SBF 120:8 Bilagor

Vilken maximal täckningsyta tillåts för en CMSA-sprinkler, exklusive undantag för brännbara skärmande takkonstruktioner?

Vad innebär en 'skärmande takkonstruktion' i samband med sprinklerplacering?

Vilket minsta avstånd ska en sprinkler ha från ett hinder som är smalare än 200 mm, enligt bilaga N.2.7.3?

Med hur många grader Celsius måste aktiveringstemperaturen för brandgasventilatorer överstiga sprinklerns aktiveringstemperatur, om de ska aktiveras automatiskt?

Hur ska ett förutlösningssystem dimensioneras vid användning av CMSA-sprinklers?

Vilket regelverk ska ESFR-sprinklersystem inte utformas enligt utan särskild anpassning?

Vad kännetecknar en ESFR-sprinkler (Early Suppression Fast Response)?

Varför är det viktigt att strikt följa alla krav vid dimensionering och installation av ESFR-sprinklersystem?

Varför är det viktigt att placera sprinklercentralen i anslutning till entré eller trapphus och så nära ingången från gatan som möjligt?

Vilket av följande är INTE ett krav för lokalen där sprinklercentralen placeras?

Varför krävs det en avloppsbrunn i lokalen för sprinklercentralen som kan svälja vattenmängden vid urtappning av rörsystemet?

Vad är syftet med tydliga hänvisningsskyltar med texten 'SPRINKLERCENTRAL'?

I en sprinklercentral med flera sektioner, vad är viktigt att anordna för att tydligt visa vilken eller vilka larmventiler som har aktiverats?

Om placeringen av sprinklercentralen enligt de primära riktlinjerna inte kan uppfyllas, vilken information ska då presenteras i brandförsvarstabå enligt SBF 110?

Vad bör finnas tillgängligt i varje sprinklercentral utöver orienteringsritningar?

I vilken ordning ska samtliga larmventiler placeras i en sprinklercentral med fler än en larmventil?

Vad är det primära syftet med en serviceritning utöver orienteringsritningen?

Vilken information ska inte domineras av på en ritning av ett sprinklersystem?

Vad är syftet med ett anläggarintyg?

Vem utfärdar anläggarintyget?

Vilken information ska inte inkluderas i ett anläggarintyg?

Vad är primärt syfte med ett besiktningsintyg?

Vem utfärdar besiktningsintyget?

Vilken information ska man inte finna i ett besiktningsintyg?

Vad är det viktigaste grundkravet för en anläggningsskötare?

Hur ofta bör en anläggningsskötare genomgå uppdaterande utbildning?

Vem bör genomföra utbildningen på den 'egna' utrustningen och anläggningen för en anläggningsskötare?

Vad ska en utbildningsplan för en anläggningsskötare inte innehålla?

Vilket av följande är ett exempel på information som ska finnas på en serviceritning?

Vad är syftet med att ange typ av flexibla slangar i anläggarintyget?

Vad innebär det att ett besiktningsintyg ska vara utformat som SBF 122 eller med endast mindre avvikelser?

Vad är det huvudsakliga syftet med bilagan som beskrivs i texten?

Vad kännetecknar en ESFR-sprinkler enligt definitionen i texten?

Vad innebär 'dämpning (suppression mode)' i samband med ESFR-sprinklersystem?

Vilken standard ska följas vid utformning av vattenkälla för ESFR-sprinklersystem enligt texten?

Vad gäller för kapacitetsprov vid anslutning till allmän vattenledning enligt texten?

Varför är samarbete med VA-verket nödvändigt vid förberedande kapacitetsprov?

Vad är det bästa sättet att utföra ett förberedande kapacitetsprov enligt texten?

Om det saknas en avgrening, hur kan ett förberedande kapacitetsprov utföras?

Vilket krav ställs på flödet vid ett kapacitetsprov?

Vilket av följande alternativ beskriver bäst hur beräkningar av sprinklerverkningsytor ska utföras?

Vad är obligatoriskt för nyinstallationer gällande kapacitetsprov?

När kan en mindre verkningsyta än den dimensionerande tillämpas för sprinklersystem?

När är det tillåtet med ett fast anslutet avtappningsrör utan provapparatur?

Vilket av följande påståenden stämmer INTE när man minskar verkningsytan för långsmala utrymmen?

Vad ska beaktas om sprinklersystemets vattentillopp har uttag för brandposter uppströms huvudavstängningsventilen?

