Ekonomins grunder: Blandekonomi förklarad

Ekonomins Grunder

• De flesta länder har idag en blandekonomi.
• Blandekonomi är en kombination av kapitalistisk marknadsekonomi och statliga planekonomiska ingripanden.
• En marknadsekonomi är ett system där marknadskrafterna (utbud och efterfrågan) bestämmer priset på varor och tjänster.
• I en marknadsekonomi får alla agera säljare eller köpare på en privatägd marknad.
• En marknadsekonomi tenderar att ha svaga fackförbund, frivillig välfärd och stor ekonomisk frihet (få regleringar).
• I en planekonomi bestämmer staten priset på varor och tjänster med hjälp av priskontroller.
• Marknaden är kollektivt ägd i en planekonomi.
• Planekonomier brukar ha starka fackförbund, en stor välfärdsstat och många regleringar.
• Konkurrens driver företag att utveckla bättre produkter, service och tjänster, och till billigare priser.
• För att ha bra konkurrens krävs näringsfrihet, många säljare och köpare (inget monopol/oligopol), tydliga och stabila spelregler från staten, och att staten inte väljer "favoriter".
• Konkurrensen sätts ur spel när företag samarbetar och bestämmer priset på en vara, vilket kallas att skapa en kartell och är olagligt.
• Oligopol innebär att det finns bara några få företag i branschen, till exempel Axfood och Ica.
• Monopol innebär att det bara finns ett företag i branschen, till exempel Systembolaget.

Utbud och efterfrågan

• Ekonomin påverkas av marknadskrafterna.
• Företag kan påverka hur mycket de vill producera utifrån konsumenters efterfrågan.
• Utbud är hur mycket av en vara som finns tillgängligt.
• Efterfrågan är hur gärna människor vill ha varan.

Inflation, lån och ränta

• Räntan påverkas av risken i ekonomin.
• Högre risk innebär högre ränta.
• Högre räntor leder till färre lån och därmed mindre pengar i omlopp.
• Att betala tillbaka sitt lån kallas för amortering.
• Inflation innebär att prisnivån ökar, vilket leder till att pengar förlorar sitt värde.
• Ökad efterfrågan, särskilt när det finns mycket pengar i omlopp, leder till prishöjning.
• Inflation sker naturligt när BNP växer, men kan även uppstå om för mycket pengar trycks.
• Kostnadsökningar för alla företag, till exempel genom dyrare basmaterial, leder till prishöjningar.
• En pris- och lönespiral innebär att arbetare kräver högre löner på grund av ökade priser.

Skatter och den offentliga sektorn

• Inkomstskatt betalas på lönen och är progressiv.
• Konsumtionsskatt inkluderar moms, som betalas på köp av varor och tjänster, samt punktskatt, som är en extra skatt på vissa varor och tjänster som alkohol och cigaretter.
• Sociala avgifter betalas av företag och går till pension och sjukförsäkring.
• Kapitalskatt betalas på inkomster från ägande av pengar eller kapital, till exempel aktier och bostäder.
• Den offentliga sektorn består av staten, regioner och kommuner.
• Kollektiva tjänster (cirka 60% av skattepengarna) inkluderar välfärd (skola och sjukvård), vägar, renhållning, polis, brandkår och försvar.
• Fördelning och stöd utgör ungefär 40% av skattepengarna.

Konjunkturen och Stabiliseringspolitik

• Högkonjunktur kännetecknas av låg arbetslöshet, hög efterfrågan, stigande värden på börsen och bostäder, nya företag, stigande löner och hög inflation.
• Lågkonjunktur kännetecknas av hög arbetslöshet, låg efterfrågan, sjunkande värde på börsen och bostäder, konkurser, sjunkande löner och låg inflation.
• Stabiliseringspolitik syftar till att jämna ut konjunkturcykeln genom att påverka efterfrågan, främst genom finanspolitik och penningpolitik.
• Finanspolitik innebär att staten omfördelar skattepengar genom att sänka skatter eller ge fler bidrag.

Penningpolitik

• Penningpolitik innebär att riksbanken påverkar mängden pengar och räntor, utan att aktivt påverka marknaden.
• En sänkning av styrräntan ger mer pengar i omlopp.
• Hög ränta leder till dyrare lån och mer sparande, medan låg ränta leder till billigare lån och mer slösande.

Börsen och valutamarknaden

• Aktier innebär att dela upp ett företag i miljontals delar som handlas fritt.
• Aktieägande ger rätt till del av vinsten (utdelning) och inflytande.
• Valuta är hur mycket ett lands pengar är värt gentemot andra länders pengar.
• Handelsbalansen visar om ett land går med vinst eller inte i sin handel med andra länder.

Handel

• BNP är inte bara handel, utan även inhemsk konsumtion och investeringar är viktiga.
• Frihandel är utrikeshandel utan regler eller tullar och tanken är att alla länder ska specialisera sig på det de gör bäst och billigast.
• Protektionism innebär att minska import och uppmuntra produktion inom det egna landet.
• Protektionism kan göras genom tullar, importkvoter, försvåra för utländska företag, subventioner och försvaga sin egen valuta.