskilt rum, upp till det högsta antalet som anges i Tabell 2.
• Inga krav utöver SS-EN 16925 gällande placering av verkningsyta och hydrauliskt behov.
• Inga krav utöver SS-EN 16925 gällande hydrauliska beräkningar.
• Rörsystemets utformning:*
  • Invändig galvanisering (förzinkning) får ej förekomma i våtrörsystem. (kompletterar texten i SS-EN 16925)
• Flexibla slangar:*
  • Flexibel slang ska vara listad av LPCB, VdS, UL eller FM. (kompletterar texten i SS-EN 16925)
  • Viktigt att uppmärksamma risken för permanenta skador på slangen vid böjningar under installationsskedet. (kompletterar texten i SS-EN 16925)

Typ av vattenförsörjning

• Inga krav utöver SS-EN 16925 gällande allmänt.
• Allmän vattenledning:*
  • Anslutning till allmän vattenledning ska utformas så att kraven i SBF 142 uppfylls.
  • Vid anslutning till allmän vattenledning ska sil och stenfälla installeras uppströms återströmningsskydd.
  • Sil ska ha en maskvidd på 4–6 mm och en fri genomströmningsarea om minst 1,5 gånger rörets nominella diameter. (ersätter kraven i SS-EN 16925)
• Tanker, bassänger:*
  • Vatten i vattenmagasin ska alltid hållas över 4 °C samt utrustas med larm för låg temperatur i magasinet. (kompletterar texten i SS-EN 16925)
  • Misslyckad funktion av en flottör ska inte försämra det erforderliga påfyllningsflödet. Alternativa påfyllningsarrangemang med elektriskt styrd påfyllningsventil accepteras under förutsättning att ventilfunktion övervakas och rutiner för provning av sådan ventil ska finnas. (kompletterar texten i SS-EN 16925)
• Inga krav utöver SS-EN 16925 gällande hydroforer.

Pumpar för boendesprinklersystem

• Dieseldrivna pumpar ska även uppfylla kraven i SBF 120 (kompletterar texten i SS-EN 16925).
• Pumpcentral för Typ 2 och Typ 3 ska vara sprinklerskyddad och placerad i egen brandcell (kompletterar texten i SS-EN 16925).
• Inga krav utöver SS-EN 16925 gällande temperaturkrav.
• Inga krav utöver SS-EN 16925 gällande ventiler och tillbehör.
• Inga krav utöver SS-EN 16925 gällande sugförhållanden.
• Prestandaegenskaper:*
  • Rörledning till tryckgivare ska vara minst DN 15 och samlingsledningen för tryckgivarna ska vara minst DN 25 (kompletterar texten i SS-EN 16925).
  • Pumpaggregatet ska starta automatiskt då trycket i matningsledningen nedströms pumpen sjunkit till ett värde ej lägre än 0,8p eller 0,5 bar lägre än p, vilket som än är lägre, där p är pumpens tryck vid dämda punkten. (ersätter texten i SS-EN 16925)
  • Tryckhållningspump ska stoppas automatiskt när trycket har återgått till avsett systemtryck.
  • Tryckhöjningspump som har startat ska endast kunna stoppas manuellt. För Typ 1 kan en kombinerad tryckhållnings- och tryckhöjningspump användas.
  • Pumpar får stoppas automatiskt i samband med provning i enlighet med 9.7.2 i SS-EN 16925.
• Eldrivna pumpar:*
  • Alla kablar ska vara i enlighet med IEC 60331-1 eller förlagda brandtekniskt avskilda. Samtliga elcentraler som försörjer sprinklerpumpen ska vara brandtekniskt avskilda från boende utrymmet. (kompletterar texten i SS-EN 16925)

