SBF 501:2 Boendesprinklersystem 0-18

Orientering om SBF 501

• Regelverket ska, tillsammans med SS-EN 16925 och andra dokument, säkerställa tillförlitliga boendesprinklersystem.
• Syftet med SBF 501 är att ange lämpliga nationella krav och komplettera SS-EN 16925.
• Tabell 1 och 2 i SBF 501 är anpassade efter BBR, vilket skiljer sig från standarden.
• Regelverket fastställer kvalitets- och säkerhetsnivåer som kan tillämpas generellt.
• Användning av regelverket är frivilligt, men lagar och föreskrifter har alltid företräde.
• Boendesprinklersystem ska projekteras, installeras och fungera enligt gällande lagar och bestämmelser.
• Installation kan vara ett myndighetskrav eller ett byggnadstekniskt byte.
• Funktion, underhåll och besiktning ska redovisas i det systematiska brandskyddsarbetet och i brandskyddsdokumentationen.
• Överensstämmelse visas genom anläggarintyg samt leverans- och revisionsbesiktningsintyg.

Omfattning av SBF 501

• Regelverket anger krav för projektering, installation och underhåll av boendesprinklersystem och ska tillämpas med SS-EN 16925.
• Endast de punkter i SS-EN 16925 som har kompletteringar eller ändringar finns med i SBF 501.
• SBF 501 anger när inga ytterligare krav utöver SS-EN 16925 gäller för ett underkapitel.
• Underkapitel i SBF 501 som inte finns i SS-EN 16925 ska läsas tillsammans med överliggande kapitelnivå.
• Texter som kompletterar SS-EN 16925 ska tillämpas tillsammans med standardtexten.
• Texter som ersätter SS-EN 16925 ska användas istället för motsvarande punkt i standarden.
• Texter som är tillkommande krav ska tillämpas utöver SS-EN 16925.
• Boendesprinklersystem är en del av byggnadens brandskydd, och helheten måste beaktas.
• Regelverket förutsätter att det byggnadstekniska brandskyddet i övrigt uppfyller BBR.
• Kompletterande krav kan behövas vid analytisk dimensionering.
• Regelverket anger minimikrav.

Referenser i SBF 501

• I normen refereras till ett antal dokument, senaste utgåva ska tillämpas om inte daterad utgåva anges, inklusive ändringar och tillägg.
• Exempel på refererade dokument:
  • ASTM A135, ASTM A795
  • BBR
  • IEC 60331-1, ISO 4200
  • PBF
  • SBF 60, SBF 110, SBF 120, SBF 141, SBF 142, SBF 1003, SBF 1018, SBF 1020, SBF 2008, SBF 2009
  • SS 3603, SS-EN 54-21, SS-EN 1057, SS 3654, SS-EN 10217-1, SS-EN 10255 serie M, SS-EN 10305-3, SS-EN 12259-2, SS-EN 12259-3

Termer och definitioner i SBF 501

• Anläggarfirma: Certifierat företag enligt SBF 2009 eller SBF 1020.
• Anläggarintyg: Intyg från anläggarfirma som specificerar anläggningen och intygar att regelverket uppfylls.
• Avskilt rum: Utrymme helt omslutet av väggar och tak, med dörröppningar enligt specifikation.
  • Dörröppningarnas sammanlagda bredd på en vägg får inte överstiga 2400 mm, och dörröverstycket ska vara minst 200 mm djupt.
  • En enskild dörröppning tillåts utan dörröverstycke om dess bredd inte överstiger 1200 mm och om detta är enda öppningen.
• Behörig ingenjör: Certifierad person enligt SBF 2008 eller SBF 1018.
• Besiktningsfirma: Certifierat företag enligt SBF 1003.
• Besiktningsintyg: Intyg från besiktningsfirma som intygar att regelverket uppfylls.
• Besiktningsman: Person utsedd av certifierad besiktningsfirma enligt SBF 1003.
• FM: FM Approvals, USA.
• Färdigställandekontroll: Provningar och kontroller för att verifiera att anläggningen uppfyller kraven.
• Installatör: Den juridiska person som utför installationen.
• Kravställare: Organisation(er) som krävt installationen och/eller ska godkänna utförandet.
• LPCB: BRE Global Loss Prevention Certification Board, UK.
• Projektör: Person ansvarig för projektering, ritningar och beräkningar.
• Pumpcentral: Utrymme med boendesprinklerpump och tillhörande anordningar.
• Sprinklercentral: Huvudavstängningsventil(er) och larmventiler/flödesvakter med tillhörande anordningar.
• UL: Underwriters Laboratories Inc, USA.
• VdS: VdS Schadenverhütung GmbH, Tyskland.

