SBF 501:2 Boendesprinkler

Orientering

• Målet är att detta regelverk och SS-EN 16925 ska säkerställa tillförlitliga boendesprinklersystem.
• SBF 501:s syfte är att förtydliga SS-EN 16925 med nationella krav.
• Tabell 1 och 2 i SBF 501 överensstämmer med nivån i BBR.
• Regelverket fastställer kvalitets- och säkerhetsnivåer för att uppfylla BBR-krav eller andra kravdokument.
• Regelverket är frivilligt, men lagar och föreskrifter har alltid prioritet.
• Boendesprinklersystem ska projekteras, installeras och fungera enligt lagar och bestämmelser.
• Installation kan vara ett myndighetskrav eller byte mot annan brandskyddsåtgärd.
• Funktion, underhåll och besiktning ska redovisas i det systematiska brandskyddsarbetet.
• Överensstämmelse visas genom anläggarintyg samt leverans- och revisionsbesiktningsintyg.

Omfattning

• Regelverket anger krav för projektering, installation och underhåll av boendesprinklersystem tillsammans med SS-EN 16925.
• Endast kompletteringar eller ändringar av standarden tas med i SBF 501.
• Underkapitel utan kompletteringar eller ändringar anges med "Inga krav utöver SS-EN 16925".
• Nya underkapitel i SBF 501 läses tillsammans med överliggande kapitel.
• Textavsnitt markerade "(kompletterar texten i SS-EN 16925)" tillämpas tillsammans med standardtexten.
• Textavsnitt markerade "(ersätter texten i SS-EN 16925)" används istället för motsvarande punkt i standarden.
• Textavsnitt markerade "(tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925)" tillämpas utöver standardtexten.
• Boendesprinklersystem är en del av brandskyddet, och helheten måste beaktas.
• Regelverket omfattar inte andra brandskyddsåtgärder.
• Det byggnadstekniska brandskyddet ska uppfylla kraven i BBR.
• Kompletterande krav kan behövas vid analytisk dimensionering.
• Regelverket anger miniminivå.

Referenser

• Listar refererade dokument som ASTM A135, ASTM A795, BBR, IEC 60331-1, ISO 4200, PBF, SBF 60, SBF 110, SBF 120, SBF 141, SBF 142, SBF 1003, SBF 1018, SBF 1020, SBF 2008, SBF 2009, SS 3603, SS-EN 54-21, SS-EN 1057, SS 3654, SS-EN 10217-1, SS-EN 10255, SS-EN 10305-3, SS-EN 12259-2, SS-EN 12259-3, SS-EN 12845, SS-EN 16925, SS-EN ISO 1461, UL 1626.
• Senaste utgåvan av dessa dokument ska tillämpas om inte annat anges.

Termer och definitioner

• Anläggarfirma: Certifierat företag enligt SBF 2009 eller SBF 1020.
• Anläggarintyg: Intyg från anläggarfirma som specificerar anläggningen och intygar att regelverket är uppfyllt.
• Avskilt rum: Utrymme omslutet av väggar och tak, med dörröppningar vars sammanlagda bredd ej överstiger 2400 mm och med minst 200 mm djupt dörröverstycke. Enskild dörröppning tillåts utan dörröverstycke om dess bredd inte överstiger 1200 mm och om detta är enda öppningen.
• Behörig ingenjör: Certifierad person enligt SBF 2008 eller SBF 1018.
• Besiktningsfirma: Certifierat företag enligt SBF 1003.
• Besiktningsintyg: Intyg från besiktningsfirma som intygar att regelverket är uppfyllt.
• Besiktningsman: Person utsedd av certifierad besiktningsfirma enligt SBF 1003.
• FM: FM Approvals, USA.
• Färdigställandekontroll: Provningar och kontroller för att verifiera att anläggningen uppfyller kraven.
• Installatör: Den juridiska person som utför installationen.
• Kravställare: Organisation som krävt installationen och/eller ska godkänna utförandet.
• LPCB: BRE Global Loss Prevention Certification Board, UK.
• Projektör: Person ansvarig för projektering, ritningar och beräkningar.
• Pumpcentral: Utrymme med boendesprinklerpump och tillhörande anordningar.
• Sprinklercentral: Huvudavstängningsventil och larmventiler med tillhörande anordningar för reglering och kontroll.
• UL: Underwriters Laboratories Inc, USA.
• VdS: VdS Schadenverhütung GmbH, Tyskland.

