Industriella revolutionen: En översikt

• Den industriella revolutionen var den största samhällsförändringen sedan den neolitiska revolutionen.
• Det innebar övergången från ett jordbrukssamhälle till ett industri- och handelssamhälle, med start i England under senare hälften av 1700-talet.
• Den ledde till en radikal förändring av människors arbete, interaktioner, boende, matlagning och försörjning.
• Den ekonomiska och teknologiska utvecklingen accelererade kraftigt, vilket innebar att människors liv kunde förändras inom en generation.
• Länder som industrialiserades tidigt blev framgångsrika och dominerade den politiska och ekonomiska scenen.
• Ny teknik spreds från England till Europa, Amerika och Japan, vilket påverkade kolonierna genom handel, råvarubehov och nya marknader.
• Från 1760 utvecklades nya maskiner som var avgörande för industrialiseringen, ofta innovationer av tidigare hantverksverktyg.
• Richard Arkwrights vattendrivna spinnmaskin och James Watts ångmaskin mekaniserade gruvbrytning och textiltillverkning.
• Ångmaskinen användes senare för transporter, först i lokomotiv och sedan i fartyg.

Starten i Storbritannien

• Jordbruket effektiviserades genom skiftesreformen 1773, vilket minskade behovet av arbetskraft inom jordbruket.
• Befolkningstillväxten under 1700-talet ökade efterfrågan på industriprodukter.
• Storbritannien hade stor tillgång till kol och järn i marken, där ångmaskinen användes för att pumpa ut vatten ur kolgruvorna.
• Ett gynnsamt geografiskt läge med mycket folk på liten yta och närhet till vattenvägar och energikällor underlättade industrialiseringen.
• Råvaror och handelsnätverk utnyttjades från kolonierna, inklusive imitation av produkter från Kina och Indien, särskilt tyger.
• Samhällets institutioner präglades av upplysningens liberala idéer om marknadsekonomi, experimenterande, privat ägande och social rörlighet.
• Låga löner, långa arbetstider (12-14 timmar) och dåliga sanitära förhållanden i fabriker och städer var vanliga.
• Trots att slaveriet förbjöds 1833, importerades bomull och andra råvaror från USA och kolonierna, producerade av slavar.
• Hög skaderisk i fabrikerna, med vanliga stympningar, brännskador och klämskador som ofta ledde till döden.
• Barnarbete var en viktig del av Englands industriella framgång, där barn arbetade i trånga utrymmen.

Spridningen och andra industriella revolutionen

• Perioden 1865-1914 kännetecknades av många uppfinningar.
• Europeiska stater stöttade uppfinnare genom patent.
• Industrialiseringen spreds till Skandinavien och Ryssland.
• USA blev den största industrinationen i början av 1900-talet, medan Tyskland tog över Storbritanniens ledande roll i Europa tack vare framsteg inom kemi, elektricitet och stålindustri.
• Massproduktion och nya uppfinningar förändrade det europeiska samhället.
• Ångdrivna motorer ledde till snabbare transporter av människor och varor via tåg, ångbåtar och bilar.
• Järnvägen band samman Europas storstäder.
• Fabriker kunde flytta till städerna, vilket ledde till urbanisering.
• Den brittiska textilindustrin konkurrerade ut den indiska, vilket ledde till avindustrialisering och brittisk kontroll över Indien.
• Europas befolkning ökade mellan 1815 och 1914 tack vare bättre mat, medicin och färre krig.
• Städerna växte kraftigt, och bättre kunskap om sjukdomar och vaccin ökade livslängden.
• En ny klass, arbetarklassen, växte fram och fick politiskt inflytande genom fackföreningar och arbetarpartier.

Industrialiseringens tidslinje i olika länder

• Storbritannien: Från 1750-talet.
• Tysk-romerska riket: Preussen industrialiserades från 1820-talet, men hela nationen först efter Tysklands enande på 1870-talet.
• Frankrike: Från 1830-talet.
• Ryssland: Från 1880-talet, men framför allt under första halvan av 1900-talet.
• Japan: Isoleringen bröts 1850, och ny teknologi importerades från väst från och med 1870-talet.

Politiska Ideologier

• De klassiska politiska ideologierna växte fram i samband med industrialiseringen och de politiska revolutionerna i Amerika och Europa under 1700- och 1800-talen.
• Konservatismen betonade bevarandet av samhällets traditioner, värden och institutioner och hade sitt stöd hos den traditionella överklassen.
• Liberalismen betonade individens frihet, rättigheter och marknadsekonomi, med stöd från städernas medelklass och kapitalägare.
• Socialismen förespråkade gemensamt ägande av produktionsmedlen och en jämn fördelning av resurser, med målet att skapa ett mer jämlikt samhälle utan exploatering, och stöddes av den fattiga arbetarklassen.

