Inlärningsperspektivet: Klassisk betingning

Inlärningsperspektivet / Behavioristiska perspektivet

• Centrala figurer inom detta perspektiv är B.F Skinner, Albert Bandura och Ivan Pavlov.

Associationismen

• Händelser som uppträder nära varandra i tid tenderar att kopplas samman och läras in.

Stimulusgeneralisering

• Ett stimulus som liknar ett annat stimulus kan utlösa samma reaktion.
• Exempel: Rädsla för råttor kan generaliseras till liknande objekt.

Klassisk betingning (passiv inlärning)

• En organism lär sig att associera ett stimulus med ett annat.
• Ett stimulus som är associerat med ett annat stimulus utlöser automatiskt samma reaktion.
• Reaktionen är ofta fysisk eller "naturlig".
• Exempel: Pavlovs hundar associerar fotsteg med mat och börjar salivera.

Stimulus

• Något som stimulerar eller retar en organism.

Respons

• En reaktion på ett stimulus.

Betingning

• Inlärning som inte är medfödd.
• Det är något som lärts in efter födseln.

Betingad respons

• En inlärd reaktion på ett stimulus.

Betingad stimulus

• En inlärd retning, som ljudet av klockor eller fotsteg.

Obetingat

• Något som är medfött, som reflexer och instinkter.

Obetingad respons

• En icke-inlärd (medfödd) reaktion på ett stimulus.

Obetingad stimulus

• En retning som inte är inlärd, exempelvis mat eller smuts i ögonen.

Instrumentell/Operant betingning (Aktiv inlärning)

• Man lär sig att ett visst beteende leder till en viss respons.
• Beteenden prövas för att nå ett önskvärt mål.
• Kan ske genom positiv eller negativ förstärkning.

Positiv förstärkning

• Man lär sig att bete sig på ett visst sätt för att uppnå ett önskvärt mål.
• Syftet är att åstadkomma något.

Negativ förstärkning

• Man lär sig att bete sig på ett visst sätt för att undvika något negativt.
• Syftet är att slippa eller undgå något.
• Beteenden som leder till att man undgår något negativt tenderar att upprepas i liknande situationer.

Intermittent förstärkning

• Oregelbunden förstärkning där förstärkning inte fås konsekvent vid varje utfört beteende.
• Beteenden som lärts in på detta sätt är ofta mer motståndskraftiga mot utsläckning.
• Individen lär sig att beteendet kan uppvisas många gånger utan förstärkning, men att förstärkningen kommer så småningom.

Utsläckning

• Ett inlärt beteende försvinner för att individen inte längre får belöning.
• Om ett stimulus inte längre leder till ett positivt utfall eller undvikande av något negativt, kommer beteendet inte att ändras.

Shaping

• Successivt formande av ett beteende genom belöning.
• Belöningar ges i små steg varje gång ett närmande sker mot målet.
• Metoden kan användas för att bota fobier.

Observationsinlärning

• En individ lär sig omedvetet att bete sig på samma sätt som någon annan utan att ha fått en förklaring till beteendet.

Modellinlärning (Avancerad inlärning)

• En form av observationsinlärning där en individ använder en annan person som modell för inlärning.
• Modellen är ofta någon som personen vill efterlikna.

Self-efficacy (självtilltro)

• Tron på att man framgångsrikt kan hantera olika situationer och utmaningar.
• God självtilltro innebär en vilja och förmåga att försöka igen trots svårigheter.

Psykodynamiska perspektivet

• Centrala figurer är Freud och Erikson.

Freuds topografiska modell (Medvetenhet-omedvetenhet: Personlighetsmodell 1)

• Det medvetna: Tankar, känslor och handlingar som påverkas av sinnesintryck och psykets övriga skikt.
• Det förmedvetna: Innehåller information som tidigare funnits i det medvetna och som lätt kan plockas fram.
• Det undermedvetna: Innehåller element från spädbarnsåldern eller sådant som trängts undan, som aggressioner och sexualitet. Det undermedvetna kan komma till uttryck genom drömmar eller olyckor.