Vad ska framgå av redovisningen av provresultaten?

Vad ska en redovisning av sämsta ytan hos ett gridsystem visa?

Hur ska de erhållna mätpunkterna presenteras enligt texten?

Vilken funktion har orienteringsritningarna för sprinklersystem?

Vilken information ska alltid finnas på relationsritningar enligt tillkommande krav för hydraulisk beräkning?

Hur ska byggnaderna på orienteringsritningarna vara vända?

Var ska orienteringsritningarna förvaras?

Vad ska anges på varje blad av orienteringsritningarna?

Vilken minsta storlek ska texten för plan-, blad- och våningsnummer ha på orienteringsritningarna?

När är det nödvändigt att inkludera en situationsplan i orienteringsritningarna?

Om ett våningsplan delas upp på flera blad i orienteringsritningarna, vad ska finnas på varje blad?

Vad ska anges utöver byggnadens namn på situationsplanen?

Vad innebär det att en yta är 'sämsta ytan' i ett hydrauliskt beräknat sprinklersystem?

Varför är det viktigt att ange angränsande gator och platser på orienteringsritningarna?

Vad är syftet med att inkludera ett tryck-/flödesdiagram enligt figur 120-02.1.2 i beräkningarna?

I vilken komplex ordningsföljd bör larmventiler installeras i en sprinklercentral som betjänar multiplicerade sektioner, för att optimera respons och minska risken för felaktig intervention under kritiska händelseförlopp?

Vilken av följande kravspecifikationer måste uppfyllas för att garantera adekvat omhändertagande av vattenvolymer vid tömning av ett komplext rörsystem via en 50 mm avtappningsventil i sprinklercentralen?

Under vilka specifika förutsättningar kan man avvika från standardkraven gällande sprinklercentralens placering, förutsatt att avvikelserna kompenseras genom ytterligare säkerhetsåtgärder?

Vilken typ av belysnings- och ventilationssystem krävs i en sprinklercentral för att säkerställa optimal funktionalitet och säkerhet vid kritiska inspektioner och underhållsarbeten?

Vilka specifika designöverväganden måste beaktas vid installation av en sprinklercentral i en miljö där temperaturen regelbundet fluktuerar mellan 15 °C och 40 °C, för att säkerställa långsiktig systemintegritet och tillförlitlighet?

Vilka ytterligare protokoll och verifieringsprocesser krävs för att säkerställa att orienteringsritningarna i sprinklercentralen uppfyller de högsta standarderna för noggrannhet och användbarhet i en nödsituation?

Vilken specifik information, utöver de grundläggande kraven, bör inkluderas i skötsel- och underhållsanvisningarna för att säkerställa att anläggningsskötaren kan utföra avancerad felsökning och optimering av sprinklersystemet?

Om en takbalk, som definieras som ett hinder, är 150 mm bred, vilket minsta avstånd krävs det då mellan denna balk och en CMSA-sprinkler enligt bilaga N.2.7.3, under förutsättning att den inte betraktas som en skärmande takkonstruktion?

I ett förutlösningssystem som dimensioneras med CMSA-sprinklers, hur påverkar valet av systemtyp beräkningen av det hydrauliska trycket och flödet, med beaktande av kraven i bilaga N?

Vilken strategi bör tillämpas för att maximera användbarheten och tillgängligheten av hänvisningsskyltar som leder till sprinklercentralen, särskilt i komplexa byggnader med flera entréer och utrymningsvägar?

Givet ett scenario där brandgasventilatorer installeras i en anläggning skyddad av sprinklers, och dessa ventilatorer ska aktiveras automatiskt, hur förhåller sig aktiveringstemperaturen för brandgasventilatorerna till sprinklerns aktiveringstemperatur enligt bilaga N?

I vilket av följande fall kan en ESFR-sprinkler anses vara olämplig, trots att installationsmiljön i övrigt uppfyller de grundläggande kraven, med avseende på de specifika begränsningar som bilaga P betonar?

Med hänvisning till bilaga P och dess betoning på att ESFR-sprinklersystem ska utformas enligt beprövade lösningar, vilket av följande påståenden bäst beskriver varför lösningen i SS-EN 12845 inte bör tillämpas utan särskild anpassning?

Antag att ett företag planerar att installera ett ESFR-sprinklersystem i ett nytt lager. Vilket av följande steg är det mest kritiska att genomföra initialt, för att säkerställa överensstämmelse med bilaga P och en framgångsrik implementering?