Nationalismen

• Ideologin växte fram under de amerikanska och franska revolutionerna med upplysningens tankar om individens frihet och politiska inflytande.
• Romantikens konst och litteratur bidrog till att stärka känslan av gemenskap och identitet hos olika folk.
• Under 1800-talet började folkgrupper uppleva sig som enskilda nationer med gemensam identitet, språk, kultur och historia.
• Nationalstaten innebär ett land, en nation, där staten blir den översta politiska institutionen.
• Liknande tankegångar fanns tidigare, och vissa länder, som Frankrike och Storbritannien, var nationalstater redan under 1700-talet.
• Nationalistiska rörelser bidrog till att de stora mångkulturella imperierna föll samman efter världskrigen.
• Nationalismen har haft stor inverkan på världshistorien, med både konflikter och krig, men också en starkare känsla av nationell samhörighet och självbestämmande.

Revolutioner under 1800-talet

• Under 1800-talet skedde flera revolutioner i Europa och övriga världen, vilket ledde till bildandet av nya nationalstater, modernisering och större folkligt inflytande i politiken.
• Folkliga revolutioner 1830 och 1848, ledda av liberaler och socialister, slogs ned av de konservativa.
• I den belgiska revolutionen 1830 blev Belgien självständigt från Nederländerna.
• I Sydamerika uppnådde nästan alla länder självständighet från Spanien och Portugal vid 1830.
• Den nationella revolutionen, ledd av Giuseppe Garibaldi, enade de italienska staterna till det Italienska kungariket 1861.
• Amerikanska inbördeskriget delade USA 1861-1865, vilket ledde till slaveriets avskaffande.
• De tyska förbundsstaterna enades till ett tyskt rike 1871 under Otto von Bismarck.
• I Japan avskaffades det feodala Shogunatet 1868, och en kejsarmonarki infördes, vilket ledde till industrialisering och modernisering.
• På Balkan utkämpades nationella frihetskrig inom det Osmanska riket.
• Grekland blev självständigt 1821, och efter det rysk-osmanska kriget 1877-1878 förklarades Bulgarien, Rumänien, Serbien och Montenegro självständiga.

Imperialismen

• Under perioden 1870-1914 expanderade de imperialistiska makternas dominans kraftigt.
• Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Belgien ledde utvecklingen.
• Det brittiska imperiet ökade med 66 miljoner människor, det franska med 26 miljoner och det tyska med 13 miljoner.
• Järnvägar, telegrafer och ångfartyg möjliggjorde snabb förflyttning av personer och varor.
• Industrialiseringen gjorde det möjligt för stormakterna att lägga världen under sig.

Orsaker till imperialismen

• Nationalism: Övertygelsen om att den egna nationen är överlägsen andra.
• Ekonomiska motiv: Nya marknader och råvaror.
• Inrikespolitiska motiv: Enighet kring utrikesfrågor för att avleda uppmärksamheten från inrikes problem.
• Rasistiska motiv: Socialdarwinism, idén om att den starkaste staten har rätt att dominera andra.
• "Den vite mannens börda": Idén om att sprida den egna kulturen till andra för att "civilisera" dem.

Berlinkonferensen

• Afrika delades upp mellan europeiska länder.
• Ursprungligen var syftet att diskutera Kongostaten, men konferensen ledde till en uppdelning av hela Afrika.
• Gränsdragningarna var ofta godtyckliga och skapade konflikter mellan olika folkgrupper.

Konsekvenser av imperialismen

• År 1900 styrde Europa 90% av världens territorium.
• Stor ekonomisk ojämlikhet och beroendeställning för underutvecklade länder.
• Råvaror togs från kolonierna och bearbetade varor såldes tillbaka till dem.
• Krig, konflikter, våld och förtryck.
• Ökad livslängd, förbättrad infrastruktur, teknologi och sjukvård i kolonierna.
• Kulturellt utbyte, men också förstörelse av lokala kulturer.

Skillnader i kolonialstyre

• Franska: Direkt styre med kulturell assimilation, där kolonierna skulle bli som Frankrike.
• Brittiska: Indirekt styre som tillät lokalt styre och större kulturell mångfald, huvudsakligen inriktat på ekonomisk vinning.
• Kongofristaten: En av de värsta kolonierna, där kung Leopold II av Belgien exploaterade Kongos resurser, särskilt gummi, vilket ledde till omfattande grymheter och en halvering av befolkningen.