Avtalsplanering och dokumentation

• Allmänt: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Förberedande skede:
  • Tabell 1 beskriver olika typer av boendesprinklersystem (Typ 1, 2 och 3) och deras avsedda användning baserat på byggnadshöjd och verksamhetsklass enligt PBF och BBR.
  • Typ 1: Byggnader med högst två våningar och bostäder i verksamhetsklass 3. Avser en- och tvåfamiljshus samt radhus.
  • Typ 2: Byggnader med högst åtta våningar och bostäder i verksamhetsklass 3.
  • Typ 3: Vårdboende i verksamhetsklass 5B samt byggnader med fler än åtta våningsplan med bostäder i verksamhetsklass 3.
  • Byggnader i byggnadsklass Br0 (fler än 16 våningar) kräver analytisk dimensionering, vilket kan innebära att boendesprinkler inte kan användas eller att kompletterande krav behöver ställas.
• Samråd: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Projekteringsskede:
  • k) Typ av flexibla slangar, slanglängd och antal böjar ska inkluderas i projekteringsunderlaget.
  • d) 7) Arbetsritning för fullständigt hydrauliskt beräknat rörsystem kan vara måttsatt eller skalenlig och försedd med skalstock.
  • Projektering ska utföras av behörig ingenjör.
  • Projektören ska kvalitetssäkra ritningsunderlag och dokumentation.
  • Projektören ska anmäla färdig projektering till kravställaren.
  • Kravställaren bör granska dokumentationen.
• Projekteringsgranskning:
  • Innebär en opartisk tredjepartskontroll av projekteringen.
  • Projekteringsgranskaren ska vara behörig ingenjör.
  • Granskningen bör ske innan installationen påbörjas.
  • Granskningen ska omfatta: systemtyp, vattentäthet, antal dimensionerande sprinkler, installationsritning, hydraulisk beräkning och vattenkällans kapacitet.
  • Granskaren ska dokumentera brister och faktorer av betydelse.

Omfattning av skydd med boendesprinkler

• Byggnader och utrymmen som ska skyddas: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Tillåtna undantag:
  • b) Avskiljningen behöver inte vara brandklassad.
• Dimensionerande förutsättningar - mindre utrymmen i byggnad som inte är boendemiljö:
  • Områden som inte är boendemiljö och inte innehåller större risker eller omfattar större ytor än vad som anges i 5.3 i SS-EN 16925 ska förses med sprinklersystem i enlighet med SS-EN 12845 och SBF 120.
• Brandteknisk avskiljning: Inga krav utöver SS-EN 16925.

Dimensionsbestämmande data och rörsystemets utformning

• Dimensionsbestämmande data:
  • Tabell 2 ersätter tabellen i SS-EN 16925 och anger minimikriterier för utformning.
  • Typ 1: Minsta vattentäthet 2,1 mm/min, 1-2 dimensionerande sprinkler, minsta varaktighetstid 10 minuter.
  • Typ 2: Minsta vattentäthet 2,1 mm/min, 1-4 dimensionerande sprinkler, minsta varaktighetstid 30 minuter.
  • Typ 3: Minsta vattentäthet 4,1 mm/min, 4 dimensionerande sprinkler, minsta varaktighetstid 30 minuter.
  • Antal dimensionerande sprinkler bestäms av det högsta antalet sprinkler inom något avskilt rum, upp till det högsta antal som anges i Tabell 2.
• Placering av verkningsyta – Hydrauliskt behov: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Hydrauliska beräkningar: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Rörsystemets utformning:
  • Allmänt: Invändig galvanisering (förzinkning) får ej förekomma i våtrörsystem.
• Flexibla slangar:
  • Flexibel slang ska vara listad av LPCB, VdS, UL eller FM.
  • Det är viktigt att uppmärksamma risken för permanenta skador på slangen vid böjningar under installationsskedet.

