SBF 120:8 Kap 0-12 lättare

Dimensionsbestämmande Data

• Sprinkler behöver inte räknas med på flera nivåer, förutom i pallställ och pappersmaskiner.
• Minsta tillåtna tryck i sprinkler är 1,0 bar för K 115-sprinkler och 2,0 bar för K 80-sprinkler.
• Schablonberäkning är inte tillåten, Kapitel 7.3 i SS-EN 12845 ska inte tillämpas.
• Anvisningarna i SS-EN 13565-2 ska följas för sprinklersystem med skuminblandning.
• EC-sprinkler i LH och OH ska dimensioneras i enlighet med SBF 120 med minst 5 sprinkler i verkningsytan.
• Specifika krav och villkor för EC-sprinkler återfinns i dess projekterings- och installationsanvisning samt UL-listning.
• EC-sprinkler i HH ska dimensioneras i enlighet med SBF 120, NFPA 13-2016 kapitel 12 och kapitel 13-21 i berörda delar.
• För NFPA 13 finns även tillhörande råd med kommentarer i Bilaga A.

Vattenförsörjning

• Inga ytterligare krav utöver SS-EN 12845 gällande allmänt och högsta tillåtna vattentryck.
• Anslutning får göras med större dimension än Tabell 8, flödet ska beaktas i den hydrauliska beräkningen.
• Anslutning får göras i höga hus om en särskild riskbedömning utförts av kravställaren, samt i flervåningsbyggnad.
• För hydrauliskt beräknade system anslutna till kommunal eller outtömlig vattenkälla, ska flödesmätarutrustningen väljas så att den sämsta verkningsytan kan mätas.
• För hydrauliskt beräknade system anslutna till bassäng eller hydrofor ska kapaciteten för flödesmätarutrustningen väljas så att både den sämsta och bästa verkningsytan kan mätas.
• Om erforderligt flöde erhålls från mer än en pump som arbetar parallellt ska flödesmätarutrustningen väljas för den sammanlagda kapaciteten.
• Förberedande kapacitetsprov utförs för att bedöma tillgängliga vattenkällors kapacitet under projektering.
• Fullständigt kapacitetsprov ska utföras vid leveransbesiktningen och därefter årligen, för att visa om tryck och flöde uppfyller kraven.
• Förberedande kapacitetsprov kan utföras av anläggarfirma eller besiktningsman.
• Fullständigt kapacitetsprov ska utföras av anläggarfirma eller besiktningsman.
• Huvudmannen för allmän vattenledning ska alltid kontaktas före kapacitetsprov.
• Kravställaren kan medge uppskov med fullständigt kapacitetsprov om vattentilloppet är fullt tillräckligt och funktionsdugligt samt om avsevärda svårigheter föreligger.
• Uppskovet med fullständigt kapacitetsprov ska omprövas varje år efter samråd med besiktningsman.
• Utförande och redovisning av kapacitetsprov ska följa Bilaga 120-01.

Vattenkällor

• Vid motstridighet mellan regeltext och Figur 5 ska regeltext gälla angående sedimenterings och sugkammare.
• Intag på rör eller ledning ska placeras minst 0,5 meter under lägsta kända isfria vattennivå.
• Enkelt vattentillopp är endast godtagbart vattentillopp i LH och OH1, trycktank med gasdrivningspaket kan användas som sådant.
• Trycktank med dubbelt gasdrivningspaket kan användas som förbättrat vattentillopp.
• För förbättrat vattentillopp från allmän vattenledning matad från två håll, varav endast ena ger erforderligt tryck, krävs endast en pump för andra hållet.
• Vattenmängden från trycktank ska beräknas enligt 9.3 i SS-EN 12845 samt i SBF 120.
• Trycktank och gasdrivningspaket ska placeras i uppvärmt utrymme eller förses med erforderlig uppvärmning.
• Gasdrivningen ska ha dokumenterad volym och tryck för att upprätthålla full funktion under hela varaktigheten
• Samtliga väsentliga funktioner, exempelvis vattennivå och tryck i gasdrivningspaketet, ska vara övervakade.
• Ventiler ska vara säkrade i rätt läge och övervakade enligt Bilaga H och Bilaga I i SS-EN 12845.
• Ett dubbelt gasdrivningspaket ska vara konstruerat så att vardera gasdrivningspaket kan driva ut vattnet från trycktanken med erforderligt tryck och flöde oberoende av varandra.

