Biologiskt perspektiv på stress

Biologiskt perspektiv på stress

• Biologisk psykologi studerar människans tänkande, känslor och beteende utifrån fysiska förklaringar.
• Det biologiska perspektivet inkluderar studier av stress och stresshantering, kriser och krishantering.
• Hjärnan är central för allt vi gör, dess komplexitet är outtömlig, och frågan om hjärnan är tillräckligt intelligent för att förstå sig själv kvarstår.

Historiens betydelse för biologiska perspektiv

• Viktiga vetenskapliga framsteg i biologiska perspektivets utveckling:
  • Charles Darwins evolutionsteori (1800-talet).
  • Gregor Mendels arv och genetiklära (1800-talet).
  • Utveckling av medicin för psykiska sjukdomar (1950-talet).
  • Teknologiska framsteg i hjärnforskning, t.ex. hjärnscanningsteknik (1980-talet).
  • Kartläggning av gener (1990-talet).

Antaganden inom det biologiska perspektivet

• Människans beteende förklaras av hjärnans struktur och funktion, signalsubstanser och hormoner.
• Ärftlighet (genetik) påverkar människans beteende.
• Evolutionsteorier förklarar människans beteende.
• Djurs beteendeforskning kan generaliseras till människor.
• Allt psykologiskt är i grunden fysiologiskt.

Jämförelse med andra perspektiv

• Biologiska perspektiv: Fokuserar på genetiska, fysiologiska, hormonella och neurokemiska aspekter av beteende.
• Psykodynamiska perspektiv: Fokus på medfödda drifter (sex och aggression) och hur de uttrycks inom samhällets ramar.
• Kognitiva perspektiv: Fokus på medfödda processer i informationsbearbetning och scheman som uppdateras av erfarenhet.
• Humanistiska perspektiv: Acceptans av de grundläggande fysiologiska behoven, men fokus på individens upplevelser av omvärlden.
• Beteendeperspektiv: Fokuserar på hur beteenden utvecklas genom betingning från miljön.

Hjärnan och dess funktioner

• Hjärnan bearbetar information, styr kroppen, skapar känslor och filosoferar.
• Existensen av en själ och dess natur och lokalisering är frågor utan definitiva svar.

Metoder för hjärnforskning

• Laboratorieexperiment: Stimulering med elektricitet, studier av drogers effekter, borttagning av hjärnregioner för beteendeanalyser.
• Laboratorieobservationer: Kontrollerade studier av fysiska processer i hjärnan (t.ex. sömn, aktivitet).
• Korrelationsstudier: Jämförelser mellan tvillingar och adoptivbarn för att avgöra gens betydelse på mental hälsa.

Nervsystemet och hjärnceller

• Centrala nervsystemet (CNS): Hjärna, hjärnstamma och ryggmärg.
• Perifera nervsystemet (PNS): Delas in i det viljestyrda och det autonoma nervsystemet (ANS).
• ANS: Delas in i det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet.

Hormoner

• Viktiga i påverkan på beteende och tänkande.

Hjärnceller och signalering

• Neuron: Hjärnceller kommunicerar via elektrokemiska signaler.
• Synaps: Tomrum mellan neuroner där signalen fortsätter.
• Signalsubstanser (neurotransmittorer): Kemiska budbärare; exempel inkluderar dopamin (beroende, glädje, motivation), serotonin (sömn, vakenhet, humör), noradrenalin (kamp eller flykt).
• Mediciner påverkar signalsubstanser för att stärka eller dämpa signaler i synapsen.

Hjärnans plasticitet

• Hjärnan förändras kontinuerligt.
• Erfarenheter och ny kunskap skapar kopplingar och nya synapser mellan hjärnceller.
• Aktiva hjärnregioner tenderar att bli större.

Plasticitet i forskning (exempel)

• Rosenzweig et al: Råttor i två miljöer (stimulans med leksaker vs. enkel miljö) ledde till större hjärnbark hos stimulansråttorna, fler kopplingar osv.
• Maguire et al (2009): Taxiförare i London hade större hippocampus, vilket associerades med spatialt minne.

Hjärnans delar

• Thalamus: Kontrollcentral för perception och signaler.
• Hippocampus: Långtidsminne och spatialt minne (mentala kartor).
• Amygdala: Känslor, särskilt rädsla.
• Hjärnbark: Personlighet, problemlösning, minne och social kognition.

Kroppens stressrespons

• Stress är ett naturligt svar på hot/fara, från ursprungliga stenåldersmässiga svar.
• Stress är ett generellt svar på krav som påverkar balans i kroppen, en process som startar omedelbart i hjärnan och påverkar nerv-, hormon- och immunsystem.
• Stressreaktioner är automatiska, biologiska processer.

Definition av stress

• Ett generellt svar på krav (positiva eller negativa) som rubbar den inre balansen.
• En automatisk biologisk process i hjärnan med spridning genom nervsystemet, aktivering av hormonsystemet och påverkan på immunsystemet.
• Syfte är att återställa balansen.

Vad händer i kroppen vid hot/fara?

• Hypotalamus stimulerar utlämning av endorfiner och hormoner som reglerar rädsla och binjurar.
• Binjurar utsöndrar stresshormoner såsom kortisol.
• Hjärtat slår snabbare, sköldkörteln ökar ämnesomsättningen.
• Amygdala (kopplad till rädsla) aktiverar det autonoma nervsystemet.
• Noradrenalin används i denna process.

Typer av stressorer

• Akuta (plötsliga) stressorer.
• Kroniska (pågående) stressorer.

Olika reaktioner vid akuta och kroniska stressorer

• Kortvarig stress; beredskap för kamp eller flykt.
• Långvarig stress; bibehålla aktivitet samtidigt som man hanterar dess konsekvenser.

Kroppens reaktion vid akut stress

• Snabbare hjärtslag.
• Ökad ämnesomsättning.
• Högt blodsocker.
• Minskning i matsmältningsaktivitet.

Kroppens reaktion vid långvarig stress

• Kortisol utsöndras.
• Håller blodsockret stabilt för att möta kroppens behov.
• Kan dock bli skadligt genom att bevara aktivitet, men inte få återhämtning.

Är stress farligt?

• Kortvarig stress är adaptivt; långvarig kan vara skadlig.
• Stress är en upplevelse som påverkas av en obalans mellan krav och resurser.

Negativa effekter av stress

• Beteende, känslomässiga reaktioner, fysiologiska reaktioner, kognitiva reaktioner.

Stresshantering

• Lazarus och Folkman: Problemorienterad och känsloorienterad hantering.
• Speisman (1964): Kognitiv tolkning påverkar stressupplevelsen.
• Folkman och Lazarus (1988): Problemorienterad (ansträngning för att lösa problemet) och känsloorienterad coping (hantering av känslor).
• Conway och Terry (1992): Problemorientering mer effektiv om kontrollerbar situation, känsloorientering annars.
• Socialt stöd (Wethering and Kessler, 1986): Viktigt för psykisk hälsa.

Detta quiz utforskar det biologiska perspektivet på stress och hur människans beteende påverkas av hjärnans funktioner och hormoner. Du kommer att lära dig om viktiga historiska framsteg inom biologisk psykologi och hur dessa förklarar våra känslor och reaktioner. Gör dig redo att dyka ner i detta fascinerande ämne!