Belastningsergonomi i arbetsmiljön

Belastningsergonomi

• Anpassning av arbetsmiljön för att minska belastningen på kroppen och förebygga skador.
• Faktorer som orsakar belastningsbesvär: tunga lyft, repetitiva rörelser, statiska arbetsställningar, dålig ergonomi.
• Viktigt att människokroppen är i rörelse för att förbättra blodcirkulationen, minska stelhet och stärka muskler och leder.
• Svårigheter att skapa bra arbetsplatser: begränsat utrymme, tunga maskiner, monotona rörelser, svåra arbetsställningar.
• Arbetsställningar som ökar risk för skador: böjd eller vriden rygg, statiska positioner, översträckning av leder.
• Vibrationer från maskiner kan orsaka muskeltrötthet, nervskador, kärlproblem och "vita fingrar" (blodkärl i fingrarna drar ihop sig på grund av vibrationer).
• Maskintillverkare försöker minska vibrationer med vibrationsdämpande handtag och ergonomisk design.
• Viktigt med rätt ljusstyrka och placering av belysning på arbetsplatsen för att minska ansträngning för ögonen och öka säkerheten.
• Dålig belysning kan orsaka trötthet, huvudvärk, suddig syn och ögonirritation.
• Bundet arbete innebär begränsad rörelsefrihet och kan leda till statisk belastning.

Statiskt arbete och muskler

• Statiskt arbete belastar muskler genom att hindra blodcirkulationen vilket leder till syrebrist och muskeltrötthet.
• Vid statiskt arbete minskar syreförsörjningen och blodcirkulationen till musklerna, vilket orsakar trötthet, smärta och ökad risk för muskelskador.
• Exempel på statiskt belastande arbetsmoment: att hålla en borrmaskin i samma position under lång tid.

Elektricitet

• Spänningslöst arbete och korrekt skyddsutrustning är grundförutsättningar för säkert arbete med elektricitet.
• 50% av olyckor bland elyrkesmän beror på felaktigt utfört arbete.
• Lågspänning: spänningar upp till 1000 V växelspänning och 1500 V likspänning.
• Högspänningsolyckor kan orsakas av felaktig jordning eller kontakt med spänningsförande delar.

Ohms lag

• U = R × I, vilket innebär att spänning (U) är lika med resistans (R) gånger ström (I).

Direkt och Indirekt beröring

• Direkt beröring, sker vid kontakt med spänningsförande delar.
• Indirekt beröring, sker via ledande ytor.

Skyddsledaren

• Skyddsledarens uppgift: Leda bort felström till jord för att skydda personer och utrustning.

Jordfelsbrytare

• Jordfelsbrytare bryter strömmen vid en felström till jord för att skydda människor och egendom.

AFDD (ljusbågsdetektor)

• AFDD upptäcker och bryter farliga ljusbågar som kan orsaka brand.

Isolering (kablar)

• Isolering kan påverkas av temperatur, kemisk exponering och mekanisk påverkan.
• Elektrisk ström kan orsaka olika skador på kroppen såsom brännskador, nervskador, muskelkramper och hjärtstillestånd.

IP-klass (apparater)

• Minimum IP44 krävs för skydd mot vatten och fasta partiklar (apparater som används utomhus).
• Lägre spänning används i leksaker och vissa apparater för att minska risk för elchock.

Likström (DC) och Växelström (AC)

• Likström (DC) har konstant riktning, Växelström (AC) växlar riktning periodiskt.

Potentialutjämning

• Förbinder ledande delar för att eliminera spänningsskillnader och minska risken för elchock.

TN- och TT-system

• TN-system har gemensam jordpunkt, medan TT-system har separat jordning, vilket påverkar felströmmens väg.

Selektivitet och back-up-skydd (elinstallationer)

• Selektivitet innebär att endast den felande säkringen löser ut, back-up skyddar övergripande vid stora fel.

Jordslutningsström

• Jordslutningsström flyter vid jordfel och påverkas av jordens resistans och felkretsens impedans.

Kapacitiva och induktiva belastningar

• Kapacitiva och induktiva belastningar kan orsaka spänningsvariationer och minska elkvalitet (t.ex. fasförskjutning).

Transientskyddsavledare

• Skyddar mot överspänningar såsom blixtnedslag eller elnätstörningar.

Impedans på nätverks säkerhet

• Impedans påverkar skyddsanordningarnas funktion och systemets stabilitet.

Kortslutningsberäkningar

• Kortslutningsberäkningar vid projektering av elektriska anläggningar används för att dimensionera kablar och skyddsanordningar korrekt.

Heta Arbeten

• Risk för dolda brännbara byggnadsdelar.
• Hål och springor i närheten av arbetsplatsen ska tätas.
• Krav på brandsläckare (pulver eller kolsyra), och brandfilt på arbetsplatsen.
• Användad svetsutrustning ska vara i gott skick.
• Torkning av underlag och applicering av tätskikt.
• Brandfarlig material hanteras eller skyddas.
• Exempel på lämplig utrustning, processer och andra speciella krav för att förebygga brand under Heta Arbeten.

Dokumentation för Heta Arbeten

• Krav på tillstånd, riskbedömning och utbildningsbevis.

Tillståndsansvarig och brandvakter

• Hanterar situationen om riskerna för brand inte är uppenbara men brandvakt ändå behövs.
• Tveksamhet: Brandvakt krävs.
• Stege vs ställning: Ställning används vid längre arbete, stege vid kortare.

Detta quiz handlar om belastningsergonomi och dess betydelse för vår arbetsmiljö. Du kommer att lära dig om faktorer som bidrar till belastningsbesvär, vikten av rörelse och ergonomisk design samt hur man kan förbättra arbetsställningar för att förebygga skador. Testa din kunskap om att skapa en hälsosam arbetsmiljö.