Pumpar

• Pumparna kan förses med varvtalsreglering för att förhindra att det totala trycket i anläggningen överstiger 12 bar.
• Avstängningsventil till varvtalsregleringen ska vara övervakad i enlighet med H.2.3.
• Rör och ventiler i sprinklercentral/pumpcentral ska dimensioneras för tryck vid blockerad varvtalsreglering.
• Samtliga larmventiler ska förses med säkerhetsventil DN15 så att eventuellt tryck över 12 bar inte kvarstår nedströms larmventilen.
• Pumpar ska ha likvärdiga egenskaper och ska kunna arbeta parallellt oavsett flöde.
• Där två pumpar är installerade ska vardera pumpen, oberoende av den andra, kunna leverera vatten med erforderligt tryck och flöde.
• Där tre pumpar är installerade ska bortfall av en pump innebära att två pumpar tillsammans ska kunna leverera vatten med erforderligt tryck och flöde.
• Max en elektriskt driven pump tillåts i ett förbättrat enkelt eller dubbelt vattentillopp om inte ett fast installerat reservelverk finns för den ena pumpen.
• Reservelverket ska ha automatisk start (via dubbla startbatterier) och tankvolym för minst 24 timmars drift samt övervakningssystem.
• Övervakningssystemet ska automatiskt överföra signal för avställd automatik, utebliven start, låg batterispänning och bränslenivå till ständigt bemannad plats eller jourpersonal (B-larm enligt Bilaga I).
• Den reservkraftmatade pumpen ska provköras veckovis mot ordinarie kraftförsörjning.
• Reservkraftverket ska provköras varje månad (tomgångskörning) och fullständigt provas varje halvår (brytning av kraft/autostart).
• Underhåll/service av reservkraftaggregat ska utföras minst en gång per år.
• Kravställaren avgör alltid om två elektriskt drivna pumpar kan accepteras i det specifika fallet.
• Ett separat utrymme med säkert tillträde i händelse av brand (till exempel via brandtekniskt avskiljt trapphus) ska finnas, se Bilaga 120-08. för pumpcentral.
• Larm från flödesvakt i pumpcentral ska överföras som A-larm, se Bilaga I.
• Hastighet upp till 2,5 m/s i ledning med självtryck eller sugförhållande kan accepteras om vattenhastigheten i rörledning inom ett avstånd uppströms pumpen om max 10 gånger rörets diameter, inte överstiger 2,5 m/s.
• Två pressostater ska finnas för start av varje pumpaggregat, kopplade så att vardera pressostat kan starta pumpen.
• Rörledning till pressostat ska vara minst DN15 och samlingsledning för pressostaterna minst DN25.
• För start av tryckhållningspump erfordras endast en pressostat.
• Luftfilter i dieseldrivna pumpaggregat ska skyddas mot vatten från sprinkler i lokalen.
• Leverantörens provkörning av dieseldrivna pumpaggregat kan göras innan eller efter installation och ska göras utan avbrott.

