Föreläsning 2

Dagens föreläsning

• Föreläsningen omfattar kapitel 2-3 i Blanchard och kapitel 11 i M&P
• Följande punkter kommer behandlas:
  • BNP som mått på välstånd
  • Introduktion till kort sikt
  • Varumarknaden
  • Sammanfattning

Nominell BNP

• Sveriges BNP i löpande priser ökade från 1950 till 2020.

Real BNP

• Priser tenderar att förändras över tid, vilket kallas inflation.
• För att kunna jämföra BNP över tid måste priserna hållas konstanta.
• En metod är att välja ett basår, exempelvis 2015, där nominell BNP är lika med real BNP.
• Använd basårets priser för att beräkna real BNP för andra år, till exempel 2016.
• Valet av basår påverkar resultatet, så kedjeindex används för att mildra problemet.

BNP-deflator

• Med basår 2015 kommer real BNP år 2016 vara lägre än nominell BNP om prisnivån har stigit
• Den generella prisökningen i BNP kan mätas med BNP-deflatorn:
  • BNP-deflator = Nominell BNP / Real BNP
• BNP-deflatorn är ett index som är lika med 1 (eller 100) under basåret, lägre dessförinnan och högre därefter.
• Inflation kan också mätas med olika typer av konsumentprisindex (KPI).

BNP per capita

• BNP per capita tar hänsyn till befolkningstillväxt och ger ett bättre mått på materiellt välstånd.
• BNP per capita i år t = Real BNP år t / Befolkning år t
• Procentuell tillväxt i BNP per capita beräknas som:
  • (Real BNP år t - Real BNP år t-1) / Real BNP år t-1
  • Vilket approximeras med: ln(Real BNP år t) – ln(Real BNP år t-1)

Real BNP per capita

• Diagrammet visar Sveriges BNP per capita i fasta priser (referensår 2015) från 1950 till 2020.

Jämförelser mellan länders BNP

• BNP-siffror kan inte direkt jämföras mellan länder utan vidare
• Ett problem är olika valutor; använd växelkurser för att översätta till samma valuta.
• Real BNP för Sverige i USD = Real BNP för Sverige i SEK / SEK per USD
• Exempel: Sveriges BNP/capita (2015) är cirka 450 000 kr, vilket motsvarar cirka $53 693.

Köpkraftsjusterad BNP per capita

• Somalias BNP per capita 2015 var $447, vilket är mindre än 1% av Sveriges ($53 693).
• En del av skillnaden beror på skillnader i köpkraft; lägre prisnivåer avspeglas inte fullt ut i växelkursen.
• För att kompensera används köpkraftsjusterade växelkurser istället för faktiska.
• Med ett sådant mått (basår 2017) är Sveriges BNP per capita $53 050 och Somalias $1 186.

Varianter av BNP: BNI

• BNP mäter produktionen inom ett lands gränser, men inte nödvändigtvis inkomsterna för de boende i landet (BNI).
• Vissa inkomster uppstår här men tillfaller personer i utlandet
• Vissa inkomster uppstår i utlandet men tillfaller personer här
• Bruttonationalinkomst (BNI) definieras som BNP + netto av arbets- och kapitalinkomster från/till utlandet.
• BNI kan vara större eller mindre än BNP, men skillnaden är oftast liten.

Varianter av BNP: NNI

• En del av BNP (BNI) används för att ersätta förbrukat kapital ("depreciering").
• Den delen av produktionen bidrar inte till ökad konsumtion och kan uteslutas för bättre mått på välstånd.
• Nettonationalinkomst (NNI) är BNI minus ersättning för kapitalförslitning.
• NNI är ca 15% lägre än BNI.
• Nettonationalprodukten (NNP) är BNP minus ersättning för kapitalförslitning.

