Demokratins kärna och principer

Demokratins kärna och principer

• Demokrati betyder folkstyrelse och innebär att den politiska makten ytterst ligger hos folket.
• Detta kan ske direkt eller via valda representanter.
• Grundläggande principer syftar till att säkerställa medborgarnas inflytande, frihet och rättigheter.
• Principerna kan tolkas och tillämpas på olika sätt i olika demokratier.

Centrala principer inom demokratin

• Folksuveränitet: All offentlig makt utgår från folket.
• Folket har yttersta bestämmanderätten över samhället, ofta genom val av representanter.
• Allmän och lika rösträtt: Varje vuxen medborgare har rätt att rösta, och varje röst har samma vikt.
• Detta ska säkerställa lika stort inflytande i valprocessen för alla medborgare.
• Fria och hemliga val: Val fria från tvång och manipulation, röstning i hemlighet.
• Detta skyddar väljarnas integritet och deras rätt att rösta efter egen övertygelse.
• Yttrandefrihet och åsiktsfrihet: Medborgare har rätt att uttrycka sina åsikter fritt, utan rädsla för censur.
• Detta gäller inom lagens gränser, exempelvis gällande hets mot folkgrupp och förtal.
• Tryckfrihet och informationsfrihet: Massmedier har frihet att publicera information och granska makten.
• Medborgare har rätt att söka och ta emot information.
• Organisationsfrihet och mötesfrihet: Rätten att bilda och delta i föreningar och politiska partier.
• Rätten att samlas för att uttrycka åsikter är grundläggande för ett aktivt medborgarskap.
• Rättssäkerhet: Alla är lika inför lagen och har rätt till en rättvis rättegång.
• Det ska finnas klara lagar, ett oberoende rättsväsende, och ingen ska straffas utan lagligt stöd.
• Majoritetsprincipen med respekt för minoriteters rättigheter: Beslut fattas oftast genom majoritetsbeslut.
• Minoriteternas rättigheter måste skyddas för att undvika förtryck.
• Maktdelning: Statens makt delas upp mellan lagstiftande, verkställande och dömande organ.
• Detta för att förhindra maktmissbruk.

Olika former av demokrati

• Direkt demokrati: Medborgarna deltar själva i beslutsfattandet, oftast genom folkomröstningar.
• Vanligare på lokal nivå eller i enskilda sakfrågor nationellt.
• Representativ demokrati (indirekt demokrati): Folket väljer representanter som fattar beslut.
• Detta är den vanligaste formen i större samhällen, som i Sverige.

Parlamentarisk demokrati

• Regeringen ansvarar inför parlamentet (riksdagen) och behöver dess förtroende.
• Statsministern väljs oftast av parlamentet.
• Sverige och många andra europeiska länder har parlamentariska system.

Presidentiell demokrati

• Presidenten är både statschef och regeringschef, direktvald av folket.
• Presidenten är inte direkt ansvarig inför parlamentet.
• USA är ett exempel på en presidentiell demokrati.

Semipresidentiell demokrati

• En folkvald president delar makten med en regeringschef (premiärminister).
• Regeringschefen är ansvarig inför parlamentet.
• Frankrike är ett exempel på en semipresidentiell demokrati.

Politiska system

• Ett politiskt system är det sätt ett samhälle organiserar och utövar politisk makt.
• Det omfattar institutioner, organisationer, regler och processer involverade i styrningen.
• Systemets utformning påverkar hur demokratin fungerar.

Viktiga delar av ett politiskt system

• Statschefen: Högsta representanten för staten, kan vara en monark eller en president.
• Rollen kan vara ceremoniell eller innefatta betydande politisk makt.
• Regeringen: Verkställande makten som styr landet och genomför politiska beslut.
• I parlamentariska system leds regeringen oftast av en statsminister.
• Parlamentet/Riksdagen: Lagstiftande församlingen som stiftar lagar, beslutar om budget och kontrollerar regeringen.
• Domstolarna: Dömande makten som tolkar och tillämpar lagar och garanterar rättssäkerheten.
• Valsystemet: Regler som styr val, inklusive valkretsindelning och hur röster räknas.
• Olika valsystem kan påverka valresultatet och partiers representation.
• Politiska partier: Organisationer som strävar efter att vinna politisk makt och genomföra sin politik.
• Partier spelar en central roll i att formulera politiska alternativ och mobilisera väljare.
• Intresseorganisationer: Grupper som organiserar sig för att påverka politiska beslut i en viss fråga.
• Medier: Informerar medborgarna, granskar makten och bidrar till den politiska debatten.

Demokrati på olika nivåer

• Demokratiska processer och politiska system finns på lokal, regional och nationell nivå.
• Lokal nivå: Kommuner och städer, beslut i lokala frågor.
• Regional nivå: Sveriges regioner, ansvar för sjukvård och regional utveckling.
• Nationell nivå: Lagar stiftas och beslut fattas som gäller hela landet.
• Supranationell nivå: Överstatlig nivå där demokratiska principer tillämpas, exempelvis EU.