Installationstyp och storlek

• Våtrörsystem:*
  • Våtrörsystem ska utföras så att onödiga larm undviks vid normala tryckstegringar. Används fördröjningsanordning för detta ska larmgivning till larmcentralen fördröjas högst 60 sekunder från det att larmventil öppnar eller flödesvakt larmar. (kompletterar texten i SS-EN 16925)
  • Larmgivning ska erhållas inom 3 minuter vid aktiverad sprinkler.
  • Återställning av larmpressostat ska ske på kortare tid än 10 sekunder och det ska finnas anordning för anslutning av kontrollmanometer.
  • Används fördröjningskärl som tryckutjämningsanordning ska detta tömmas helt inom 10 minuter.
  • Frysskyddsmedel (till exempel propylenglykol) ska uppfylla kraven enligt SBF 60. (kompletterar texten i SS-EN 16925)
    • Risk för att blandningar med frysskyddsmedel antänds vid brand trots att de normalt inte är brännbara, brännbarheten påverkas av droppstorleken. Se även krav enligt 18.4.2 i SS-EN 16925.
• Torrörsystem:*
  • System som kräver tryckluft ska ha ständig tillgång till sådan av lämplig kvalitet, kvantitet och tryck. (kompletterar texten i SS-EN 16925)
  • Kompressor ska finnas, försedd med säkerhetsventil som hindrar trycket i systemet att överstiga det högsta tillåtna. Kompressorn ska ha tillräcklig kapacitet att på högst 60 minuter höja trycket i det största systemet från atmosfärtryck till erforderligt arbetstryck.
  • Tryckkärl ska finnas som buffert för att förhindra alltför täta starter och stopp hos kompressorn. Tryckkärlet ska ha en minsta volym om 15 dm3 för vanliga system och 5 dm3 för torrörförlängningssystem.
  • Trycket i sprinklerrören ska överstiga det tryck vid vilket torrörlarmventilen öppnar i enlighet med larmventilens produktblad eller, om denna uppgift saknas, ligga mellan 0,5 och 2 bar. Systemet ska vara så tätt att lufttrycket inte sjunker mer än 0,15 bar under 24 timmar.
  • Erforderligt lufttryck i rörnätet ska upprätthållas automatiskt. Felsignal ska avges när skillnaden mellan förekommande lufttryck och ventilens öppningstryck understiger 0,3 bar.
  • Tryckluft från industritryckluftnät får användas om detta ger minst samma säkerhet som separat, automatiskt kompressorarrangemang. Vid behov installeras särskild vattenavskiljare.
• Förutlösningssystem:*
  • Ett förutlösningssystem ska aktiveras av en automatisk brandlarmanläggning som uppfyller kraven i SBF 110 (kompletterar texten i SS-EN 16925).

Sprinklers egenskaper och användningsområden

• Inga krav utöver SS-EN 16925 avseende allmänt.
• Inga krav utöver SS-EN 16925 gällande sprinklertyper och deras användning
• Aktiveringstemperatur på sprinkler ska väljas högst 30 °C över den förväntade högsta omgivningstemperaturen. (kompletterar texten i SS-EN 16925)
• Inga krav utöver SS-EN 16925 gällande sprinklerbrickor och täckbrickor.

Ventiler och mätare

• För larm vid vattenflöde (A-larm, se 14.2) kan antingen flödesvakt eller larmventil med larmpressostat användas. Vid flera sektioner ska flödesvakter vara försedda med backventiler. (kompletterar texten i SS-EN 16925)
• Samtliga sektioner ska vara försedda med säkerhetsventil som hindrar trycket i systemet att överstiga det högsta tillåtna.
• Larmventiler ska uppfylla kraven i SS-EN 12259-2 eller SS-EN 12259-3.
• Kraven för avstängningsventiler gäller även larmavstängningsventiler (kompletterar texten i SS-EN 16925). Se även krav på ventilindikeringslarm i Bilaga C.
• Avstängningsventiler ska uppfylla kraven i SBF 60.
• Inga krav utöver SS-EN 16925 gällande dräneringskrav.
• Provningsventiler:*
  • En provanordning ska installeras som innehåller en provventil med tillhörande rör och rördelar med möjlighet att leverera samma mängd vatten som ett sprinklerhuvud, anslutet i systemet på en matarledning vid den hydrauliskt sämsta punkten. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925)
• Inga krav utöver SS-EN 16925 tryckmätare.
• Avluftningsventiler:*
  • Erforderligt antal avluftningsventiler skall finnas för att i anläggningens högpunkter kunna släppa ut luft när rörsystemet fylls med vatten. I gridsystem ska även alla gridrör kunna avluftas. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925)
  • Avluftningsventil får placeras högst 3 meter ovan golv eller annat lättillgängligt gångplan samt ska skyddas mot mekanisk skada.

Larm och larmanordningar

• Inga krav utöver SS-EN 16925 gällande övervakning av systemet och larmöverföring.
• A-larm vid vattenflöde:*
  • Larmpressostat ska uppfylla kraven i SBF 60 (kompletterar texten i SS-EN 16925).
• Larmöverföring:*
  • Utrustning för larm- och felöverföring ska uppfylla kraven för klass Type 1 enligt SS-EN 54-21. System som överförs med radio ska ha en maximal övervakningstid om 180 sekunder (Class T4).
  • Avtal ska finnas mellan anläggningsinnehavare och larmmottagare som reglerar rutiner vid brandlarm (vattenflödeslarm), felsignal respektive överföringsfel.
  • Överföring kan ske via brandlarmanläggning. Larmorganisation kan bland annat göra en kompletterande insats för att begränsa skador och vid behov initiera utrymning av lokalerna samt förbereda för räddningstjänstens ankomst.