Dynamiska modellen

• Detet: Det omedvetna, styrt av drifter som sexuell och aggressiv energi. Detet är egoistiskt och vill tillfredsställas omedelbart.
• Jaget: Medlar mellan detet och överjaget och balanserar mellan driftimpulser och omvärldens krav. Jaget är logiskt, förnuftigt och kan planera. Risk för narcissism om det får för mycket sexuell energi.
• Överjaget: Samhällets och föräldrarnas krav, moralen och samvetet. Att inte följa överjaget leder till skuldkänslor.

Försvarsmekanismer

• Skyddar jaget från obehag och ångest genom att förvränga verkligheten.

Bortträngning

• Psykiska trauman och ångestframkallande tankar trängs undan från det medvetna till det omedvetna.

Regression

• En stressig situation får individen att återgå till ett tidigare, säkrare stadie i livet.
• Exempel: Ett barn som börjar suga på tummen på grund av stress.

Förskjutning

• Känslor tas ut på någon annan efter att man själv har blivit kritiserad.

Somatisering

• Psykiska besvär ger fysiska reaktioner, som magont eller huvudvärk.

Projektion

• Oacceptabla impulser och önskningar tillskrivs andra människor.
• Exempel: En person identifierar sin egen rädsla och kallar andra för fegisar.

Reaktionsbildning

• Individen beter sig tvärtemot vad hen egentligen känner, omedvetet.
• Exempel: En mamma överöser sitt barn med kärlek trots att hon egentligen känner avsky.

Förnekande

• Obekväma händelser förnekas för att de är för svåra att hantera.
• Exempel: Förnekelse av en nära persons död eller ett missbruk.

Freuds psykosexuella utvecklingsstadier

• Orala fasen (0-1,5 år): Tillit/Misstro - Världen upplevs genom munnen. Utveckling av tillit eller misstro beroende på om detet tillfredsställs.
• Anala fasen (1,5-3 år): Självständighet/Skam - Kontroll över kroppsfunktioner. Utveckling av jaget och känsla av självständighet eller skam.
• Falliska fasen (3-6 år): Initiativ/Skuld - Intresse för könsskillnader och erotiska känslor mot föräldern av motsatt kön (Oidipuskomplex/Elektrakomplex).
• Latensfasen (7-12 år): Sexualiteten vilar, fokus på skolarbete och vänskapsrelationer. Stabilisering av det-jag-överjag-relationer.
• Genitala fasen (13-19 år): Sexualiteten vaknar och driften ska stabiliseras. Könsmognad och finna sin könsidentitet.

Fixering

• Fastnar i ett stadium på grund av starka eller olösta konflikter.

Eriksons utvecklingskriser

• Handlar om att duga som människa.
• Flitighet/Underlägsenhet: Viktigaste relationen är skolan/fritids, dvs samhället. Att hitta sig själv.

Eriksons psykosociala stadier

• Tillit/Misstro (0-12 månader): Lär sig att lita på föräldrar och andra människor.
• Autonomi/Skam och tvivel (12 mån-3 år): Barnet börjar få kontroll över sin kropp.
• Initiativ/Skuldkänslor (3-6 år): Kognitiva egenskaper utvecklas, planering och organisering.
• Aktivitet/Underlägsenhet (6-12 år): Börjar lära sig sociokulturella regler och normer.
• Identitet/Rollförvirring (12-20 år): Börjar utforska sig själv.
• Närhet/Isolering (20-30 år): Viktigt att hitta kärleken och skapa goda vänskaper.
• Produktivitet/Stagnation (30-65 år): Hitta sin roll i yrkeslivet och bidra till samhället.
• Integritet/Förtvivlan (65 år): Blickar tillbaka på sitt liv.

Kognitiva perspektivet

• Metakognition: Medvetenhet om hur man tänker.
• Ekvilibrium: Strävan efter mental jämvikt relativt sin omgivning.

Adaptation

• Kognitiv anpassning till nya erfarenheter eller information.
• Sker genom assimilation eller ackommodation.

Assimilation

• Ny information tas in utan att personens kognitiva scheman måste ändras.

Ackommodation

• Erfarenheter förändrar en persons sätt att tänka och agera.
• Ändring i tankestrukturer.

Induvidualkonstruktivism

• Den enskilda individen konstruerar sin verklighetsbild utifrån egna erfarenheter.

Fyra aspekter för människan att skaffa kunskap

• Tänkande
• Minne
• Begreppsbildning
• Varseblivning

Kognitiva scheman

• Mönster/tankestrukturer över hur vi förstår världen och verkligheten.
• Risker: Missuppfattningar och svårighet att förstå andras perspektiv.