Svagheter med BNP per capita

• BNP mäter marknadsproduktion, inte nödvändigtvis välfärd.
• Hemproduktion inkluderas inte, och "svart" produktion uppskattas osäkert.
• BNP mäter inte heller lycka, hälsa, utbildning, jämställdhet eller demokrati, även om dessa kan vara korrelerade med BNP.
• HDI (Human Development Index) mäter BNP per capita, hälsa och utbildning.
• BNP säger inget om fördelningen av inkomst och förmögenhet.
• Högre BNP = högre miljöpåverkan? Bör "naturligt kapital" ingå i BNP?

Introduktion till samhällsekonomi

• Samhällsekonomin är komplex och aspekter påverkar varandra.
• Teoretiska modeller behövs för att ge en bild av relevanta aspekter.
• Modeller uttrycks ofta matematiskt (ekvationer) eller grafiskt.
• Modeller bygger på förenklande antaganden
• Matematiska härledningar används för att gå från antaganden till slutsatser.

Ekonomin på kort sikt

• Ekonomin växer på lång sikt, men tillväxttakten (konjunkturen) varierar på kort sikt.
• Målet är att förstå konjunktursvängningar och hur de kan motverkas.
• Konjunktursvängningar kan motverkas genom:
  • Finanspolitik: Offentlig sektor ökar/sänker utgifter eller intäkter.
  • Penningpolitik: Centralbanken höjer/sänker styrräntan.
• Modeller av centrala marknader i ekonomin kommer att byggas.
• Inledningsvis kan det verka abstrakt men kräver tålamod.

Varumarknaden: aggregerad efterfrågan

• Användningar av produktionen: C + I + G + X – IM = Z
• Z definieras som ekonomins aggregerade efterfrågan på inhemskt producerade varor.
• BNP (Y) = C + I + G + X – IM + I₁, där Iᵢ är lagerinvesteringar.
• Lagerinvesteringar ingår ej i Z, utan kan betraktas som en justering mellan produktion och efterfrågan.
• I jämvikt (Iᵢ = 0) är BNP lika med aggregerad efterfrågan (Y = Z).
• I en sluten ekonomi (utan export/import) är Y = Z = C + I + G.
• En modell kommer att byggas för att förklara dessa efterfrågekomponenter på kort sikt.

Matterepetition

• Y = C + I + G är en algebraisk ekvation, där Y är vänsterled och C + I + G är högerled.
• Y, C, I, G är exempel på variabler.
• Formler används istället för siffror, för att kunna titta på relationer oavsett vilka siffror som gäller
• Algebrareglerna är samma för bokstäver som för siffror.
• Funktioner skrivs som y = f(x) och beskriver beroenden mellan variabler
• Y = Y(C, I, G) = C + I + G är också en funktion, i tre variabler

Konsumtionsfunktionen

• Hushållens konsumtion (C) beror på disponibel inkomst (YD): inkomst efter skatter och transfereringar.
• Sambandet brukar skrivas som C = C(YD).
• Konsumtionen ökar ju högre den disponibla inkomsten är.
• Linjär ekvation: C(YD) = C₀ + C₁YD
• Jämförelse: y(x) = a + bx
• Parametrar i modellen är C₀ och C₁ – de avgör exakt hur C beror på YD men räknas inte som variabler
  • Om C är ökande i YD, måste C₁ > 0

Matterepetition (2)

• Konsumtionsfunktionen var C(YD) = C₀ + C₁YD
• Linjens intercept är C₀ (värdet då YD = 0)
• Linjens lutning är C₁ (ökningen när YD ökar med 1).

Konsumtionsfunktionen (fortsättning)

• Vanligt antagande: 0 < c₁ < 1 (linjen relativt flack)
• Om disponibel inkomst ökar med 1, ökar konsumtionen troligen med mindre än 1 eftersom en del sparas
• c₁ kallas marginella konsumtionsbenägenheten ("marginal propensity to consume")
• c₀ tolkas som konsumtionen när disponibel inkomst är noll
• Om c₀ ökar, ökar konsumtionen för varje given nivå på disponibel inkomst (exempelvis vid ökad framtidstro).