Avtalsplanering och dokumentation

• Inga ytterligare krav utöver SS-EN 16925 för allmänt och samråd.

Förberedande skede

• Tabell 1 ersätter tabellen i SS-EN 16925 och beskriver olika typer av boendesprinklersystem:
  • Typ 1: Byggnader med högst två våningsplan med bostäder i verksamhetsklass 3 (en- och tvåfamiljshus samt radhus).
  • Typ 2: Byggnader med högst åtta våningsplan med bostäder i verksamhetsklass 3.
  • Typ 3: Vårdboende i verksamhetsklass 5B samt byggnader med fler än åtta våningsplan med bostäder i verksamhetsklass 3.
• Brandskyddet i byggnader i byggnadsklass Br0 enligt BBR ska projekteras, utformas och verifieras med analytisk dimensionering

Projekteringsskede

• Ytterligare krav på dokumentation:
  • Typ av flexibla slangar, längd på slang och antal böjar ska anges (4.4.3.1 k).
  • Arbetsritning för fullständigt hydraulisk beräknat rörsystem kan vara måttsatt eller skalenlig (4.4.3.2 d).
• Projektering ska utföras av en behörig ingenjör (4.4.5).
• Projektören ska kvalitetssäkra ritningsunderlag och dokumentation.
• Projektören ska anmäla färdig projektering till kravställaren, som bör granska dokumentationen.

Projekteringsgranskning

• En projekteringsgranskning innebär en opartisk tredjepartskontroll av projekteringen (4.5).
• Projekteringsgranskaren ska vara en behörig ingenjör (4.5.1).
• Granskningen bör genomföras innan installationen påbörjas (4.5.2).
• Granskningen ska minst omfatta (4.5.3):
  • Systemtyp
  • Vattentäthet och antal dimensionerande sprinkler.
  • Installationsritning.
  • Hydraulisk beräkning.
  • Vattenkällans kapacitet.
• Projekteringsgranskaren ska dokumentera granskningen och notera eventuella brister (4.5.4).

Omfattning av skydd med boendesprinkler

• Inga krav utöver SS-EN 16925 för Byggnader och utrymmen som ska skyddas samt Brandteknisk avskiljning.
• Avskiljningen behöver inte vara brandklassad (5.2 b).
• Områden som inte är boendemiljö ska förses med sprinklersystem enligt SS-EN 12845 och SBF 120 (5.3).

Dimensionsbestämmande data och rörsystemets utformning

• Tabell 2 ersätter tabellen i SS-EN 16925 och anger minimikriterier för utformning:
  • Typ 1: Minsta vattentäthet 2,1 mm/min, 1–2 dimensionerande sprinkler, minsta varaktighetstid 10 minuter.
  • Typ 2: Minsta vattentäthet 2,1 mm/min, 1–4 dimensionerande sprinkler, minsta varaktighetstid 30 minuter.
  • Typ 3: Minsta vattentäthet 4,1 mm/min, 4 dimensionerande sprinkler, minsta varaktighetstid 30 minuter.
• Antal dimensionerande sprinkler bestäms av det högsta antalet inom något avskilt rum.
• Inga krav utöver SS-EN 16925 för Placering av verkningsyta – Hydrauliskt behov samt Hydrauliska beräkningar.