Hur ska metriska enheter som anges i NFPA 13-2016 användas vid utformning av ett ESFR-sprinklersystem enligt bilaga P, och varför är detta förfarande av yttersta vikt för systemets korrekta funktion?

I ett hypotetiskt fall där en lagerbyggnad skyddas av ett ESFR-sprinklersystem, och en mindre avvikelse från installationskraven upptäcks (t.ex. en marginell skillnad i sprinkleravstånd), vilket av följande är det mest adekvata åtgärd för att säkerställa fortsatt skydd, med tanke på bilaga P:s strikta krav?

Hur ska varaktighetskravet för vattenkälla utformas för ESFR-sprinklersystem enligt SBF 120:8?

Vilket av följande påståenden beskriver mest exakt förhållandet mellan SBF 142 och SBF 120:8 gällande kapacitetsprov vid anslutning till allmän vattenledning?

Vid utförandet av ett förberedande kapacitetsprov, vad är den mest kritiska faktorn för att säkerställa provets validitet och representativitet?

Om en befintlig avgrening från den allmänna vattenledningen används för ett förberedande kapacitetsprov, vilka specifika krav gäller för avstängningsventiler i förhållande till avgreningen?

I avsaknad av en befintlig avgrening från den allmänna vattenledningen, vilket alternativ för provtagning anses vara mest representativt för att simulera sprinklersystemets vattenbehov i ett förberedande kapacitetsprov?

Vilken begränsning gäller för extrapolering av flödesdata under ett förberedande kapacitetsprov, och varför är detta relevant för dimensioneringen av sprinklersystemet?

För nyinstallationer av sprinklersystem, vilken specifik standard måste flödesmätare i fast inbyggd provapparatur uppfylla, och varför är kalibrering av apparaturen en kritisk faktor?

Under vilka specifika omständigheter är det tillåtet att använda ett fast anslutet avtappningsrör utan provapparatur istället för en fast inbyggd provapparatur vid kapacitetsprovning av sprinklersystem?

Om sprinklersystemets vattentillopp har uttag för brandposter uppströms huvudavstängningsventilen, vilket specifikt krav måste beaktas vid kapacitetsprovet för att säkerställa att systemets funktion inte äventyras?

Vilka specifika uppgifter måste framgå av redovisningen av provresultaten från ett kapacitetsprov för att säkerställa fullständig transparens och spårbarhet?

Hur ska de erhållna mätpunkterna från ett kapacitetsprov presenteras för att möjliggöra en effektiv analys av sprinklersystemets prestanda under olika driftsförhållanden?

Vilken ytterligare information, utöver kraven i SS-EN 12845, ska alltid redovisas på relationsritningar för hydraulisk beräkning av ett sprinklersystem?

Varför är det av yttersta vikt att all information på relationsritningar för hydraulisk beräkning presenteras på ett sådant sätt att kontrollen kan ske utan att anläggarfirman behöver rådfrågas?

Vilket eller vilka språk är godkända för redovisning av hydrauliska beräkningar, och vad är implikationen av detta krav för internationella projekt?

Vilka specifika uppgifter, utöver de som anges i SS-EN 12845 avsnitt 4.4.3.3, måste inkluderas för varje hydraulisk beräkning för att säkerställa fullständig spårbarhet och ansvarsskyldighet?

I ett hydrauliskt beräknat sprinklersystem, hur ska tryck- och flödesförhållandet redovisas för att uppfylla kraven på noggrannhet och transparens enligt SBF 120:8?

När en mindre verkningsyta än den dimensionerande tillämpas för långsmala och brandtekniskt EI 60-avskiljda (brandcellsgräns) utrymmen, vilket av följande villkor måste ovillkorligen vara uppfyllt för att säkerställa systemets funktion?

I ett gridsystem för sprinklers, hur ska den 'sämsta ytan' identifieras och verifieras för att säkerställa att systemet uppfyller kraven på riskskydd?

När orienteringsritningar för sprinklersystem utarbetas enligt SBF 120:8, vilket av följande påståenden beskriver bäst hur ritningarna ska anpassas för att maximera deras användbarhet för räddningstjänsten?

Vilket av följande alternativ beskriver mest adekvat kraven på placering och utformning av orienteringsritningar för sprinklersystem i enlighet med SBF 120:8?