Kina och opiumkrigen

• Under 1800-talet förlorade Kina sin ekonomiska makt och halkade efter i den industriella revolutionen.
• Britterna handlade mycket med Kina men Kina handlade lite med britterna förutom opium från brittiska kolonier.
• Opiummissbruket i Kina ledde till att landet försökte stoppa importen, vilket utlöste opiumkrigen.
• Britterna vann krigen tack vare sin industriella överlägsenhet och tvingade Kina att öppna sina gränser och avträda Hongkong.

Samhällsförändringar

• En ny klass bildades när folk flyttade till städerna.
• Större samhällsklyftor.

Arbetarrörelsen

• Kämpade för bättre arbetstider, arbetsförhållanden och löner.

Kvinnorörelsen

• Kämpade för kvinnors rösträtt samt rätt till utbildning och arbete.

Idrottsrörelsen

• Urbanisering och industrialisering ledde till nya fritidsaktiviteter.
• Idrott sågs som ett sätt att öka folkhälsan och fostra nationella känslor.

Nationalistiska rörelser

• Kämpade för nationell självständighet.

Väckelse- och nykterhetsrörelsen

• Ville förhindra fattigdom och misär genom att motverka alkoholmissbruk.

Suffragetter och suffragister

• Militanta kvinnorörelser som kämpade för kvinnors rösträtt.
• Suffragetterna använde mer extrema metoder, medan suffragisterna var mer laglydiga.

Wienkongressen 1814-1815

• Syftade till att återställa ordningen och maktbalansen i Europa efter Napoleonkrigen.

Demokratisering

• Politiska partier skapades med olika ideologier.
• Socialister och liberaler samarbetade mot de konservativa för att införa rösträtt.
• Män fick rösträtt först, sedan kvinnor (Någonstans som nya zeeland var först).
• Sjukvården förbättrades, men främst för de rika.
• Folk emigrerade från Europa för ett bättre liv, exempelvis svenskar till USA.
• Skolan blev obligatorisk för att öka läskunnigheten.
• USA var ledande industrination vid sekelskiftet, följt av Tyskland i Europa.

Vetenskap

• Vetenskapen fick större betydelse.
• Vetenskapen utmanade religionen.
• Starkare stål uppfanns, vilket möjliggjorde byggandet av skyskrapor och Eiffeltornet.

Sveriges 1800-tal

• Sverige förlorade Finland till Ryssland 1809.
• Jean Baptiste Bernadotte importerades som kung.
• Union med Norge fram till 1905.
• Sverige blev en konstitutionell monarki.
• Stark yttrandefrihet.
• Skolväsendet blev obligatoriskt.
• Städerna växte.
• Män med hög inkomst fick rösta.
• Politiska partier bildades, som Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP).
• Infrastrukturen förbättrades, med järnvägar, kanaler och hamnar.
• Snilleindustriperioden skapade många av dagens stora företag.
• Emigrationen var hög på grund av dåliga levnadsförhållanden.

Viktiga årtal

• 1700-1800: Politiska ideologier börjar växa fram
• 1803-1815: Napoleonkrigen
• 1809: Förlorandet av finland (Sverige)
• 1810: Tryckfrihetsförordningen
• 1814: Union med norge (Sverige)
• 1821: Grekland blir självständig
• 1825: Första järnvägen
• 1830: Belgien och Sydamerika blir självständigt
• 1833: Lagar mot barnarbete och avskaffandet av slavhandeln i storbritaninen
• 1839-1842: Första opiumkriget (kina mot storbritannien,frankrike)
• 1848: Kvinnors Rättigheter
• 1856-1860: Andra opiumkriget (kina mot storbritannien,frankrike)
• 1861-1865: Amerikanska inbördeskriget
• 1865: Avskaffandet av slavhandeln i USA
• 1870-1871: Fransk Tyska Kriget
• 1877-1878: rysk osmanska kriget
• 1878: Bulgarien, Rumänien, Serbien, Montenegro blir självständiga
• 1884-1885: Berlinkonferensen
• 1893: Kvinnors Rösträtt i Nya Zeeland
• Slutet av 1800: Politiska partier bildas
• 1905: Upplöstes unionen med norge (Sverige)
• 1914: Skotten i fucking sarajevo
• Andra halvan av 1800: Demokratiseras och Industrialiseras sverige