Grundläggande ekonomiska koncept

Mikroekonomi och Makroekonomi

• Mikroekonomi fokuserar på individers och företags ekonomiska beslut.
• Makroekonomi behandlar samhällsekonomin i stort.
• Grundläggande politiska skiljelinjer handlar ofta om hur resurser ska fördelas och hur skatter ska betalas.

Ekonomiska Faktorer

• Politiska faktorer: Inflytande från politiska partier.
• Ekonomiska faktorer: Handel och ekonomisk aktivitet.
• Religiösa faktorer: Påverkan från religiösa övertygelser.
• Geografiska faktorer: Betydelsen av landyta och geografiska förutsättningar.

Planekonomi

• Staten styr ekonomin och strävar efter likhet.

Ekonomiskt Överskott och Befolkningsökning

• När människor bosatte sig möjliggjordes ekonomiskt överskott och befolkningsökning.
• Det blev lättare att spara, planera och vara ekonomiskt smart, samt att ackumulera rikedom.

Budget och Buffert

• Budget: En ekonomisk plan för framtida inkomster och utgifter.
• Buffert: Ett sparkonto för oväntade utgifter.
• Balanserad budget: Inkomster och utgifter är lika stora.
• Budgetproposition: Ett förslag till statens budget.

Kredit och Lån

• Kredit: Möjligheten att köpa något nu och betala senare.

Företagsekonomi

• Svarta siffror (vinst): Överskott som kan sparas.
• Röda siffror (förlust): Underskott, indikerar behovet av att minska utgifterna.

Ränta

• Ränta är kostnaden för att låna pengar eller ersättningen för att spara pengar.
• Utlåningsränta: Räntan banken tar ut när du lånar pengar.
• Inlåningsränta: Räntan banken betalar när du sätter in pengar på ett sparkonto.
• Riksbanken bestämmer räntenivån, påverkar bankernas utlåningsräntor.
• Bolån används för bostadsköp med lång betalningstid.
• Privatlån används för exempelvis bilköp med kortare betalningstid.
• Åldersgränsen för att ta lån är 18 år.
• Betalningsanmärkning kan uppstå vid sena betalningar och försvårar framtida abonnemang.

Produktionsfaktorer

• Realkapital: Maskiner, fabriker, lokaler, transportmedel, datorer.
• Råvaror: Vatten, trä, mineraler och andra naturresurser.
• Arbetskraft: Kroppsligt arbete, även kallat humankapital.
• Vid konkurs kan banken ta realkapital eller egendom som säkerhet.
• Infrastruktur som vägar, telenät och eldistribution är viktiga för utveckling.
• Offentlig förvaltning verkställer politiska beslut.
• Ett rättssystem minskar hindren för utveckling genom regler och brottsbekämpning.

Nationalekonomiska System

• Vad ska produceras och hur mycket?
• Hur ska produktionen gå till?
• För vem sker produktionen?
• Hur ska resultatet fördelas?

Planekonomi (forts.)

• Staten planerar ekonomin enligt Karl Marx idéer.
• Marx föddes i Tyskland och förespråkade jämlikhet och solidaritet.
• Planekonomi innebär att staten äger allt och planerar produktionen.
• Privat ägande är inte tillåtet.
• Marknadskrafter ersätts med statliga femårsplaner.
• Incitament för att tjäna pengar minskar.

Marknadsekonomi

• Företagen styr ekonomin.
• Baseras på frihet och utbyte av varor mot pengar.
• Utbud och efterfrågan styr produktion, löner och räntor.
• Adam Smith förespråkade "Laissez faire" – minimal statlig inblandning.

Blandekonomi

• En kombination av privat och offentlig sektor.
• Marknaden är fri men reglerad av staten.
• Socialt skyddsnät finns för medborgarna.
• Systemet är flexibelt och kan anpassas efter samhällets behov.
• Exempel: Sverige, USA och Tyskland.

Befolkning och Resurser

• Världens befolkning har ökat kraftigt under 1900-talet.
• Den ekonomiska tillväxten har varit ännu större.
• Den genomsnittliga levnadsstandarden har ökat mätt i BNP.

Prissättning

• Marknadskrafterna (utbud och efterfrågan) påverkar priser.
• Hushåll efterfrågar varor baserat på pris, behov, inkomst, kvalitet och smak.
• Företag sätter priser baserat på omkostnader, skatter, teknik, design och varumärke.
• Ekonomer räknar ut priser baserat på alla kostnader.
• Ju mindre det finns av något, desto högre blir priset.
• Ju högre priset är, desto mer kommer företag att producera.
• Utbudsöverskott uppstår när priset är högre än efterfrågan.

