Kriminologiska teorier: Socialekologi och inlärning

• Kriminologiska teorier undersöks i en fördjupad analys.

Socialekologiska teorier och inlärningsteorier

• Chicagoskolan utvecklades som en reaktion mot determinismen inom kriminologin under tidigt 1900-tal.
• Sociologer vid University of Chicago kombinerade vetenskaplig metodik med social teori för att förstå orsakerna till brottslighet.
• Grundantagandet var att människan är en social varelse där den omgivande miljön spelar en avgörande roll för individens beteende.
• Forskarna använde statistiska analyser, deltagande observationer och detaljerade livsberättelser för att kartlägga sambandet mellan sociala faktorer och kriminalitet.
• Dessa studier lade grunden för tre teoribildningar.
• Socialekologisk teori fokuserar på hur den fysiska och sociala miljön påverkar brottslighet.
• Differentiella associationer betonar vikten av social interaktion och inlärning av brottsligt beteende.
• Differentierad förstärkning beskriver hur individens beteenden förstärks eller bestraffas.

Socialekologisk teori: Stadens påverkan på brottslighet

• Robert Park och Ernest Burgess utvecklat en modell för hur städer är uppbyggda och hur brottsligheten är geografiskt fördelad.
• Städer delas in i zoner med olika sociala och ekonomiska förhållanden.
• Zon 1 är affärs- och industridistrikt med ekonomiskt centrum.
• Zon 2 är en övergångszon som kännetecknas av hög brottslighet, social desorganisation och fattigdom.
• Zon 3 är ett bostadsområde för yrkesutbildade arbetare.
• Zon 4 är medelklassens bostadsområden.
• Zon 5 är förorter med hög levnadsstandard.
• Shaw & McKay visade att brottsligheten var som högst i Zon 2, där fattigdom, arbetslöshet och alkoholmissbruk var utbrett.
• Svaga relationer mellan invånarna samt brist på institutioner som skolor normaliserade kriminalitet som överlevnadsstrategi.

Differentiella associationer och inlärning av brott

• Edwin Sutherland menade att brottsligt beteende inte är medfött, utan lärs in genom interaktion med andra.
• I sociala miljöer där brottslighet accepteras ökar sannolikheten att individer anammar detta som norm.
• Ron Akers utvecklade teorin och introducerade differentierad förstärkning, där individen får sociala belöningar eller bestraffningar.
• Brottslighet kan alltså förstärkas i grupper där det accepteras.

Strain, subkulturteorier och brottsliga nätverk

• Strukturteorier menar att den ekonomiska och sociala strukturen orsakar brott.
• Robert Merton beskrev hur samhällets mål skapar en press (strain) på individer.
• När lagliga möjligheter saknas ökar risken för att individer vänder sig till kriminalitet.
• Merton identifierade fem strategier för att hantera detta.
• Konformitet innebär att acceptera både samhällets mål och medel.
• Innovation innebär att acceptera målen men använda olagliga medel för att uppnå dem.
• Ritualism innebär att följa regler utan att sträva efter målen.
• Tillbakadragande innebär att avvisa både mål och medel.
• Uppror innebär att avvisa existerande mål och medel och försöka förändra systemet.
• Mertons teori har kritiserats för att fokusera på brott inom de lägre socioekonomiska grupperna och inte förklara brott inom medel- och överklass.

Symbolisk interaktionism och stämplingsteori

• Symbolisk interaktionism utgår från att brott skapas genom samhällets normer och reaktioner.
• George Herbert Mead och Charles Cooley föreslog att människans självbild formas genom social interaktion.

Stämplingsteori och självuppfyllande profetior

• Primär avvikelse innebär att en individ begår en brottslig handling utan att bli stämplad som kriminell.
• Sekundär avvikelse innebär att samhället pekar ut individen som brottsling, vilket leder till internalisering av identiteten och fortsatt kriminalitet.
• Howard Becker betonade att samhällets maktstrukturer avgör vem som stämplas som brottsling.
• Individer med låg status har svårare att undvika stämpeln, vilket kan leda till ytterligare kriminalitet.

Kontrollteorier och rutinaktiviteter

• Hirschi argumenterade för att sociala band hindrar människor från brottsliga handlingar.
• Sociala band består av anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse.
• Anknytning relaterar till familj, skola och vänner.
• Åtaganden visar engagemang i utbildning och arbete.
• Delaktighet innebär aktivt deltagande i sociala aktiviteter.
• Övertygelse visar tro på samhällets normer och lagar.Rutinaktivitetsteorin (Cohen & Felson)
• Brott begås när en motiverad förövare, ett lämpligt objekt och avsaknad av kapabla väktare sammanfaller.