Vattenförsörjningar

• Anslutning till allmänt vattenledningsnät ska alltid utföras i enlighet med anvisningar från huvudmannen för det allmänna vattenledningsnätet.
• Se även SBF 142 för ytterligare riktlinjer.
• Med ”hushållets vattenbehov” i SS-EN 16925 punkt 7.1.3 avses det sannolika flödet för tappvatten.
• Återströmningsskydd ska alltid utföras i enlighet med anvisningar från VA-verket.
• Se även SBF 142 för ytterligare riktlinjer.
• Maximalt vattentryck: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Placering av vattenförsörjningsutrustning: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Typ 3-system ska alltid ha fast installerad utrustning för att mäta och prova flöde.

Typ av vattenförsörjning

• Allmänt: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Allmän vattenledning:
  • Anslutning till allmän vattenledning ska utformas så att kraven i SBF 142 uppfylls.
  • Vid anslutning till allmän vattenledning ska sil och stenfälla installeras uppströms återströmningsskydd
  • Sil ska ha en maskvidd på 4–6 mm och en fri genomströmningsarea om minst 1,5 gånger rörets nominella diameter.
• Tanker, bassänger:
  • Vatten i vattenmagasin ska alltid hållas över 4 °C. Vattenmagasin ska även utrustas med larm för låg temperatur i magasinet.
  • Misslyckad funktion av en flottör ska inte försämra det erforderliga påfyllningsflödet.
  • Alternativa påfyllningsarrangemang med elektriskt styrd påfyllningsventil accepteras under förutsättning att ventilfunktion övervakas.
  • Rutiner för provning av sådan ventil ska finnas.
• Hydroforer: Inga krav utöver SS-EN 16925.

Pumpar för boendesprinklersystem

• Allmänt: Dieseldrivna pumpar ska även uppfylla kraven i SBF 120.
• Pumpcentral: Pumpcentral för Typ 2 och Typ 3 ska vara sprinklerskyddad och placerad i egen brandcell.
• Temperaturkrav: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Ventiler och tillbehör: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Sugförhållanden: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Prestandaegenskaper:
  • Antal tryckgivare: Rörledning till tryckgivare ska vara minst DN 15 och samlingsledningen för tryckgivarna ska vara minst DN 25.
• Pumpstart:
  • Pumpaggregatet ska starta automatiskt då trycket i matningsledningen nedströms pumpen sjunkit till ett värde ej lägre än 0,8p eller 0,5 bar lägre än p, vilket som än är lägre, där p är pumpens tryck vid dämda punkten.
  • Tryckhållningspump ska stoppas automatiskt när trycket har återgått till avsett systemtryck.
  • Tryckhöjningspump som har startat ska endast kunna stoppas manuellt.
  • För Typ 1 kan en kombinerad tryckhållnings- och tryckhöjningspump användas.
  • Pumpar får stoppas automatiskt i samband med provning i enlighet med 9.7.2 i SS-EN 16925.
• Eldrivna pumpar:
  • Alla kablar ska vara i enlighet med IEC 60331-1 eller förlagda brandtekniskt avskilda.
  • Samtliga elcentraler som försörjer sprinklerpumpen ska vara brandtekniskt avskilda från boendeutrymmet.