Konkurrens och Komplementvaror

• Fri konkurrens: Likvärdiga förhållanden för alla aktörer på marknaden.
• Komplementvaror: Varor som används tillsammans (t.ex. bil och bensin).

Reklam och Preferenser

• Reklam syftar till att påverka konsumenternas preferenser.
• Klimatförändringar kan också påverka preferenser.

Monopol och Oligopol

• Monopol: En aktör äger hela marknaden, ofta statligt styrt (t.ex. Systembolaget).
• Oligopol: Några få aktörer dominerar marknaden (t.ex. bensinbolag).

Förmögenhet och Inkomst

• Inkomst: Pengar som tjänas (t.ex. från arbete).
• Förmögenhet: Tillgångar minus skulder.
• Disponibel inkomst: Inkomst efter skatter, räkningar och nödvändiga köp.

BNP

• BNP (Bruttonationalprodukt): Värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år.
• BNP per capita: BNP delat med antalet invånare.
• Tillväxt: BNP ökar snabbare än befolkningen.
• BNP räknas i USD.
• BNP tar inte hänsyn till inkomstskillnader eller skatter.

HDI

• HDI (Human Development Index): Mäter välfärd genom medellivslängd, läskunnighet och BNP per capita.
• Samband: Rika länder har högre livslängd och läskunnighet samt lägre spädbarnsdödlighet.
• GII (Gender Inequality Index): Mäter jämställdhet.

Produktionsfaktorer och Arbetslöshet

• Produktionsfaktorer: Arbetskraft, realkapital och råvaror.
• Arbetskraftsintensiv produktion: Kräver mycket fysisk arbetskraft.
• Kapitalintensiv produktion: Kräver mycket realkapital och teknik.
• Arbetslöshet: Leder till dubbel belastning på välfärden.
  • Friktionsarbetslöshet: Arbetslöshet mellan jobb.
  • Säsongsarbetslöshet: Jobb som endast finns under vissa tider.
  • Regional arbetslöshet: Svårigheter att hitta jobb i ett visst område.
  • Strukturell arbetslöshet: Arbetskraften har fel utbildning.
  • För högt löneläge: Företag har inte råd att anställa.
  • Odynamisk arbetsmarknad: Svårt att få nytt jobb.

Samhällskunskapens Ämnesområden

• Statsvetenskap (Politik)
• Nationalekonomi (Politisk ekonomi)
• Sociologi: Studien av det sociala och hur samhället förändras.

Ekonomi och Budget

• Ekonomi: Att hushålla med resurser.
• Budget: En plan för hur man spenderar pengar.
• Buffert: En besparing för oförutsägbara köp.
• Nationalekonomi studeras ofta som politisk ekonomi eftersom politiska beslut påverkar landets ekonomiska resurser.

Självförsörjning och Neolitiska Revolutionen

• Självförsörjningssystem: Att försörja sig själv genom att samla mat och spara resurser.
• Neolitiska revolutionen: Ledde till ekonomiskt överskott och befolkningsökning.

Bytesekonomi och Metallers Betydelse

• Bytesekonomi: Utbyte av varor för att försörja sig.
• Metaller: Viktiga för ekonomin på grund av deras hållbarhet och användbarhet.

Avbetalning och Amortering

• Avbetalning: Att betala tillbaka en skuld i delbelopp över tid.
• Amortering: Betala tillbaka regelbundna summor på ett lån.

Ränta (forts.)

• Ränta: Avgift för att låna pengar eller ersättning för att spara pengar. -Utlåningsränta : Avgift för tjänsten att låna pengar av en bank.
• Inlåningsränta: Ersättning från banken för att kunder sparar pengar.

Produktionsfaktorer (forts.)

• Realkapital: Maskiner, fabriker, lokaler, transportmedel.
• Råvaror: Vatten, trä, mineraler.
• Arbetskraft: Kroppsligt arbete.
• Infrastruktur: Vägar, telenät, vattenledningar och eldistribution.

Pengar och Valuta

• Valuta: Namnet på ett lands betalningsmedel (t.ex. krona, euro, dollar).
• Pengar: Själva betalningsmedlet och dess mängd.

Ekonomiska System (forts.)

• Planekonomi: Staten styr ekonomin.
• Marknadsekonomi: Utbud och efterfrågan styr.
• Blandekonomi: En kombination av plan- och marknadsekonomi.

Adam Smiths Idéer

• "Den osynliga handen": Egenintresset styr marknaden mot balans.
• "Laissez-faire": Minimal statlig inblandning i ekonomin.

Cirkulär Ekonomi

• Innebär att hyra, reparera, återanvända och minska konsumtion. Kräver lagstiftning och ändrade konsumtionsmönster.