Rörsystem

• Rörledningar:*
  • Rörledningar nedströms larmventil eller flödesvakt ska vara av stål eller koppar. (Ersätter texten i SS-EN 16925)
  • Invändig galvanisering (förzinkning) av rör får inte förekomma i våtrörsystem.
  • Rör av stål ska uppfylla SS-EN 10217-1, SS-EN 10255-M, SS-EN 10305-3, ASTM 135 eller ASTM 795. Kopparrör ska uppfylla kraven i SS-EN 1057.
  • Fogningsmetod ska vara gängning, svetsning, rillning, flänsförband eller så kallade mekaniska T-rör (anborrningsbygel).
  • Stålrör ska ha en godstjocklek som uppfyller ISO 4200 område D.
  • För stålrör som sammanfogas med rillade förband med kopplingar för aktuell tryckklass och som uppfyller SBF 60, kan minsta godstjocklek väljas enligt Tabell 9.
  • När mekaniska kopplingar används ska den minsta godstjockleken även uppfylla tillverkarens anvisningar.
  • Då rör av korrosiv miljö eller media kräver andra material (till exempel rostfritt) ska materialval och godstjocklek godkännas av kravställaren.
  • Rör av annat material, till exempel plast, eller rör som sammanfogas med annan metod, till exempel presskopplingar, ska uppfylla kraven på rörsystem i SBF 60. Ett rörsystem består av rör, fogningsmetod och kopplingar. Ett rörsystem ska alltid utformas enligt dess projekterings- och installationsanvisningar.
  • Rörledningar i torrörsystem och förutlösningssystem ska minst uppfylla kraven för korrosivitetsklass C2 enligt SS-EN ISO 1461 eller SS 3603.
• Tabell 9 (Ersätter tabellen i SS-EN 16925) – Minsta godstjocklek för stålrör.
• För torrörsystem och förutlösningssystem ska grenrörens lutning mot fördelningsrör ökas till minst 12 mm per meter och fördelningsrör ska luta mot lämplig avtappning med minst 4 mm per meter. (kompletterar texten i SS-EN 16925)
• Rörhållare:*
  • Rörhållare ska installeras i enlighet med kraven i SS-EN 12845 och SBF 120. (ersätter texten i SS-EN 16925)
  • Rörhållare ska dimensioneras i enlighet med kraven i SS-EN 12845 och SBF 120. (ersätter texten i SS-EN 16925)

Skyltar, meddelanden och information

• Orienterings- och serviceritning ska vara utförda enligt Bilaga 501-01 (kompletterar texten i SS-EN 16925).
• Skyltar och meddelanden:*
  • När vattenkällan är allmän vattenledning ska det vid utrustning för kapacitetsprovning, finnas inplastad skylt med följande information: (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 12845)
    • Anläggningens erforderliga kapacitet
    • Max tillåtet uttag vid kapacitetsprov (enligt huvudman för allmänt vattenledningsnät)
    • Uppgift om eventuell renspolning med mera vid provets avslutning.
  • Vid återströmningsskydd ska det finnas inplastad skylt med följande information: (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 12845)
    • Intervall för provning av återströmningsskydd
    • Särskilda krav för renspolning av servisledning.