Installationstyp och storlek

• Våtrörsystem:
  • Våtrörsystem ska utföras så att onödiga larm undviks vid normala tryckstegringar.
  • Används fördröjningsanordning för detta ska larmgivning till larmcentralen fördröjas högst 60 sekunder från det att larmventil öppnar eller flödesvakt larmar.
  • Vid aktiverad sprinkler ska larmgivning erhållas inom 3 minuter.
  • Återställning av larmpressostat ska ske på kortare tid än 10 sekunder.
  • Vid larmpressostat ska det finnas anordning för anslutning av kontrollmanometer.
  • Används fördröjningskärl som tryckutjämningsanordning ska detta tömmas helt inom 10 minuter.
  • Frysskyddsmedel (till exempel propylenglykol) ska uppfylla kraven enligt SBF 60.
• Torrörsystem:
  • System som för sin funktion kräver tryckluft ska ha ständig tillgång till sådan av lämplig kvalitet, kvantitet och tryck.
  • För att hålla rörnätet fyllt med tryckluft ska det finnas kompressor, vilken ska vara försedd med säkerhetsventil som hindrar trycket i systemet att överstiga det högsta tillåtna.
  • Kompressorn ska ha tillräcklig kapacitet att på högst 60 minuter höja trycket i det största systemet från atmosfärtryck till erforderligt arbetstryck.
  • Mellan kompressorn och torrörsystemet ska det finnas ett tryckkärl som buffert för att förhindra alltför täta starter och stopp hos kompressorn.
  • Tryckkärlet ska ha en minsta volym om 15 dm3 för vanliga system och 5 dm3 för torrörförlängningssystem.
  • Trycket i sprinklerrören ska överstiga det tryck vid vilket torrörlarmventilen öppnar i enlighet med larmventilens produktblad eller, om denna uppgift saknas, ligga mellan 0,5 och 2 bar.
  • Systemet ska vara så tätt att lufttrycket inte sjunker mer än 0,15 bar under 24 timmar.
  • Erforderligt lufttryck i rörnätet ska upprätthållas automatiskt.
  • Felsignal (se Bilaga C) ska avges när skillnaden mellan förekommande lufttryck och ventilens öppningstryck understiger 0,3 bar.
  • Tryckluft från industritryckluftnät får användas om detta ger minst samma säkerhet som separat, automatiskt kompressorarrangemang.
  • Vid behov installeras särskild vattenavskiljare.
• Förutlösningssystem:
  • Ett förutlösningssystem ska aktiveras av en automatisk brandlarmanläggning som uppfyller kraven i SBF 110.

Placering av sprinkler

• Allmänt: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Avstånd mellan boendesprinkler: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Avstånd mellan boendesprinkler och väggar: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Spridarplattans placering för boendesprinkler: Boendesprinkler som är provade i enlighet med UL 1626 kan placeras med spridarplattan i enlighet med denna provmetod.
• Boendesprinklers placering i förhållande till hinder:
  • Avståndet 900 mm från hinder avser endast icke-kontinuerliga hinder, till exempel belysningsarmaturer och fläktar etc.
  • Avståndet 1500 mm från hinder avser endast icke-kontinuerliga hinder, till exempel belysningsarmaturer och fläktar etc.
  • Vid hinder som är placerade minst 100 mm ovanför spridarplattan kan sprinklerhuvud placeras närmare än 2,4 meter enligt Tabell 6 i SS-EN 16925.
  • Dessa krav kan tillämpas ovan skåp med djup upp till 400 mm.
• Små utrymmen: Inga krav utöver SS-EN 16925.

Sprinklers egenskaper och användningsområden

• Allmänt: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Sprinklertyper och deras användning: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Nominell aktiveringstemperatur för sprinkler: Aktiveringstemperatur på sprinkler ska väljas högst 30 °C över den förväntade högsta omgivningstemperaturen.
• Sprinklerbrickor och täckbrickor: Inga krav utöver SS-EN 16925.

Ventiler och mätare

• Sprinklercentral:
  • För larm vid vattenflöde (A-larm, se 14.2) kan antingen flödesvakt eller larmventil med larmpressostat användas.
  • Vid flera sektioner ska flödesvakter vara försedda med backventiler.
  • Samtliga sektioner ska vara försedda med säkerhetsventil som hindrar trycket i systemet att överstiga det högsta tillåtna.
  • Larmventiler ska uppfylla kraven i SS-EN 12259-2 eller SS-EN 12259-3.
• Avstängningsventiler:
  • Kraven för avstängningsventiler gäller även larmavstängningsventiler.
  • Se även krav på ventilindikeringslarm i Bilaga C.
  • Avstängningsventiler ska uppfylla kraven i SBF 60.
• Dräneringskrav: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Provningsventiler:
  • En provanordning ska installeras som innehåller en provventil med tillhörarande rör och rördelar med möjlighet att leverera samma mängd vatten som ett sprinklerhuvud, anslutet i systemet på en matarledning vid den hydrauliskt sämsta punkten.
• Tryckmätare: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Avluftningsventiler:
  • Erforderligt antal avluftningsventiler ska finnas för att i anläggningens högpunkter kunna släppa ut luft när rörsystemet fylls med vatten.
  • I gridsystem ska även alla gridrör kunna avluftas.
  • Avluftningsventil får placeras högst 3 meter ovan golv eller annat lättillgängligt gångplan samt ska skyddas mot mekanisk skada.