I vilka situationer är det absolut nödvändigt att inkludera en situationsplan som en del av orienteringsritningarna för ett sprinklersystem enligt SBF 120:8?

En orienteringsritning visar ett våningsplan som är uppdelat på flera blad. Vilken information måste finnas på varje blad för att uppfylla kraven enligt SBF 120:8?

Vilken är den minsta tillåtna textstorleken för plan-, blad- och våningsnummer på en orienteringsritning enligt kraven i SBF 120:8?

En brandskyddsprojektering involverar ett sprinklersystem. För att maximera tydligheten angående systemets larmfunktioner, vilken specifik information bör framgå på situationsplanen utöver byggnadens namn enligt SBF 120:8?

Vid hydraulisk beräkning av ett sprinklersystem, vilket av följande alternativ är mest korrekt beskrivet som 'referenspunkten' enligt SBF 120:8, och vilken data MÅSTE anges där för att säkerställa systemets korrekta funktion?

I samband med hydraulisk beräkning av ett automatiskt sprinklersystem enligt SBF 120:8, hur ska förluster i rörsystemet beaktas mellan den hydrauliskt sämsta placerade sprinklern och referenspunkten för vattentillförseln?

Vid projektering av ett sprinklersystem som innefattar långsmala utrymmen med EI 60-avskiljning, under vilka specifika förutsättningar är det inte tillåtet att reducera den dimensionerande verkningsytan?

I ett hydrauliskt beräknat sprinklersystem med flera sprinklersektioner, vilket kriterium är avgörande för att fastställa den 'sämsta ytan' och hur säkerställs det att detta kriterium uppfylls i redovisningen?

Vilka specifika krav gäller enligt SBF 120:8 för att säkerställa att orienteringsritningarna för ett sprinklersystem ger adekvat vägledning, särskilt gällande märkning av omgivningen?

Vid utformning av orienteringsritningar för sprinklersystem enligt SBF 120:8, hur bör ritningarna hanteras och märkas för att säkerställa deras hållbarhet och tillgänglighet över tid?

I samband med framtagning av en serviceritning för ett sprinklersystem, vilket av följande påståenden gällande riskklassificering är mest korrekt och fullständigt, förutsatt komplexa och varierande riskförhållanden inom anläggningen?

När ett anläggarintyg upprättas för ett sprinklersystem som skyddar en byggnad med varierande verksamheter och därmed olika riskklasser, hur ska detta återspeglas i intyget?

För ett sprinklersystem där flexibla slangar används, vilken detaljerad information om dessa slangar krävs i anläggarintyget för att säkerställa adekvat underhåll och framtida kompatibilitet?

I ett scenario där ett befintligt sprinklersystem genomgår en besiktning och avvikelser från gällande regelverk identifieras, hur ska dessa avvikelser dokumenteras i besiktningsintyget för att säkerställa maximal transparens och efterlevnad?

Om ett besiktningsintyg avviker från standardformatet SBF 122, vilka är de kritiska faktorerna som avgör om avvikelsen är acceptabel?

Vilken betydelse har anläggningsskötarens kunskap om förändringar i verksamheten för att upprätthålla ett adekvat brandskydd?

Hur bör en anläggningsskötare agera om hen upptäcker att en väsentlig förändring i verksamheten har skett som potentiellt påverkar riskklassificeringen, men saknar mandat att initiera nödvändiga åtgärder?

I vilket scenario är det mest kritiskt att anläggningsskötaren har genomgått en specifik utbildning anpassad till de komponenter, fabrikat och modeller som ingår i den egna anläggningen utöver den generella utbildningen?

Om en anläggningsskötare upptäcker korrosion på rörledningar i ett sprinklersystem, vilken åtgärd är mest lämplig att vidta först för att förhindra ytterligare skada och säkerställa systemets tillförlitlighet?

När ett sprinklersystem i en lagerlokal utökas för att skydda en ny yta med en högre tillåten lagringshöjd, vilka dokument måste uppdateras och godkännas innan systemet tas i drift i det utökade området?

Antag att ett sprinklersystem med förutlösning används i ett kylrum. Vilken specifik risk måste beaktas vid val av sprinklerhuvuden och inställning av detektionssystemet för att undvika oönskad aktivering?

Om ett sprinklersystem har en kombinerad vattenförsörjning från både kommunalt vattennät och en brandpump, hur bör anläggningsskötaren periodiskt kontrollera att brandpumpen startar och levererar tillräckligt tryck och flöde för att säkerställa fullgod funktion av systemet?

