Ekonomins grunder: Marknadsekonomi vs. Planekonomi

Ekonomins grunder

• De flesta länder har idag en blandekonomi, en kombination av kapitalistisk marknadsekonomi och statlig planekonomi.
• Marknadsekonomi innebär att priset på varor och tjänster bestäms av marknadskrafterna, alltså utbud och efterfrågan, där alla kan agera säljare eller köpare på en privatägd marknad.
• Detta leder ofta till svaga fackförbund, frivillig välfärd och stor ekonomisk frihet med få regleringar.
• I en planekonomi bestämmer staten priset på varor och tjänster via priskontroller, och marknaden är kollektivt ägd.
• Starka fackförbund är vanliga i planekonomier, tillsammans med en stor välfärdsstat och många regleringar.

Konkurrens

• Konkurrens driver företag att utveckla sina produkter/tjänster och sänka priser.
• För bra konkurrens krävs näringsfrihet, många säljare och köpare (inga monopol/oligopol), tydliga spelregler från staten och att staten inte favoriserar vissa företag.
• Konkurrensen kan sättas ur spel om företag samarbetar och bestämmer priser, vilket kallas kartell och är olagligt.
• För få företag kan också leda till dålig konkurrens.
• Oligopol innebär att det bara finns få företag i branschen, som Axfood och Ica.
• Monopol innebär att det bara finns ett företag i branschen, som Systembolaget.

Utbud och efterfrågan

• Ekonomin påverkas av marknadskrafterna, där företag försöker påverka produktionen efter konsumenternas efterfrågan.
• Utbudet är mängden av en vara som finns tillgänglig.
• Efterfrågan är hur gärna människor vill ha varan.

Inflation, lån och ränta

• Räntan kompenserar för risken att låna ut pengar. Högre risk innebär högre ränta.
• Räntor påverkas av den ekonomiska risken och stigande räntor kan leda till färre lån.
• Att betala tillbaka ett lån kallas för amortering.
• Inflation innebär att prisnivån ökar, vilket minskar pengars värde.
• Inflation kan orsakas av stor efterfrågan kombinerat med mycket pengar i omlopp, vilket kan ske naturligt vid BNP-tillväxt eller genom att trycka för mycket pengar.
• Bredare kostnadsökningar, där priser på basmaterial som stål och olja stiger, kan också leda till inflation.
• Pris- och lönespiralen, där arbetare kräver högre löner på grund av ökade priser, kan också bidra till inflation.
• Inflation kan också ske om landets valuta sjunker kraftigt i värde, vilket gör importerade varor dyrare.
• Deflation, det motsatta av inflation, innebär att priserna sjunker och pengars värde ökar.
• Deflation kan vara farligt eftersom det kan leda till att konsumenter skjuter upp sina köp i väntan på lägre priser, vilket kan stanna av ekonomin.

Skatter och den offentliga sektorn

• Inkomstskatt betalas på lönen och är progressiv.
• Konsumtionsskatt inkluderar moms, som betalas på köp av varor/tjänster, och punktskatt, som är en extra skatt på vissa varor som alkohol och cigaretter.
• Sociala avgifter betalas av företag och går till pension och sjukförsäkring.
• Kapitalskatt betalas på inkomster från ägande av pengar eller kapital, som aktier och bostäder.
• Den offentliga sektorn består av staten, regioner och kommuner.
• Den största delen av skattepengarna (ca 60%) går till kollektiva tjänster som skola, sjukvård, vägar, renhållning och försvar.
• Resterande del (ca 40%) går till fördelning och stöd.

Konjunkturen och stabiliseringspolitik

• En högkonjunktur kännetecknas av låg arbetslöshet, hög efterfrågan, bra företagsvinster, stigande värden på börsen och bostäder, nya företag, stigande löner och hög inflation (över 4%).
• Ekonomin blir ofta överhettad i en högkonjunktur, vilket leder till brist på arbetskraft, stigande löner, högre priser och inflation, bubblor på börsen eller i vissa sektorer, och minskad efterfrågan.
• En lågkonjunktur kännetecknas av hög arbetslöshet, låg efterfrågan, dåliga företagsvinster, sjunkande värden på börsen och bostäder, konkurser, sjunkande löner och låg inflation eller deflation.
• I slutet av en lågkonjunktur ökar sparandet, oron minskar, hushållen börjar köpa mer, företagen investerar och anställer, och en positiv spiral av efterfrågan startar.
• Staten försöker stabilisera konjunkturcykeln genom att påverka efterfrågan med hjälp av finanspolitik och penningpolitik.
• Finanspolitik innebär att staten omfördelar skattepengar genom att sänka skatter, ge bidrag eller investera i statliga projekt.
• Penningpolitik innebär att Riksbanken påverkar mängden pengar genom att sänka styrräntan eller trycka pengar.
• Hög styrränta leder till dyrare lån, mindre konsumtion och mer sparande, medan låg styrränta leder till billigare lån, mer konsumtion och mindre sparande.

Börsen och valutamarknaden

• Genom att bli ett aktiebolag delas företaget upp i aktier som handlas fritt.
• Aktieägare får del av vinsten och kan vara med och styra företaget.
• Aktienpriset bestäms av utbud och efterfrågan och baseras på marknadens åsikt om företagets framtida vinster.
• Psykologi kan påverka aktiepriset på kort sikt, vilket kan leda till över- eller undervärderade aktier.
• Börsen är en plats där man kan köpa och sälja aktier, skuld, råvaror, fonder, obligationer och valutor.
• Börsen speglar ekonomin, men är inte den "riktiga" ekonomin.
• Valuta är hur mycket landets pengar är värda mot andra länders pengar.
• En valutas värde påverkas av landets ekonomi och risken att äga valutan.
• Ett lands valuta påverkar utrikeshandeln genom att en svag valuta leder till ökad export och dyrare import.
• Riksbanken kan försvaga kronan genom att sänka styrräntan, vilket minskar efterfrågan på SEK.

Utlandshandel

• Export innebär att sälja varor till andra länder och import innebär att köpa varor från andra länder.
• Handelsbalansen är skillnaden mellan export och import och visar om ett land går med vinst eller inte i sin handel.
• Om ett land inte går med vinst ökar dess skulder genom att företag eller staten lånar för att betala varor och tjänster utomlands.
• BNP är inte bara handel, utan även inhemsk konsumtion och investeringar.
• Landets skulder kan öka samtidigt som landet blir rikare om skulden minskar i % av landets BNP.
• Frihandel är utrikeshandel utan regler eller tullar, men inget land har 100% frihandel.
• Frihandel ökar konkurrensen, skapar jobb i "underutvecklade" ekonomier, gynnar konsumenter och leder till ekonomisk utveckling.
• Frihandel kan vara förödande för lokala företag, leda till outsourcing och lönepress globalt samt dåliga arbetsförhållanden.
• Protektionism innebär att minska import och uppmuntra produktion inom det egna landet genom tullar, importkvoter, försvårande för utländska företag, subventioner och försvagning av egen valuta.
• Protektionism skyddar jobb, stoppar outsourcing, förbättrar handelsbalansen, men försämrar konkurrensen, leder till högre priser och kan leda till förlorade jobb i andra länder.