Larm och larmanordningar

• Övervakning av systemet och larmöverföring: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• A-larm vid vattenflöde:
  • Larmpressostat ska uppfylla kraven i SBF 60.
• Larmöverföring:
  • Utrustning för larm- och felöverföring ska uppfylla kraven för klass Type 1 enligt SS-EN 54-21.
  • System som överförs med radio ska ha en maximal övervakningstid om 180 sekunder (Class T4).
  • Mellan anläggningsinnehavare och larmmottagare ska avtal finnas som reglerar vilka rutiner som gäller vid brandlarm (vattenflödeslarm), felsignal respektive överföringsfel.

Rörsystem

• Rörledningar:
  • Rörledningar nedströms larmventil eller flödesvakt ska vara av stål eller koppar.
  • Invändig galvanisering (förzinkning) av rör får inte förekomma i våtrörsystem.
  • Rör av stål ska uppfylla SS-EN 10217-1, SS-EN 10255-M, SS-EN 10305-3, ASTM 135 eller ASTM 795.
  • Kopparrör ska uppfylla kraven i SS-EN 1057.
  • Fogningsmetod ska vara gängning, svetsning, rillning, flänsförband eller så kallade mekaniska T-rör (anborrningsbygel).
  • Stålrör ska ha en godstjocklek som uppfyller ISO 4200 område D. För stålrör som sammanfogas med rillade förband med kopplingar för aktuell tryckklass och som uppfyller SBF 60, kan minsta godstjocklek väljas enligt Tabell 9.
  • När mekaniska kopplingar används ska den minsta godstjockleken även uppfylla tillverkarens anvisningar.
  • Då rör av korrosiv miljö eller media kräver andra material (till exempel rostfritt) ska materialval och godstjocklek godkännas av kravställaren.
  • Rör av annat material, till exempel plast, eller rör som sammanfogas med annan metod, till exempel presskopplingar, ska uppfylla kraven på rörsystem i SBF 60.
  • Ett rörsystem består av rör, fogningsmetod och kopplingar.
  • Ett rörsystem ska alltid utformas enligt dess projekterings- och installationsanvisningar.
  • Rörledningar i torrörsystem och förutlösningssystem ska minst uppfylla kraven för korrosivitetsklass C2 enligt SS-EN ISO 1461 eller SS 3603.
• Minsta godstjocklek för stålrör:
  • Tabell 9 ersätter tabellen och listar den minsta tillåtna godstjockleken för stålrör baserat på DN (diameter nominell) och ytterdiameter i mm.
• För torrörsystem och förutlösningssystem ska grenrörens lutning mot fördelningsrör ökas till minst 12 mm per meter och fördelningsrör ska luta mot lämplig avtappning med minst 4 mm per meter.

Rörhållare

• Rörhållare ska installeras i enlighet med kraven i SS-EN 12845 och SBF 120.
• Rörhållare ska dimensioneras i enlighet med kraven i SS-EN 12845 och SBF 120.

Skyltar, meddelanden och information

• Orienteringsritning: Orienterings- och serviceritning ska vara utförda enligt Bilaga 501-01.
• Skyltar och meddelanden:
  • När vattenkällan är allmän vattenledning ska det vid utrustning för kapacitetsprovning finnas inplastad skylt med följande information: Anläggningens erforderliga kapacitet, max tillåtet uttag vid kapacitetsprov och uppgift om eventuell renspolning med mera vid provets avslutning.
  • Vid återströmningsskydd ska det finnas inplastad skylt med följande information: Intervall för provning av återströmningsskydd och särskilda krav för renspolning av servisledning.