Dysfunktionella scheman

• Psykisk ohälsa - När en föreställning leder till en felaktig tolkning av en situation.

Stadieteori om människans utveckling och anpassning till omvärlden i 4 steg enligt Piaget

• Sensomotoriska stadiet (0-2 år): Använder sina sinnen och motoriska färdigheter för att upptäcka världen.
• Preoperationella stadiet (2-6 år): Egocentriskt tänkande, animistiskt tänkande, magiskt tänkande. Barnet kan tänka reversibelt.
• Konkret operationella stadiet (7-12 år): Kan tänka på olika fenomen ur flera perspektiv samtidigt och tänka logiskt om konkreta saker.
• Formellt/abstrakt operationella stadiet (12 år): Fantisera och tänka om föremål, vi kan se det framför oss. Abstrakt resonemang, ironi och metaforer förstås fullt ut.

De olika lärande inom kognitivismen

• Kumulativt lärande: Etablerar scheman, mekaniskt och motoriskt lärande.
• Assimilativt lärande: Bygger ut färdiga scheman, kunskap kan vara svår att använda i nya situationer.
• Ackommodativt lärande: Förändrar och strukturerar om befintliga scheman.
• Transformativt lärande: Identitetsförändrande, kräver stor förändring, exempelvis vid beroenden eller existentiella kriser.

Fördomar

• Används för att kategorisera information i ett redan befintligt kognitivt schema.

Det sociokulturella perspektivet

• Vygotskij är en central figur.
• Perspektivet handlar om hur människor utvecklar förmågor som är kulturellt betingade.

Mediering

• Använder redskap för att kommunicera och orientera oss i samhället.
• Två typer av redskap: Språkliga och materiella/fysiska.

Indirekt mediering / implicit mediering

• Lär sig använda och förstå kulturella redskap genom samtal och samspel med andra i vardagen.

Kulturella redskap

• Gemensamma verktyg som används i en sociokulturell kontext för att kunna tänka och agera.
• Språket är det viktigaste redskapet.

Språk

• Ett teckensystem för att uttrycka sig, förstå omvärlden och fördjupa vår förståelse.
• Fungerar både inom och mellan människor.

Appropriering

• Ta till sig och förstå sociokulturella redskap i sociala praktiker.
• Lär sig inte mekaniskt utan genom att interagera med omgivningen.

Den primära socialisationen

• Sker tidigt i livet och är mycket betydelsefull.
• Lär sig sitt första språk, socialt samspel och utvecklar sin identitet.
• Familjen är viktig.

Den sekundära socialisationen

• Bildar kunskaper som behövs för att försörja sig och hitta en plats i arbetslivet.
• Skolan och klasskompisar är viktiga.

Den tertiära socialisationen

• Informationssamhället.

Proximal utveckling

• Utveckling som "befinner sig" en bit från individens nuvarande punkt i utvecklingen.
• Kan nås med hjälp av någon annan mer kompetent.
• Vad man kan lära sig med lite hjälp.

Scaffolding

• Kommunikationen avtar stegvis mellan den lärande individen och den kunnige.
• Mycket stöd blir stegvis mindre och mindre tills individen behärskar färdigheterna.
• Genom scaffolding kan man appropriera kunskaper som den kunnige hade.

Socialisation

• Lära sig kulturella mönster.
• Lär sig det omgivande samhällets sociala konstruktioner och hur man bör bete sig.

Roller

• Summan av de förväntningar som finns på en individ i en viss situation.
• Mönster av normer.

Guided participation (guidad deltagande)

• Ömsesidigt engagemang i en gemensam kommunikation och koordination under en social och kulturell aktivitet.
• Studera hur samarbetet mellan människor påverkar deras lärande och utveckling.

Humanistiska perspektivet

• Har en holistisk syn på människan.
• Inkongruens: När något inte stämmer överens med min verklighet, skapar oro eller negativ känsla. Individen skall hitta och acceptera sitt sanna jag och om detta inte följs leder det till psykisk ohälsa.
• Kongruens: Bilden som jag har av mig själv stämmer överens(ligger närmare) med verkligheten vilket gör att jag mår bra.
• Maslows behovstrappa: (Texten slutar här)