Rörsystemets utformning

• Invändig galvanisering (förzinkning) får ej förekomma i våtrörsystem (6.4.1).
• Flexibel slang ska vara listad av LPCB, VdS, UL eller FM (6.5.1).
• Det är viktigt att uppmärksamma risken för permanenta skador vid böjningar under installationsskedet (6.5.4).

Vattenförsörjning

• Inga krav utöver SS-EN 16925 för allmänt samt hydroforer
• Anslutning till allmän vattenledning ska utformas enligt SBF 142 (8.2.1).
• Sil och stenfälla ska installeras uppströms återströmningsskydd.
• Sil ska ha maskvidd 4–6 mm och fri genomströmningsarea minst 1,5 gånger rörets diameter.
• Vatten i vattenmagasin ska hållas över 4 °C, och larm för låg temperatur ska finnas (8.3.3).
• Misslyckad funktion av flottör ska inte försämra påfyllningsflödet (8.3.5 a).
• Alternativa påfyllningsarrangemang med elektriskt styrd ventil accepteras under förutsättning att ventilfunktion övervakas.
• Rutiner för provning av sådan ventil ska finnas.

Pumpar för boendesprinklersystem

• Dieseldrivna pumpar ska även uppfylla kraven i SBF 120 (9.1).
• Pumpcentral för Typ 2 och Typ 3 ska vara sprinklerskyddad och placerad i egen brandcell (9.2).
• Inga krav utöver SS-EN 16925 för temperaturkrav, ventiler och tillbehör samt sugförhållanden.

Pumpars prestandaegenskaper

• Rörledning till tryckgivare ska vara minst DN 15, och samlingsledningen minst DN 25 (9.6.3.1).
• Pumpaggregatet ska starta automatiskt när trycket sjunker till 0,8p eller 0,5 bar lägre än p (9.6.3.2).
  • p är pumpens tryck vid dämda punkten.
• Tryckhållningspump ska stoppas automatiskt när trycket återgått till avsett tryck.
• Tryckhöjningspump som har startat ska endast kunna stoppas manuellt.
• För Typ 1 kan en kombinerad tryckhållnings- och tryckhöjningspump användas.
• Pumpar får stoppas automatiskt i samband med provning.

Eldrivna pumpar

• Alla kablar ska vara i enlighet med IEC 60331-1 eller förlagda brandtekniskt avskilda (9.7.1.2).
• Samtliga elcentraler som försörjer sprinklerpumpen ska vara brandtekniskt avskilda från boende utrymmet.

Installationstyp och storlek

• Våtrörsystem ska utföras så att onödiga larm undviks vid normala tryckstegringar (10.1.1).
• Fördröjningsanordning för larmgivning till larmcentralen högst 60 sekunder från det att larmventil öppnar eller flödesvakt larmar.
• Vid aktiverad sprinkler ska larmgivning erhållas inom 3 minuter.
• Återställning av larmpressostat ska ske på kortare tid än 10 sekunder. Anordning för anslutning av kontrollmanometer ska finnas.
• Används fördröjningskärl ska detta tömmas helt inom 10 minuter.
• Frysskyddsmedel (till exempel propylenglykol) ska uppfylla kraven enligt SBF 60 (10.1.2.2).
• Risk för att blandningar med frysskyddsmedel antänds vid brand.
• System som kräver tryckluft ska ha ständig tillgång till sådan av lämplig kvalitet, kvantitet och tryck (10.2.1).
• Kompressor ska finnas, försedd med säkerhetsventil, med tillräcklig kapacitet att höja trycket i det största systemet från atmosfärtryck till erforderligt arbetstryck på högst 60 minuter.
• Mellan kompressorn och torrörsystemet ska tryckkärl finnas med en minsta volym om 15 dm3 för vanliga system och 5 dm3 för torrörförlängningssystem.
• Erforderligt lufttryck i rörnätet ska upprätthållas automatiskt.
• Felsignal ska avges när skillnaden mellan förekommande lufttryck och ventilens öppningstryck understiger 0,3 bar.
• Tryckluft från industritryckluftnät får användas om detta ger minst samma säkerhet som separat, automatiskt kompressorarrangemang.
• Vid behov installeras särskild vattenavskiljare.
• Ett förutlösningssystem ska aktiveras av en automatisk brandlarmanläggning som uppfyller kraven i SBF 110 (10.3.2).