Driftsättningsprovningar

• Installation och driftsättning ska utföras av anläggarfirma boendesprinkler enligt SBF 2009 eller av anläggarfirma vattensprinkler enligt SBF 1020.
• Installatören ska genomföra en färdigställandekontroll.
• Installatören ska i god tid anmäla till anläggningsägaren eller dennes sakkunniga när hela eller delar av färdigställandekontrollen kommer att genomföras.
• Alla rörledningar:
  • Före driftsättning ska rörledning i mark och servisledning i byggnad renspolas med erforderligt flöde.
  • Resultatet av renspolningen ska dokumenteras.
• Torra rörledningar: Inga krav utöver SS-EN 16925.
• Intyg och dokumentation:
  • Efter färdigställandekontroll ska installatören överlämna: Anläggarintyg med omfattning enligt Bilaga 501-02, relationsritningar, relationsanpassade hydrauliska beräkningar, dokumentation över färdigställandekontroll, intyg över tryckprovning, dokumentation över kapacitetsprov, anvisningar för skötsel och underhåll, datablad över ingående komponenter, orienteringsritning och serviceritning enligt Bilaga 501-01, kontrolljournal och flödesschema samt förteckning och beskrivning över inkopplade larm och styrningar.
• Leveransbesiktning:
  • Leveransbesiktning innebär en tredjepartskontroll av systemets riktighet.
  • Besiktning ska utföras av besiktningsfirma enligt SBF 1003.
  • Varje boendesprinklersystem Typ 2 och Typ 3 ska leveransbesiktigas snarast efter utförd färdigställandekontroll.
  • Boendesprinklersystem Typ 1 som är installerad av annan än anläggarfirma ska leveransbesiktigas. Detta gäller inte installationer i småhus.
  • Leveransbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna enligt SBF 141.
  • Om påträffade avvikelser är av sådan omfattning att sprinklersystemets funktionsduglighet inte uppnås eller inte kan bedömas ska leveransbesiktningen avbrytas och slutföras när avvikelserna är korrigerade.
  • Efter leveransbesiktningen ska besiktningsmannen snarast utfärda ett besiktningsintyg med omfattning enligt Bilaga 501-03.
  • Noterade avvikelser ska åtgärdas snarast, dock senast inom intervaller som anges i besiktningsintyget.

Skötsel, provning och underhåll

• Hela kapitel 18 anger de minimikrav på skötsel och underhåll som ska följas, dock ska sprinklersystemet alltid skötas och underhållas i enlighet med senaste utgåvan av SBF 501 och SS-EN 16925.
• För boendesprinklersystem Typ 2 och Typ 3 ska användaren utse två personer för skötsel och underhåll av systemet (anläggningsskötare).
• Dessa ska säkerställa att systemet hålls i driftdugligt skick.
• Dessa ska ha erforderlig utbildning och ha möjlighet att avsätta nödvändig tid för sitt uppdrag.
• Anläggningsskötare bör ha en kompetens som minst motsvarar kraven i Bilaga 501-04.
• Namn och kontaktuppgifter till anläggningsskötarna ska anslås tydligt i sprinklercentralen.
• Anläggningsskötaren ska vid besiktning, skötsel och underhåll av sprinklersystemet ha tillträde till samtliga skyddade lokaler och utrymmen.
• Anläggningsskötaren svarar för regelbunden kontroll och provning av alla för funktionen väsentliga delar.
• Ett boendesprinklersystems effektivitet ska alltid upprätthållas.
• Månads- och kvartalskontroller ska utföras i enlighet med Bilaga 501-05.
• För boendesprinklersystem Typ 2 och Typ 3 ska underhåll enligt 18.4 utföras av anläggarfirma eller av annan kompetent servicefirma som godtagits av anläggarfirman eller kravställaren.
• Alla skötsel- och underhållsåtgärder ska dokumenteras i en särskild kontrolljournal som förvaras vid sprinklercentralen eller på annan plats i anslutning till sprinklersystemet.
• Journalen ska alltid finnas tillgänglig när nedanstående åtgärder ska dokumenteras.
• Journalen ska innehålla information om följande: anläggningsskötare (inkl. kontaktuppgifter), kontroll och provningar (inkl. besiktningar), justeringar/ändringar/byte, driftstörningar (inkl. orsak), sprinklersystemets funktion vid tillbud och onödiga aktiveringar (inkl. orsak och åtgärder).
• Reservsprinkler: Inga krav utöver SS-EN 16925.