Kemi Kapitlet 3: Grundämnen och Allotroper

<p>Syre (O₃) (D)</p> Signup and view all the answers

<p>Det periodiska systemet visar vilka isotoper som finns för varje grundämne (C)</p> Signup and view all the answers

<p>Fullerener (F)</p> Signup and view all the answers

<p>C (B)</p> Signup and view all the answers

<p>Tvåatomiga molekyler består av två lika atomer bundna till varandra (E)</p> Signup and view all the answers

<p>Period 6 (B)</p> Signup and view all the answers

<p>Perioden. (A)</p> Signup and view all the answers

<p>Densitet (A)</p> Signup and view all the answers

<p>Upptäckt av protonen. (D)</p> Signup and view all the answers

<p>Systemet var baserat på atomnummer för varje grundämne. (B)</p> Signup and view all the answers

<p>Det periodiska systemet visar endast de naturligt förekommande grundämnena. (C)</p> Signup and view all the answers

<p>Mendelejev var först med att upptäcka att grundämnen med likartade egenskaper återkommer periodiskt. (C)</p> Signup and view all the answers

<p>Upptäckt av gallium. (D)</p> Signup and view all the answers

<p>Kolumnen i det periodiska systemet kallas för en grupp, som har samma antal valenselektroner. (A)</p> Signup and view all the answers

<p>Atom nummer. (A)</p> Signup and view all the answers

<p>Antal protoner (D)</p> Signup and view all the answers

<p>1 (A)</p> Signup and view all the answers

<p>Lantanider har atomnummer från 57 till 71. (B)</p> Signup and view all the answers

<p>Period 3 (C)</p> Signup and view all the answers

<p>Metaller finns i största mängden inom grupp 1-13 i det periodiska systemet. (B)</p> Signup and view all the answers

<p>Metaller och ickemetaller (C)</p> Signup and view all the answers

<p>Antal valenselektroner (A)</p> Signup and view all the answers

<p>De har ofta en hög elektronegativitet. (A)</p> Signup and view all the answers

<p>Tellur (Te) (D)</p> Signup and view all the answers

<p>Alla syntetiska grundämnen är radioaktiva. (B)</p> Signup and view all the answers

<p>Syntetiska grundämnen har alltid atomnummer mellan 95 och 118. (A), Syntetiska grundämnen är alla extremt instabila och sönderfaller snabbt. (C)</p> Signup and view all the answers

<p>Genom att förändra kärnan i ett grundämne genom att tillsätta eller ta bort protoner. (B)</p> Signup and view all the answers

<p>Eftersom de har ett överskott av protoner i sina kärnor. (D)</p> Signup and view all the answers

<p>Alkalimetaller (D)</p> Signup and view all the answers

<p>De är mjuka metaller med karaktäristiska lågfärger. (B), De finns enbart i jonform i naturen. (C)</p> Signup and view all the answers

<p>Kolgruppen (D)</p> Signup and view all the answers

<p>De bildar ofta flera olika slags joner. (C)</p> Signup and view all the answers

<p>De är extremt låg reaktiva. (D)</p> Signup and view all the answers

<p>Kvävegruppen (A)</p> Signup and view all the answers

<p>De är generellt icke-reaktiva. (A)</p> Signup and view all the answers

<p>Halogener (D)</p> Signup and view all the answers

En unik symbol för varje grundämne i det periodiska systemet.

Numret som identifierar ett grundämne i det periodiska systemet.

Ett verktyg som visar isotoper av olika grundämnen.

Molekyler som består av två atomer av samma eller olika grundämnen.

Olika former av samma grundämne med olika strukturer.

Syre förekommer som syrgas (O2) och ozon (O3).

Kol har flera allotropa former som diamant och grafit.

Den internationella organisationen som publicerar kemiska beteckningar.

En tabell med alla kända grundämnen sorterade efter atomnummer.

Rysk kemist som skapade det första periodiska systemet 1869.

Egenskaper som beskriver hur ämnen beter sig kemiskt och fysiskt.

Tomrum i tabellen där ytterligare 31 ämnen kunde inkluderas senare.

Vertikala kolumner där ämnen med liknande egenskaper finns.

Det moderna systemet har uppdaterats och inkluderar fler ämnen än Mendelejevs version.

Varje ruta i systemet har en unik kemisk beteckning för ett specifikt grundämne.

Den enda siffran i gruppnumret som visar antal valenselektroner.

Har 1 valenselektron, ett exempel på grundämnen med liknande egenskaper.

Har 3 valenselektroner, en annan huvudgrupp i periodiska systemet.

Grupp 3-12, med 1-2 valenselektroner som kan variera.

De vågräta raderna, indikator på antal elektronskal.

Anger antalet energinivåer, motsvarar periodnumret.

Grundämnen i samma grupp har ofta liknande kemiska egenskaper.

Har 4 elektronskal, exempel på en specifik period.

Grupp 1 i det periodiska systemet, mycket reaktiva med vatten och syre.

Grupp 2 i det periodiska systemet, reagerar lätt och bildar basiska lösningar.

Grupp 13, generellt icke-reaktiva och bildar olika föreningar.

Grupp 14, kan bilda fyra kovalenta bindningar med stabila föreningar.

Grupp 15, kan bilda tre kovalenta bindningar, inkluderar många föreningar.

Grupp 16, bildar många olika föreningar som oxider och sulfider.

Grupp 17, mycket reaktiva och bildar salter med metaller.

Grupp 18, mycket låg reaktivitet, finns oftast i ren form.

Grundämnen från atomnummer 57 till 71, vanligt i jordskorpan.

Grundämnen från atomnummer 89 till 103, alla radioaktiva.

Horisonella raderna som visar antalet elektronskal du har.

Grundämnen som finns mest i grupp 1-13, till vänster och i mitten av systemet.

De flesta finner vi längst upp till höger i det periodiska systemet.

Fördelning av elektroner i olika energinivåer.

Medelvärdet av alla isotoper av ett grundämne.

Element som har egenskaper mellan metaller och ickemetaller.

Avger valenselektroner lätt, leder elektricitet och värme, har metallglans.

Tar upp valenselektroner lätt och leder oftast inte elektricitet.

Element skapade av människor som finns inte naturligt på jorden.

24 grundämnen har atomnummer 95-118 och är helt syntetiska.

De har korta halveringstider och sönderfaller snabbt.

De leder elektricitet, men inte lika bra som metaller.

Element som germanium, arsenik och kisel är halvmetaller.