Sprinklers egenskaper och användningsområden

• Inga krav utöver SS-EN 16925 för allmänt samt sprinklertyper och deras användning samt sprinklerbrickor och täckbrickor.
• Aktiveringstemperatur på sprinkler ska väljas högst 30 °C över den förväntade högsta omgivningstemperaturen (12.3).

Ventiler och mätare

• För larm vid vattenflöde kan flödesvakt eller larmventil med larmpressostat användas (13.1).
• Vid flera sektioner ska flödesvakter vara försedda med backventiler.
• Samtliga sektioner ska vara försedda med säkerhetsventil.
• Larmventiler ska uppfylla kraven i SS-EN 12259-2 eller SS-EN 12259-3.
• Kraven för avstängningsventiler gäller även larmavstängningsventiler (13.2).
• Se även krav på ventilindikeringslarm i Bilaga C.
• Avstängningsventiler ska uppfylla kraven i SBF 60.
• Inga krav utöver SS-EN 16925 för dräneringskrav samt tryckmätare.
• En provanordning ska installeras som innehåller en provventil med tillhörarande rör och rördelar med möjlighet att leverera samma mängd vatten som ett sprinklerhuvud (13.4.2).
  • Provanordningen ska vara ansluten på en matarledning vid den hydrauliskt sämsta punkten.
• Erforderligt antal avluftningsventiler ska finnas för att i anläggningens högpunkter kunna släppa ut luft (13.6.1).
• I gridsystem ska även alla gridrör kunna avluftas.
• Avluftningsventil får placeras högst 3 meter ovan golv.

Larm och larmanordningar

• Inga krav utöver SS-EN 16925 för övervakning av systemet och larmöverföring.
• Larmpressostat ska uppfylla kraven i SBF 60 (14.2.1).
• Utrustning för larm- och felöverföring ska uppfylla kraven för klass Type 1 enligt SS-EN 54-21 (14.3.2).
• System som överförs med radio ska ha en maximal övervakningstid om 180 sekunder (Class T4).
• Mellan anläggningsinnehavare och larmmottagare ska avtal finnas som reglerar vilka rutiner som gäller vid brandlarm, felsignal respektive överföringsfel.
• Överföring kan ske via brandlarmanläggning.
• Larmorganisation kan göra en kompletterande insats för att begränsa skadorna och vid behov initiera utrymning av lokalerna samt förbereda för räddningstjänstens ankomst.

Rörsystem

• Rörledningar nedströms larmventil eller flödesvakt ska vara av stål eller koppar (15.1.2).
• Invändig galvanisering (förzinkning) av rör får inte förekomma i våtrörsystem.
• Rör av stål ska uppfylla SS-EN 10217-1, SS-EN 10255-M, SS-EN 10305-3, ASTM 135 eller ASTM 795.
• Kopparrör ska uppfylla kraven i SS-EN 1057.
• Fogningsmetod ska vara gängning, svetsning, rillning, flänsförband eller mekaniska T-rör.
• Stålrör ska ha en godstjocklek som uppfyller ISO 4200 område D.
• För stålrör som sammanfogas med rillade förband med kopplingar för aktuell tryckklass och som uppfyller SBF 60, kan minsta godstjocklek väljas enligt Tabell 9.
• När mekaniska kopplingar används ska den minsta godstjockleken även uppfylla tillverkarens anvisningar.
• Då rör av korrosiv miljö eller media kräver andra material (till exempel rostfritt) ska materialval och godstjocklek godkännas av kravställaren.
• Rör av annat material, till exempel plast, eller rör som sammanfogas med annan metod, till exempel presskopplingar, ska uppfylla kraven på rörsystem i SBF 60.
• Ett rörsystem ska alltid utformas enligt dess projekterings- och installationsanvisningar.
• Rörledningar i torrörsystem och förutlösningssystem ska minst uppfylla kraven för korrosivitetsklass C2 enligt SS-EN ISO 1461 eller SS 3603.
• För torrörsystem och förutlösningssystem ska grenrörens lutning mot fördelningsrör ökas till minst 12 mm per meter (15.1.3).
• Fördelningsrör ska luta mot lämplig avtappning med minst 4 mm per meter.
• Rörhållare ska installeras och dimensioneras i enlighet med kraven i SS-EN 12845 och SBF 120 (15.2.1, 15.2.2).