Ekonomiska Kretsloppet

• Hushåll: Arbetskraft, får lön och transfereringar, betalar skatt.
• Företag: Anställer arbetskraft och producerar varor och tjänster.
• Offentliga sektorn: Står för samhällets service och ger bidrag
• Banker / Finanssektor: Lånar ut och tar emot pengar

Kapitalformer

• Ekonomiskt kapital
• Humankapital
• Kulturellt kapital
• Natur kapital
• Socialt Kapital

Marknader

• Varumarknad
• Tjänstemarknad
• Arbetsmarknad
• Kreditmarknad (Utlåning)

Prisbildning

• Prisen sätts enligt utbud och efterfrågan.
• Jämviktspris: Utbud och efterfrågan möts.
• Avtagande marginalnytta: Ju mer man använder något, desto mindre behöver man det.

Konkurrens

• Fri / perfekt konkurrens: Likvärdiga förhållanden, öppenhet och homogena varor.
• Ofullständig konkurrens : Få aktörer håller marknaden, saknas konkurrens

Preferenser

• Förändrade preferenser: Vad köpare föredrar, kan påverkas av reklam och information.
• Substitutvara: En ersättningsvara.

Monopol och Oligopol (forts.)

• Monopol: En aktör äger hela marknaden
• Oligopol: Endast några får äga något

Alternativkostnad

• Den förlorade inkomsten av att välja bort en möjlighet.

Kartell

• Icke fungerande marknad sker överenskommelser mellan företag med avsikt att sätta den marknadsmässiga konkurrensen.

BNP per Capita (forts.)

• BNP per capita: Delar mängden varor och tjänster på mängden personer.

HDI (forts.)

• Mäter: medellivslängd, läskunnighet, BNP per capita

Tillväxt (forts.)

• Tillväxt: BNP ökar snabbare än befolkningen
• Minskar fattigdomen.

Inkomst och Förmögenhet (forts.)

• Inkomst: Löner
• Förmögenhet: Det man äger minus skulder

Disponibel Inkomst (forts.)

• Inkomster minus skatter och räkningar och behövliga köp

Staten som Trädgårdsmästare

• Kontrollerar marknaden men låter företagen agera fritt.

Inflation och Deflation

• Inflation: En ökning av penningmängden vilket gör pengarna mindre värda samt höjda priser
• Deflation: Sjunkande priser.

Förväntad Inflation

• Hur mycket företag, konsumenter och investerare tror att priserna kommer att stiga i framtiden.

KPI

• Konsumentindex mäter hur priserna varierar från år till år, hur mycket priser har ökat/inflation.

Arbetslöshet

• Procent av den delen av befolkningen = Arbetskraften i ett land
• Dold arbetslöshet : Går i utbildning för att senare få jobb=
• Öppen arbetslöshet
• Långtidsarbetslöshet : Svårt att hitta jobb eftersom AI kanske har tagit över jobben studerat har studerat för för att få

Arbetslöshetens Konsekvenser

• Staten får mindre pengar då färre jobbar och kan påverka välfärden.
• Arbetslöshet konsumerar mindre, påverkar handeln negativt.
• Leder till utanförskap och psykisk ohälsa vilket kostar på samhället för vård för de sjuka
• Samhället vill ha 4-7 % arbetslöshet för att det stoppar/balanserar inflationen.

Typer av Arbetslöshet

• Friktionsarbetslöshet: "Mellan jobb och arbetslöshet".
• Regional arbetslöshet: Problem att flytta för att få jobb.
• Säsongsarbetslöshet: Jobb som endast finns på sommaren.
• Näringslivets struktur: Företag går i konkurs och arbetskraften har fel utbildning.
• För hög löneläge: Företagen har inte råd att anställa.

Grundläggande Ekonomiska Begrepp

• Pengar: Ett gemensamt värderingssystem för varor och tjänster. -Virtuella pengar
• Valuta: Ett lands betalningsmedel.
• Kapital: Tillgångar i ett samhälle, inte synonymt med pengar.
• Realkapital: Produktionsfaktor, större investeringar som maskiner eller lokaler.

Inkomster och Budgetering

• Inkomst: Penningflöde, t.ex. från arbete.
• Utgift: Pengar som spenderas.
• Disponibel inkomst: Inkomst efter skatt.
• Budget: Planering av inkomster och utgifter.
• Buffert: Sparande för oplanerade utgifter.

Lån och Räntor

• Ränta: Kostnaden för att låna pengar.
• Amortera: Betala av på ett lån.
• Avbetalning: Samma sak som amortering.
• Styrränta: Riksbanken sätter den för att påverka ekonomin.