Konsumtionsfunktionen (fortsättning)

• Disponibel inkomst skiljer sig från total inkomst (Y) genom skatter och transfereringar: YD = Y – T
• T är skatter minus transfereringar
• C(YD) = c₀ + c₁YD = c₀ + c₁(Y – T)
• För en given nivå på T kan vi förstå det som att C = C(Y)
• Nytt intercept: c₀ – c₁T. Lutningen förblir c₁.

Exogena och endogena variabler

• Ekonomiska modeller skiljer mellan endogena (bestäms inom modellen) och exogena (bestäms utanför modellen) variabler
• Endogena variabler är de som modellen ska förklara: Y, C
• Exogena variabler används för att bestämma värdena på de endogena variablerna
• En modell ger "Endogena variabler = f(Exogena variabler)".
• Genom att ändra en exogen variabel studeras hur de endogena variablerna påverkas.

Exogena och endogena variabler i modellen

• Y och C är endogena i denna modell.
• T (skatter) är en exogen variabel, som "stoppas in" för att beräkna Y och C.
• Kom ihåg att BNP-identiteten i jämvikt är: Y = C + I + G
• Offentliga utgifter (G) ses som en exogen variabel.
• Investeringar (I) likaså ses som en exogen variabel för tillfället
• Frågan är alltså hur Y och C beror på T, G och I.

Jämvikten på varumarknaden

• Kombinera konsumtionsfunktionen med BNP-identiteten:
  • Y = C(Y) + I + G
  • Y = c₀ + c₁(Y − T) + I + G
• Y finns på båda sidor av ekvationen!
• För att kunna bestämma Y som en funktion av exogena variabler måste vi lösa ekvationen för Y.
  • Y = c₀ + c₁Y - c₁T + I + G
  • Y - c₁Y = c₀ - c₁T + I + G
  • Y(1 - c₁) = c₀ - c₁T + I + G
  • Y = 1/(1 - c₁) * (c₀ - c₁T + I + G)
• Nu är modellen "löst": Y är uttryckt som en funktion av T, I och G (samt parametrarna c₀ och c₁)
• Eftersom c₀ - c₁T + I + G är de delar av BNP som inte beror på Y kallas dessa för autonom efterfrågan.

Förändrad autonom efterfrågan

• Formel för att beräkna effekten av en förändring i autonom efterfrågan på BNP:
• 1/(1 - c₁) > 1 givet att 0 < c₁ < 1
• Om c₁ = 1/2 blir effekten: 1/(1-1/2) = 1/(1/2) = 2 > 1
• Om den autonoma delen av BNP ökar med 1, ökar BNP med mer än 1.

BNP-multiplikatorn

• Faktorn 1/(1 – c₁) är en multiplikator, som förstorar effekten av en förändring i autonom efterfrågan på jämvikts BNP.
• Multiplikationen uppstår genom återkoppling: ökad konsumtion ger ökad BNP, vilket i sin tur ger ytterligare ökad konsumtion
• Denna feedbackmekanism kan även visas grafiskt.

Sammanfattning

• BNP i jämvikt ges av: Y = c₀ + c₁(Y – T) + I + G
• Eftersom Y påverkar både vänster och höger sida leder det till multiplikatoreffekter
• Uttryckt enbart i exogena variabler är BNP: Y = 1/(1 – c₁) * (c₀ – c₁T + I + G)
• Det vill säga autonom efterfrågan multiplicerat med en faktor större än ett.
• Nästa steg är att undersöka vad dessa uttryck innebär.

Exempel på tentafråga

• Fråga: Givet en modell för varumarknaden med exogena privata investeringar och skatter, och en konsumtionsfunktion av formen C = 500 + 0.6YD, vad är multiplikatorn?
• Korrekt svar: 2,5.