Skyltar, meddelanden och information

• Orienterings- och serviceritning ska vara utförda enligt Bilaga 501-01 (16.1.1).
• När vattenkällan är allmän vattenledning ska det vid utrustning för kapacitetsprovning finnas skylt med information om (16.2.5.1):
  • Anläggningens erforderliga kapacitet.
  • Max tillåtet uttag vid kapacitetsprov.
  • Uppgift om eventuell renspolning.
• Vid återströmningsskydd ska det finnas skylt med information om (16.2.5.2):
  • Intervall för provning av återströmningsskydd.
  • Särskilda krav för renspolning av servisledning.

Driftsättningsprovningar

• Installation och driftsättning ska utföras av en anläggarfirma boendesprinkler enligt SBF 2009 eller av en anläggarfirma vattensprinkler enligt SBF 1020 (17.1).
• Installation och driftsättning av boendesprinklersystem Typ 1 kan utföras av annan installatör under förutsättning att företaget är Auktoriserat VVS-företag enligt Branschregler Säker Vatteninstallation samt att besiktning utförs enligt 17.5.
• Installatören ska genomföra en färdigställandekontroll.
• Färdigställandekontrollen ska omfatta samtliga moment som är provningsbara.
• Installatören ska i god tid anmäla till anläggningsägaren eller dennes sakkunniga när hela eller delar av färdigställandekontrollen kommer att genomföras.
• Kravställare, beställare, myndighet eller annan berörd part kan vara nödvändig att hålla informerad.
• Före driftsättning ska rörledning i mark och servisledning i byggnad renspolas med erforderligt flöde (17.2).
• Resultatet av renspolningen ska dokumenteras.
• Inga krav utöver SS-EN 16925 för torra rörledningar.

Intyg och dokumentation

• Efter utförd färdigställandekontroll ska installatören överlämna följande dokumentation till anläggningsägaren (17.4):
  • Anläggarintyg med omfattning enligt Bilaga 501-02.
  • Installatör av boendesprinklersystem Typ 1 som inte är anläggarfirma ska utfärda ett installationsintyg i enlighet med 17.4 i SS-EN 16925.
  • Relationsritningar med omfattning enligt 4.4.3.1 i SS-EN 16925.
  • Relationsanpassade hydrauliska beräkningar enligt Bilaga D.
  • Dokumentation över färdigställandekontroll.
  • Intyg över tryckprovning av systemets rörsystem.
  • Dokumentation över kapacitetsprov.
  • Anvisningar för skötsel och underhåll.
  • Datablad över ingående komponenter.
  • Orienteringsritning och serviceritning enligt Bilaga 501-01.
  • Kontrolljournal.
  • Flödesschema.
  • Förteckning och beskrivning över inkopplade larm och styrningar.
• Dokumentation som tas fram av annan part kan överlämnas direkt till kravställaren, förutsatt att installatören erhåller underlag för granskning och bedömning inför färdigställandekontroll och utfärdande av anläggarintyg.
• Leveransbesiktning innebär en tredjepartskontroll av systemets riktighet (17.5).
• Besiktning ska utföras av besiktningsfirma enligt SBF 1003.
• Varje boendesprinklersystem Typ 2 och Typ 3 ska leveransbesiktigas snarast efter utförd färdigställandekontroll (17.5.2).
• Boendesprinklersystem Typ 1 som är installerad av annan än anläggarfirma ska leveransbesiktigas. Detta gäller inte installationer i småhus.
• Leveransbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna enligt SBF 141 (17.5.3).
• Om avvikelser är av sådan omfattning att sprinklersystemets funktionsduglighet inte uppnås eller inte kan bedömas ska leveransbesiktningen avbrytas och slutföras när avvikelserna är korrigerade (17.5.4).
• Efter leveransbesiktningen ska besiktningsmannen snarast utfärda ett besiktningsintyg med omfattning enligt Bilaga 501-03 (17.5.5).
• Noterade avvikelser ska åtgärdas snarast, dock senast inom intervaller som anges i besiktningsintyget.