Produktion och Arbetsmarknad

• Arbetskraft: Fysiskt arbete och kunskap (humankapital).
• Produktivitet: Mått på värdet som produceras inom ett område.
• Produktionsfaktorer: Råvaror, arbetskraft och realkapital.

Varor, Tjänster och Marknad

• Varor: Fysisk produkt.
• Tjänster: En service man köper.
• Produkt: Kan vara både en vara och en tjänst.
• Komplementvara: Vara som behövs för att använda en annan (t.ex. flingor till mjölk).
• Substitutvara: Vara som ersätter en annan vara.

Ekonomiska System

• Planekonomi: Staten styr ekonomin, ingen konkurrens.
• Marknadsekonomi: Utbud och efterfrågan styr ekonomin, ingen statlig inblandning.
• Blandekonomi: En mix av plan- och marknadsekonomi, vanligast.
• Kapitalism: Produktion ägs privat och styrs av utbud och efterfrågan.

Inflation och Prisbildning

• Inflation: Allmän höjning av prisnivån, man siktar på 2–2,5% per år.
• Deflation: allmän sänkning av prisnivån, vilket kan leda till minskad konsumtion.
• Förväntad inflation: Hur mycket människor och företag tror att priserna kommer att stiga.
• Pris-lönespiral: Högre löner leder högre priser och tvärtom.
• KPI (Konsumentprisindex): Mätning av hur priserna förändras.

Arbetslöshet och Konjunkturer

• Strukturell arbetslöshet: Arbetslösa har inte rätt kompetens för arbetsmarknaden.
• Friktionsarbetslöshet: Tillfällig arbetslöshet vid byte av jobb.
• Konjunkturarbetslöshet: Arbetslöshet som uppstår vid lågkonjunktur. -Högkonjunktur : god ekonomi, hög konsumtion, låg arbetslöshet. -Lågkonjunktur: Svag ekonomi, låg konsumtion, hög arbetslöshet.

Ekonomisk Politik

• Finanspolitik: Staten påverkar ekonomin via skatter och bidrag.
• Penningpolitik: Riksbanken styr räntan för att påverka ekonomin. -Stabiliseringspolitik: Politik för att minska konjunktursvängningarna.

Offentlig Ekonomi och Välfärd

• Välfärd: Graden av medborgarnas välmående . Moms innefattar vård, skola och omsorg.
• Offentlig förvaltning: Hantering av offentliga tjänster.
• Offentliga sektorn: Skattefinansierad verksamhet för allmänheten.
• Socialförsäkring: Ekonomisk trygghet såsom pension och arbetslöshetsersättning.
• Folkhemmet: Ett samhälle byggt på socialt välfärdssystem.

Handel och Konkurrens

• Import: Att ta in produkter i landet.
• Export: Att sälja produkter utomlands.
• Tullar: Avgifter på import/export, gäller ej inom EU.
• Monopol: När ett företag har ensamrätt på en marknad (ex. Systembolaget).
• Oligopol: När få företag dominerar en marknad (ex. bensinbolag).
• Kartell: Olagligt samarbete mellan företag för att sätta samma pris.

Skatter och Statlig Inkomst

• Moms: Mervärdeskatt som läggs på produkter.
• Proportionell skatt:: Alla betalar samma procent i skatt.
• Progressiv skatt:: Ju mer man tjänar, desto högre procent skatt. -Direkt skatt: Skatt som du betalar själv, t.ex. inkomstskatt.
• Indirekt skatt: Skatt en annan part betalar, t.ex. moms.
• Punktskatt: Särskild skatt på vissa varor (ex. tobaksskatt).
• Statsskuld: När staten lånar pengar.

Ekonomiska Begrepp för Företag

• Tillväxt: Ökning av inkomster och verksamhet.
• Ackumulera: Att samla på sig tillgångar och hålla dem. -Avkastning: Den vinst man får på en investering.
• Alternativkostnad: Den förlorade inkomsten av att välja bort.
• Jämviktspris: Där utbud och efterfrågan möts.
• Utbud: Det som finns till försäljning.
• Efterfrågan: Det kunder vill köpa.
• Privatisering: När statlig verksamhet blir privat.
• Arbetsgivaravgifter: Extra kostnad för arbetsgivaren utöver lön (ca 31%).

Denna frågesport utforskar grundläggande ekonomiska koncept som mikro- och makroekonomi, faktorer som påverkar ekonomiska beslut, budgetering, räntor och lån. Den berör även Riksbankens roll, byteshandel, värdering av varor och metallers påverkan på världsekonomin. Dessa frågor syftar till att öka förståelsen för hur ekonomi fungerar.