Grundläggande principer och idéhistorisk bakgrund

• Mänskliga rättigheter bygger på övertygelsen om att alla människor är födda fria och med lika värde.
• Dessa rättigheter är universella och okränkbara.
• Tanken om mänskliga rättigheter har utvecklats gradvis genom historien.
• Viktiga dokument inkluderar Magna Carta (1215), Habeas Corpus Act (1679) och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948).

Kategorisering av mänskliga rättigheter

• Civila och politiska rättigheter: Fokuserar på individens frihet från statligt ingripande och möjligheten att delta i samhället.
• Exempel inkluderar rätten till liv, förbud mot tortyr, förbud mot slaveri, rätten till personlig frihet, rätten till en rättvis rättegång, yttrandefrihet och religionsfrihet.
• Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter: Fokuserar på individens rätt till välfärd, social trygghet och möjligheten att delta i samhället.
• Exempel inkluderar rätten till arbete, skälig lön, social trygghet, hälsa, utbildning och deltagande i kulturlivet.

Internationella och regionala instrument

• Internationella konventioner och traktater gör mänskliga rättigheter juridiskt bindande.
• Exempel inkluderar ICCPR, ICESCR, ICERD, CEDAW, CAT och CRC.
• På regional nivå finns Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Implementering och övervakning

• Implementering kräver effektiv lagstiftning, politik och praktiska åtgärder på nationell nivå.
• Viktigt med övervakningsmekanismer.
• Nationella institutioner för mänskliga rättigheter (NIM): Främjar och skyddar mänskliga rättigheter inom stater.
• FN:s övervakningsorgan: Övervakar implementering av FN-konventioner.
• Internationella domstolar: Kan pröva fall rörande allvarliga kränkningar.
• Civilsamhällets organisationer (NGO:er): Dokumenterar kränkningar och driver på förändring.

Utmaningar och framtidsperspektiv

• Universell respekt och tillämpning krävs.
• Nya hot mot mänskliga rättigheter uppstår genom konflikter, terrorism och teknologisk utveckling.
• Populism och auktoritära tendenser är ett problem.
• Ojämlikhet och diskriminering kvarstår.

Sociala livsvillkor

• Sociala livsvillkor påverkar människors möjligheter, resurser och välbefinnande.
• Exempel inkluderar socioekonomisk status, boende, utbildning och arbete.

Ojämlikheter i sociala livsvillkor

• Betydande skillnader i sociala livsvillkor kan påverka hälsa och livslängd.
• Att minska klyftorna är ett viktigt mål.

Samhällsekonomi

• Samhällsekonomi studerar hur resurser används och fördelas.
• Aktörer inkluderar hushåll, företag, offentliga sektorn och finansiella sektorn.

Centrala begrepp och indikatorer

• Bruttonationalprodukt (BNP): Värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land.
• Inflation: Generell ökning av prisnivån.
• Arbetslöshet: Andelen av arbetsföra befolkningen som är utan arbete och söker jobb.
• Räntor: Priset på att låna pengar eller avkastningen på sparande.
• Växelkurser: Priset på en valuta i förhållande till en annan.
• Statsbudget: Plan över statens förväntade inkomster och utgifter.
• Handelsbalans: Skillnaden mellan värdet av export och import.

Ekonomiska system

• Marknadsekonomi: Utbud och efterfrågan styr produktion, priser och resursfördelning.
• Planekonomi: Staten planerar och styr ekonomin.
• Blandekonomi: Kombination av marknadsekonomi och planekonomi.

Ekonomisk politik

• Åtgärder som staten vidtar för att påverka ekonomin
• Finanspolitik: Användning av statens budget (skatter och offentliga utgifter).
• Penningpolitik: Centralbankens åtgärder för att påverka penningmängden och kreditvillkoren.

Privatekonomi

• Privatekonomi handlar om hur individer och hushåll hanterar sina ekonomiska resurser.
• Centrala aspekter är inkomster, utgifter, budget, sparande och lån.

Faktorer som påverkar privatekonomin

• Inkomstnivå, utgiftsvanor, boendesituation, familjesituation, ränteläge och inflation.
• Arbetsmarknadsläge och politiska beslut spelar också roll.

Sambandet mellan samhällsekonomi och privatekonomi

• Stark samhällsekonomi leder till fler jobbtillfällen och lägre arbetslöshet.
• Inflation påverkar hushållens köpkraft.
• Riksbankens räntepolitik påverkar hushållens lånekostnader och sparande.
• Statens finanspolitik påverkar hushållens disponibla inkomster.
• Konjunkturen påverkar inkomster och tryggheten på arbetsmarknaden.