Skötsel, provning och underhåll

• Hela kapitel 18 anger de minimikrav på skötsel och underhåll som ska följas, dock ska sprinklersystemet alltid skötas och underhållas i enlighet med senaste utgåvan av SBF 501 och SS-EN 16925 (18.1).
• För boendesprinklersystem Typ 2 och Typ 3 ska användaren utse två personer för skötsel och underhåll av systemet (anläggningsskötare) (18.1.1).
  • Dessa ska säkerställa att systemet hålls i driftdugligt skick, ha erforderlig utbildning och ha möjlighet att avsätta nödvändig tid för sitt uppdrag.
• Anläggningsskötare bör ha en kompetens som minst motsvarar kraven i Bilaga 501-04.
• Namn och kontaktuppgifter till anläggningsskötarna ska anslås tydligt i sprinklercentralen.
• Anläggningsskötaren ska ha tillträde till samtliga skyddade lokaler och utrymmen.
• Anläggningsskötaren svarar för regelbunden kontroll och provning av alla för funktionen väsentliga delar.
• Ett boendesprinklersystems effektivitet ska alltid upprätthållas (18.1.2).
• Månads- och kvartalskontroller ska utföras i enlighet med Bilaga 501-05.
• För boendesprinklersystem Typ 2 och Typ 3 ska underhåll enligt 18.4 utföras av anläggarfirma eller av annan kompetent servicefirma som godtagits av anläggarfirman eller kravställaren.
• Alla skötsel- och underhållsåtgärder ska dokumenteras i en särskild kontrolljournal (18.1.3).
• Kontrolljournalen ska förvaras vid sprinklercentralen eller på annan plats i anslutning till sprinklersystemet.
  • Journalen ska alltid finnas tillgänglig och innehålla information om anläggningsskötare, kontroller/provningar/besiktningar, justeringar/ändringar/byte av komponenter, driftstörningar, funktion vid tillbud och onödiga aktiveringar.
• Kontrolljournalen bör förvaras i anslutning till sprinklercentral eller pump.
• Inga krav utöver SS-EN 16925 för reservsprinkler.
• När ett sprinklersystem helt eller delvis stängs av, eller när det på grund av fel eller annat inte är funktionsdugligt ska särskilda åtgärder enligt Bilaga H vidtas (18.3).
• Årligt underhåll ska även inkludera provningar enligt Bilaga 501-05 (18.4).
• Utförande av kapacitetsprov för kontroll av flöde och tryck finns beskrivet i SBF 142.
• Kontroll av rörsystem och sprinklerhuvuden ska utföras med intervall och genomförande i enlighet med Bilaga E (18.5).
• Resultaten av kontrollerna ska skrivas ned i en rapport.
• Rapporten ska även innehålla rekommendationer om åtgärder och fastställa tidsintervall för fortsatta invändiga kontroller.
• Rapporten ska bifogas besiktningsintyget.
• Treårs- och tioårskontroller ska utföras i enlighet med Bilaga 501-05.
• Kontroll av flexibel slang ska göras i samband med invändig kontroll av rörsystem, se 18.5 (18.6).
• Om installationsanvisningen för flexibel slang anger tätare intervall ska detta följas.
• Vid kontrollen ska representativa flexibla slangar demonteras och kontrolleras avseende korrosion, igensättning samt packningsmaterialets kondition (18.6.2).
• Minst 1 flexibel slang per 100 installerade ska ingå i kontrollen.