Installationstyp och Storlek

• Våtrörsystem ska utföras så att onödiga larm undviks vid normala tryckstegringar.
• Fördröjningsanordning för larmgivning till larmcentralen får fördröjas högst 60 sekunder från det att larmventilen öppnar.
• Vid aktiverad sprinkler ska larmgivning erhållas inom 5 minuter.
• Återställning av larmpressostat ska ske på kortare tid än 10 sekunder.
• Anordning för anslutning av kontrollmanometer ska finnas vid larmpressostat.
• Fördröjningskärl som tryckutjämningsanordning ska tömmas helt inom 10 minuter.
• System som kräver tryckluft ska ha ständig tillgång till sådan av lämplig kvalitet, kvantitet och tryck.
• Kompressor ska finnas för att hålla rörnätet fyllt, försedd med säkerhetsventil som hindrar trycket i systemet att överstiga det högsta tillåtna, med tillräcklig kapacitet att på högst 30 minuter höja trycket i det största systemet från atmosfärtryck till erforderligt arbetstryck.
• Tryckkärl ska finnas mellan kompressorn och torrörsystemet som buffert med en minsta volym om 15 dm3 för vanliga system och 5 dm3 för torrörförlängningssystem.
• Trycket i sprinklerrören ska överstiga det tryck vid vilket torrörlarmventilen öppnar, eller, om denna uppgift saknas, mellan 0,5 och 2 bar.
• Systemet ska vara så tätt att lufttrycket inte sjunker mer än 0,15 bar under 24 timmar.
• Felsignal (se bilaga I) ska avges när skillnaden mellan förekommande lufttryck och ventilens öppningstryck understiger 0,3 bar.
• Tryckluft från industritryckluftnät får användas om detta ger minst samma säkerhet som separat, automatiskt kompressorarrangemang. Vid behov installeras särskild vattenavskiljare.
• Storleken på rörnätet ska antingen kontrolleras genom att värdena i Tabell 18 i SS-EN 12845 uppfylls, eller genom att rörnätets nettovolym uppfyller Tabell 11.2.2.
• Förutlösningssystem som aktiveras av brandlarmsystem enligt SBF 110 behöver inte fungera som ett vanligt torrörsystem vid fel i brandlarmsystemet om rutiner finns för att vidta lämpliga åtgärder vid inträffat fel.
• Detektorer ska installeras i samtliga utrymmen som skyddas av förutlösningssystemet, aktivering ska ske av en automatisk brandlarmanläggning som uppfyller kraven i SBF 110.
• Andra typer av automatiska detekterings- och/eller aktiveringssystem kan användas efter särskild utvärdering och godtagande av kravställaren.
• Värmekänsliga element ska placeras med en övervakningsyta som inte överstiger de värden som gäller för det aktuella systemet enligt Tabell 19 i SS-EN 12845.
• Vattenspraysystem ska utformas i enlighet med SIS-CEN/TS 14816, inklusive de däri angivna hänvisningarna till SS-EN 12845 och tillhörande kompletterande krav i SBF 120.
• Vattenspraysystem ska dimensioneras enligt kapitel 5 och Bilaga A i SIS-CEN/TS 14816.
• Sprinklersystem med skuminblandning ska utformas i enlighet med kraven i SS-EN 13565-2.

Sprinklers Placering

• Om skärmande hinder förekommer inom det fria utrymmet ska sprinkler placeras på ett avstånd från hindret om 3 gånger hindrets maximala bredd eller höjd, vilket som är störst.
• För hinder placerade lägre eller mitt emellan två sprinkler gäller 12.4.10.
• EC-sprinkler (Extended Coverage) ska installeras i enlighet med SBF 120 med undantag för NFPA 13-2016 kapitel 8.4.3, 8.5, och 8.8 resp 8.9.
• Specifika krav och villkor för EC-sprinkler återfinns i dess projekterings- och installationsanvisning samt UL-listning.
• Regelverket, tillsammans med SS-EN 12845 och andra relevanta dokument, ska säkerställa vattensprinklersystems kvalitet och tillförlitlighet.
• Vattensprinklersystem ska projekteras, installeras och fungera enligt gällande lagar och bestämmelser.
• Installation av sprinklers kan vara ett myndighetskrav eller ersätta andra brandskyddsåtgärder.
• Systematiskt brandskyddsarbete och brandskyddsdokumentation ska redovisa funktion, underhåll och inspektion av sprinklersystem.
• Överensstämmelse med regelverket visas genom intyg från anläggarfirman samt leverans- och revisionsbesiktningsintyg.
• SBF 120 anger kraven för projektering, installation och underhåll och ska användas tillsammans med SS-EN 12845.
• I SBF 120 anges endast de punkter i SS-EN 12845 som har kompletteringar, i övriga fall hänvisas till SS-EN 12845.
• Sprinklertyper listade i kapitel 14 omfattas, liksom system med skuminblandning och vattenspraysystem.
• Ett sprinklersystem är en del av byggnadens brandskydd där helheten måste beaktas.
• Regelverket anger minimikrav.
• Textavsnitt markerade med "(kompletterar texten i SS-EN 12845)" tillämpas tillsammans med texten i SS-EN 12845.
• Textavsnitt markerade med "(ersätter texten i SS-EN 12845)" används istället för motsvarande punkt i SS-EN 12845.
• Textavsnitt markerade med "(tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 12845)" tillämpas utöver texten i SS-EN 12845.