Massmediernas roll i samhället

• Massmedier är kanaler som kan nå en stor publik samtidigt.
• Viktiga funktioner är informationsförmedling, granskning av makten och opinionsbildning.
• Underhållning och kulturförmedling, socialisation och normbildning, samt ekonomisk funktion.

Informationsteknikens roll i samhället

• IT omfattar all teknik som används för att hantera, lagra, bearbeta och överföra information.
• IT har ökat tillgängligheten och spridningen av information, skapat nya kommunikationsformer och möjliggjort globalisering.
• IT har skapat ekonomisk transformation, demokratisering och politiskt deltagande, samt möjligheter till utbildning och kunskapsinhämtning.
• IT används inom hälsa och sjukvård, underhållning och fritid.

Samverkan och utmaningar

• Massmedier och IT är idag tätt sammanflätade.
• Viktiga utmaningar är desinformation, polarisering, integritetsfrågor och digital klyfta.

Europeiska Unionen (EU)

• EU är en ekonomisk och politisk union bestående av 27 medlemsländer i Europa.
• Syftet är att främja fred och samarbete.

Historisk utveckling av EU

• Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) bildades 1951.
• Romfördraget 1957 bildade Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG).
• Successiva utvidgningar har skett under åren.
• Maastrichtfördraget 1993 skapade Europeiska unionen.
• Lissabonfördraget 2009 effektiviserade EU:s institutioner.

Mål och verksamhet inom EU

• Främja fred och säkerhet, skapa en inre marknad och införa en ekonomisk och monetär union (EMU).
• Samarbete inom rättsliga och inrikes frågor samt en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP).
• Hållbar utveckling prioriteras.

Institutioner inom EU

• Europaparlamentet: Direktvalda organet som representerar EU:s medborgare.
• Europeiska unionens råd (Ministerrådet): Består av ministrar från medlemsländernas regeringar.
• Europeiska kommissionen: Verkställande organ som föreslår ny lagstiftning.
• Europeiska rådet: Består av stats- och regeringscheferna från medlemsländerna.
• Europeiska unionens domstol: Säkerställer enhetlig tolkning och tillämpning av EU:s lagstiftning.
• Europeiska centralbanken (ECB): Ansvarar för penningpolitiken i euroområdet.

Förenta Nationerna (FN)

• Global mellanstatlig organisation grundad 1945.
• Syftet att främja internationellt samarbete, bevara fred och säkerhet, skydda mänskliga rättigheter.

Historisk utveckling av FN

• FN skapades som en reaktion på andra världskriget, och byggde vidare på erfarenheterna från Nationernas Förbund.

Mål och verksamhet inom FN

• Bevara internationell fred och säkerhet.
• Främja vänskapliga förbindelser mellan nationer.
• Åstadkomma internationellt samarbete.
• Skydda mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

FN:s huvudorgan

• Generalförsamlingen: Viktigaste deliberativa organet där alla medlemsstater är representerade.
• Säkerhetsrådet: Har primära ansvaret för internationell fred och säkerhet.
• Ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC): Samordnar FN:s arbete inom ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor.
• Sekretariatet: Tillhandahåller administrativt och logistiskt stöd.
• Internationella domstolen (ICJ): Främsta rättsliga organ som avgör tvister mellan stater.

Förhållandet mellan EU och FN

• EU och FN är två viktiga aktörer på den globala scenen.
• EU är inte en medlemsstat i FN men har observatörsstatus.
• Samarbete inom fred och säkerhet, mänskliga rättigheter, utvecklingssamarbete och klimatområdet.

Konservatism

• Politisk ideologi som betonar bevarandet av det bestående och traditioner.

Kärnvärden och principer inom konservatismen

• Tradition och kontinuitet, hierarki och auktoritet, försiktighet och pragmatism.
• Samhällets organiska natur, skepsis mot mänsklig perfektibilitet och privat äganderätt.

Liberalism

• Liberalismen är en politisk ideologi som sätter individens frihet och rättigheter i centrum.

Kärnvärden och principer inom liberalismen

• Individuell frihet och rättigheter, rättsstaten, marknadsekonomi och demokrati.
• Tolerans och pluralism, förnuft och framsteg.

Socialism

• Politisk och ekonomisk ideologi som betonar gemenskap, jämlikhet och social rättvisa.

Kärnvärden och principer inom socialismen

• Jämlikhet, gemenskap och solidaritet, social rättvisa och kollektivt ägande.

Varför är källkritik viktigt?

• Bekämpa desinformation och propaganda.
• Förstå komplexa frågor.
• Ta informerade beslut.
• Utveckla ett kritiskt tänkande.
• Bidra till ett mer informerat samhälle.

Grundläggande principer inom källkritik

• Äkthet: Är källan vad den utger sig för att vara?
• Tid: Hur nära händelsen ligger källan i tiden?
• Tendens: Vilket syfte har källan?
• Relevans: Är informationen relevant för min frågeställning?