Driftsättningsprovningar

• Installation och driftsättning av boendesprinklersystem ska utföras av en anläggarfirma boendesprinkler enligt SBF 2009 eller av en anläggarfirma vattensprinkler enligt SBF 1020 (kompletterar texten i SS-EN 16925).
  • Installation och driftsättning av boendesprinklersystem Typ 1 kan utföras av annan installatör under förutsättning att företaget är Auktoriserat VVS-företag enligt Branschregler Säker Vatteninstallation samt att besiktning utförs enligt 17.5.
• Installatören ska genomföra en färdigställandekontroll.
• Färdigställandekontrollen ska omfatta samtliga moment som är provningsbara.
• Installatören ska i god tid anmäla till anläggningsägaren eller dennes sakkunniga när hela eller delar av färdigställandekontrollen kommer att genomföras så att kravställaren eller dennes sakkunniga kan närvara.
• Alla rörledningar:*
  • Före driftsättning ska rörledning i mark och servisledning i byggnad renspolas med erforderligt flöde och resultatet ska dokumenteras (kompletterar texten i SS-EN 16925).
• Inga krav utöver SS-EN 16925 gällande torra rörledningar.
• Intyg och dokumentation:*
  • Efter att färdigställandekontrollen utförts med tillfredställande resultat ska installatören överlämna följande dokumentation till anläggningsägaren: (ersätter texten i SS-EN 16925)
    • Anläggarintyg med omfattning enligt Bilaga 501-02 (Installatör av boendesprinklersystem Typ 1 som inte är anläggarfirma ska utfärda ett installationsintyg i enlighet med 17.4 i SS-EN 16925).
    • Relationsritningar med omfattning enligt 4.4.3.1 i SS-EN 16925.
    • Relationsanpassade hydrauliska beräkningar enligt Bilaga D.
    • Dokumentation över färdigställandekontroll.
    • Intyg över tryckprovning av systemets rörsystem.
    • Dokumentation över kapacitetsprov.
    • Anvisningar för skötsel och underhåll.
    • Datablad över ingående komponenter.
    • Orienteringsritning och serviceritning enligt Bilaga 501-01.
    • Kontrolljournal.
    • Flödesschema.
    • Förteckning och beskrivning över inkopplade larm och styrningar.
    • Dokumentation som tas fram av annan part kan överlämnas direkt till kravställaren, förutsatt att installatören erhåller underlag för granskning och bedömning inför färdigställandekontroll och utfärdande av anläggarintyg.
• Leveransbesiktning:*
  • Leveransbesiktning innebär en tredjepartskontroll av systemets riktighet. Besiktning ska utföras av besiktningsfirma enligt SBF 1003. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925)
  • Varje boendesprinklersystem Typ 2 och Typ 3 ska leveransbesiktigas snarast efter utförd färdigställandekontroll. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925)
  • Boendesprinklersystem Typ 1 som är installerad av annan än anläggarfirma ska leveransbesiktigas. Detta gäller inte installationer i småhus.
  • Leveransbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna enligt SBF 141.
  • Om påträffade avvikelser är av sådan omfattning att sprinklersystemets funktionsduglighet inte uppnås eller inte kan bedömas ska leveransbesiktningen avbrytas och slutföras när avvikelserna är korrigerade.
  • Efter leveransbesiktningen ska besiktningsmannen snarast utfärda ett besiktningsintyg med omfattning enligt Bilaga 501-03 och avvikelser ska åtgärdas snarast, dock senast inom intervaller som anges i besiktningsintyget.

Skötsel, provning och underhåll

• Hela kapitel 18 anger de minimikrav på skötsel och underhåll som ska följas och sprinklersystemet ska alltid skötas och underhållas i enlighet med senaste utgåvan av SBF 501 och SS-EN 16925, (kompletterar texten i SS-EN 16925)
• För boendesprinklersystem Typ 2 och Typ 3 ska användaren utse två personer (anläggningsskötare) för skötsel och underhåll. De ska säkerställa att systemet hålls i driftdugligt skick, ha erforderlig utbildning och ha möjlighet att avsätta nödvändig tid för sitt uppdrag. Anläggningsskötare bör ha en kompetens som minst motsvarar kraven i Bilaga 501 - 04 och namn och kontaktuppgifter ska anslås tydligt i sprinklercentralen (kompletterar texten i SS-EN 16925).
  • Anläggningsskötaren ska vid besiktning, skötsel och underhåll av sprinklersystemet ha tillträde till samtliga skyddade lokaler och utrymmen.
  • Anläggningsskötaren svarar för regelbunden kontroll och provning av alla för funktionen väsentliga delar.
• Ett boendesprinklersystems effektivitet ska alltid upprätthållas (kompletterar texten i SS-EN 16925).
  • Månads- och kvartalskontroller ska utföras i enlighet med Bilaga 501-05.
  • För boendesprinklersystem Typ 2 och Typ 3 ska underhåll enligt 18.4 utföras av anläggarfirma eller av annan kompetent servicefirma som godtagits av anläggarfirman eller kravställaren.
• Alla skötsel- och underhållsåtgärder ska dokumenteras i en särskild kontrolljournal som förvaras vid sprinklercentralen eller på annan plats i anslutning till sprinklersystemet. Journalen ska alltid finnas tillgänglig samt innehålla information om (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925):
  • anläggningsskötare, inklusive kontaktuppgifter
  • kontroll och provningar (inklusive besiktningar)