Termer och Definitioner

• Anläggarfirma: Certifierat företag för vattensprinklersystem enligt SBF 1020.
• Anläggarintyg: Intyg från anläggarfirma som specificerar anläggningen och intygar att regelverket är uppfyllt.
• Behörig ingenjör: Certifierad person för vattensprinklersystem enligt SBF 1018.
• Besiktningsfirma: Certifierat företag enligt SBF 1003.
• Besiktningsintyg: Intyg från besiktningsfirma att regelverket är uppfyllt.
• Besiktningsman: Person utsedd av certifierad besiktningsfirma enligt SBF 1003.
• CMSA-sprinkler: Spraysprinkler för att kontrollera bränder i krävande områden.
• Flexibel slang: Anslutning mellan rörsystem och vägg- eller undertaksmonterat sprinklerhuvud.
• Färdigställandekontroll: Tester för att verifiera att anläggningen uppfyller kraven.
• Installatör: Juridisk person som utför installationen.
• Kravställare: Organisation som krävt installationen och/eller ska godkänna den. Det kan vara byggherre, fastighetsägare, nyttjanderättshavare, försäkringsbolag, räddningstjänst eller byggnadsnämnd.
• Lagringshöjd: Höjd från golv till överkant lagrat gods.
• NPSH: Erforderligt tillrinningstryck vid nedre gräns för kavitation.
• Projektör: Ansvarar för projektering, ritningar och beräkningar, delar kan delegeras under överinseende.
• Sprinklercentral: Plats för huvudavstängningsventil(er), larmventiler och annan utrustning för reglering och kontroll.

Projektering

• Projektören ska vara en behörig ingenjör och ansvarar för hela projekteringen, men delar kan utföras under överinseende.
• Projektören ska kvalitetssäkra ritningar och dokumentation enligt regelverket.
• När projekteringen är klar ska projektören meddela kravställaren som bör granska dokumentationen.

Projekteringsgranskning

• Projekteringsgranskning är en opartisk tredjepartskontroll av projekteringen.
• Projekteringsgranskaren ska vara behörig ingenjör.
• Granskningen bör ske innan installationen påbörjas.
• Granskningen ska omfatta riskklassificering, vattentäthet, sprinklertyper, ritningar, beräkningar och vattenkällans kapacitet.
• Granskaren ska dokumentera brister och notera faktorer av betydelse.

Pappersmaskin Exempel

• Verkningsytans bredd antas vara lika med torkhuvens bredd för planen utsugningshuv, tak och stativ, övre del.
• För källaren uppdelas verkningsytan i två delar, vardera med bredden lika med avståndet mellan stativpelarnas insidor och begränsningsväggarna.
• Verkningsytans bredd för stativ, nedre del antas vara lika med avståndet mellan stativpelarna.
• Verkningsytan placeras i den hydrauliskt mest ofördelaktiga positionen.
• Dimensionering görs utifrån en hel verkningsyta (216 m2) på en nivå och 20 % (43 m2) på övriga nivåer.
• Lägsta tillåtna sprinklertryck är 0,5 bar.
• Sprinklerinstallationen inom torkpartiet ska utgöra egen sektion.
• Totalt 388 m2, vattentäthet 5 mm/min ger ett teoretiskt flöde på 1,940 l/min, ett erforderligt flöde på ca 2,300 l/min
• Inga krav utöver SS-EN 12845 gällande lagring.