I ett sprinklersystem med sektionsventiler, vilken rutin ska anläggningsskötaren följa för att säkerställa att ventilerna är i korrekt läge (öppna eller stängda) efter utfört underhåll eller provning?

Vid en förändring av verksamheten i en del av en byggnad som skyddas av ett sprinklersystem, vilken faktor är den mest kritiska att omvärdera för att säkerställa att sprinklersystemet fortfarande ger ett adekvat skydd?

Ett sprinklersystem installeras i ett arkivrum med höga ställage. Om systemet utlöses, vilket av följande alternativ beskriver bäst den potentiella risken för vattenskador, och hur bör detta påverka systemets underhållsstrategi?

CMSA-sprinklers täckningsyta

Placering nära hinder

Brandgasventilatoraktivering

Förutlösningssystem (CMSA)

ESFR-sprinklers användning

ESFR-system noggrannhet

ESFR-krav

ESFR-system designstandard

Vem utbildar?

Placering sprinklercentral?

Skyltning?

Krav på lokal?

Avloppskrav?

Belysning/Ventilation?

Flera sektioner?

Dokumentation i centralen?

Serviceritning

Serviceritningens innehåll

Anläggarintygets syfte

Anläggarintygets innehåll

Besiktningsintygets syfte

Besiktningsintygets innehåll

Anläggningsskötares kunskap

Grundutbildningens omfattning

Vem utför utbildningen?

Utbildning på 'egen' anläggning

Anläggningsskötarens praktiska kunskap

Uppdateringsutbildning

Besiktningsintygets mål

Besiktningsintygets fokus

Anläggningsskötarens bedömning

ESFR-Sprinkler

Dämpning (suppression mode)

Vattenkälla varaktighet

Kapacitetsprov vid anslutning till allmän vattenledning

Samarbete vid kapacitetsprov

Kapacitetsprov via brandpost

Maximalt flöde vid kapacitetsprov

Krav på flödesmätare

Fast inbyggd provapparatur

Fast anslutet avtappningsrör utan provapparatur

Dimension av avtappningsrör

Samtidig avtappning

Redovisning av provresultat

Tryck-/flödesdiagram

Redovisning av hydrauliska beräkningar

Referenspunkt (sprinkler)

Verkningsyta (sprinkler)

Sämsta verkningsyta

Hydrauliska beräkningar (sprinkler)

Verkningsyta (långsmala utrymmen)

Begränsningar för minskad verkningsyta

Orienteringsritning (sprinkler)

Placering av sprinklercentral (ritning)

Samordning av ritningar

Förvaring av ritningar

Revidering av ritningar

Omfattning av ritningar

Märkning av ritningar

Omgivningsinformation (ritning)

Förutlösningssystem (CMSA-dimensionering)

Skärmande takkonstruktion

Brandgasventilatorers aktiveringstemperatur

Avstånd till hinder (CMSA)

ESFR-sprinkler (Early Suppression Fast Response)

Noggrannhet ESFR-system

Bilaga P (ESFR)

Alternativ placering sprinklercentral?

Sprinklercentral i annan lokal?

Avloppets kapacitet?

Flera larmventiler?

Dokumentation?

Tillgänglighet?

Temperaturkrav?

Torrt golv?

ESFR-sprinkler definition

Dämpning (brand)

Vattenkälla krav

SBF 142: krav

VA-verket samarbete

Brandpostuttag

Maximalt flöde

Flödesmätare krav

Provapp på nybygge

Avtappningsrör: äldre system

Dimension av tapprör

Redovisning innehåll

Beräkning redovisning

Vad är en serviceritning?

Serviceritnings information?

Anläggningsskötares kunskaper?

Specifik anläggningsutbildning?

Uppdateringsutbildningens syfte?

Syftet med skyltning?

Var ska sprinklercentralen placeras?

Vad är besiktningsintygets mål är?

Referenspunkt (vattentappning)

Verkningsyta (brand)

Hydrauliska beräkningar

Verkningsyta (långsmala)

Begränsningar (yta)

Orienteringsritning (översikt)

Placering central (ritning)

Samordning (ritningar)

Förvaring (ritningar)

Revidering (ritningar)

Omfattning (ritningar)

Märkning (ritningar)

Omgivningsinfo (ritning)

Tryck-/flödesdiagram (p/Q)