Avsökning och riskbedömning i trafiken

Avsökning: Skillnader mellan erfarna och oerfarna förare

• Erfarna förare har en bredare avsökning och använder speglar samt sidosikt mer effektivt, medan oerfarna tenderar att fokusera mer rakt fram.
• Erfarna identifierar risker tidigt och anpassar hastighet/placering, oerfarna ser risker senare och reagerar mer panikartat.
• Erfarna förare rör blicken systematiskt mellan speglar och vägområdet, medan oerfarna stirrar på objekt för länge.
• Erfarna kan snabbt skilja relevanta från irrelevanta risker, oerfarna distraheras lättare av oviktiga detaljer.

Berättande körning: Metod för att träna avsökning och riskbedömning

• Eleven beskriver kontinuerligt vad hen ser och uppmärksammar i trafiken.
• Eleven identifierar risker och möjliga händelser.
• Läraren ställer frågor för att styra uppmärksamheten och utveckla en mer aktiv och medveten avsökning.

Kortare reaktionstid hos erfarna förare

• Erfarna förare har kortare reaktionstid pga vana, snabb igenkänning av risksituationer.
• Mentala scheman leder till mer automatiska beslut.
• Mer avslappnade och mindre stressade i trafiken.
• Oerfarna behöver mer tid för identifiering och tolkning, vilket förlänger reaktionstiden.

Definitioner: Reaktions-, Broms-, och Stoppsträcka

• Reaktionssträcka: Sträckan bilen rör sig från upptäckt fara till påbörjad bromsning, beroende på förarens reaktionstid och hastigheten.
• Bromssträcka: Sträckan bilen rör sig från aktiverade bromsar till stillastående, påverkad av hastighet, väglag och bromsars effektivitet.
• Stoppsträcka: Totala sträckan från upptäckt fara till stillastående, likställs med reaktionssträcka + bromssträcka.

Stoppsträckans längd vid ökad fart

• Bromssträckan ökar kvadratiskt med hastigheten.
• Dubblas hastigheten innebär fyrdubbling av bromssträckan.
• Reaktionssträckan ökar linjärt med hastigheten.
• Den totala stoppsträckan beräknas genom att addera reaktionssträcka och bromssträcka.

Selektiv perception: Faktorer som påverkar vad vi lägger märke till

Intresse

• Intresse ökar uppmärksamheten på relaterade objekt.
• Exempel: En bilintresserad elev fokuserar mer på bilmodeller än riskfaktorer.

Behov

• Behov styr uppmärksamheten mot relevanta detaljer.
• Exempel: En hungrig förare fokuserar mer på restaurangskyltar.

Förväntningar

• Förväntningar kan leda till missade observationer.
• Exempel: På en väg utan fotgängare letar du inte efter dem vilket kan leda till att en gående missas.

Kunskap

• Kunskap om risker ökar uppmärksamheten, till exempel vetskapen om att skolområden kan innebära barn i gatan.
• Motsatt; Bristande kunskap kan leda till minskad uppmärksamhet.

Motiv

• Motiv påverkar fokus i trafiken.
• Exempel: Bråttom kan leda till fokus på snabbaste vägen istället för säkerheten.

Utveckling av riskmedvetande

• Använd scenarier och diskussioner
  • Beskriv trafiksituationer och identifiera potentiella risker.
• Använd berättande körning
  • Uppmuntra eleverna att säga högt vad de ser och vad de tror kommer att hända och tänka på "tänk om?"

Tänka proaktivt

• Diskutera olyckor och analysera vad som kunde gjorts annorlunda.
• Kör i riskfyllda områden och ställ frågor.
• Bygg erfarenhet genom simulering, använd digitala körsimulatorer.

Sannolikhetsinlärning

• Innebär att förutse händelser baserat på erfarenheter/statistik.
• Risk: kan hjälpa att förutse risker och gör oss mer självsäkra.

Exempel på sannolikhetsinlärning

• Fotgängare som ofta går mot röd gubbe vid ett visst övergångsställe.
• En specifik väg sällan cyklister ses.
• Fara uppstår om föraren blir för självsäker.
• Det är även problematiskt, att förare underskattar faror, detta leder till att säkerhetsåtgärder inte tas.

Riskbedömning

• Riskhantering anpassas efter sannolikhet och konsekvens.
• Ett exempel är att anpassa hastigheten på vägar med djurpassage.

Förändring av riskbedömning

• Riskuppfattningen förändras med ökad medvetenhet om faror.
• Genom större erfarenhet lärs riskfyllda situationer igen snabbare.

Riskhantering

• Bättre riskhantering är att inte köra lika självsäkert
• Risker kan förekomma
• Yttre påverkan exempelvis trafikolyckor.

Förändrad riskperception sedan körkortstagande

• Teoretisk kunskap kompletteras med praktisk erfarenhet.
• Bättre avsökning genom aktivt sökande efter faror och ökad uppmärksamhet.
• Lugnare körstil där stress minskas.
• Större medvetenhet om andra förares beteende.

Faktorer som bidrar till synen på risker

• Personlig erfarenhet av farliga situationer.
• Erfarenheter från andra, till exempel berättelser om olyckor.
• Media och nyheter om trafikolyckor och riskbeteenden.
• Utbildning och kurser inom trafiksäkerhet och riskmedvetenhet.

Erfarna förare har en bredare avsökning och identifierar risker tidigt, medan oerfarna tenderar att fokusera mer rakt fram och reagera mer panikartat. Berättande körning är en metod för att träna avsökning och riskbedömning. Erfarna förare har kortare reaktionstid tack vare vanan.