SBF 120:8 Bilagor lättare

CMSA-Sprinklers (Control Mode Specific Application Sprinklers)

• Inga ytterligare krav utöver SS-EN 12845 gäller generellt.
• Den maximala täckytan per CMSA-sprinkler är 12 m², förutom vid brännbara skärmande takkonstruktioner.
• En skärmande takkonstruktion hindrar värmeflöde eller vattenspridning, vilket påverkar sprinklerns förmåga att kontrollera branden.
• För hinder smalare än 200 mm kan sprinkler placeras minst 3 gånger hindrets största dimension från hindret (exempelvis takbalkar eller rör).
• Avståndet på 910 mm mellan spridarplatta och hinder ska tolkas som 1000 mm.
• Brandgasventilatorer kan aktiveras automatiskt om deras aktiveringstemperatur är minst 30 °C högre än sprinklarnas.
• Förutlösningssystem ska alltid dimensioneras som torrörsystem vid användning av CMSA-sprinklers.

ESFR-sprinklerskydd (Early Suppression Fast Response)

• ESFR-sprinklerskydd ersätter texten i SS-EN 12845.
• Utformningen av ESFR-sprinklerskydd ska följa NFPA 13-2016, då SS-EN 12845 saknar viss kunskap.
• Metriska enheter i NFPA 13-2016 ska konverteras enligt avsnitt 1.6.1.3 i samma standard.
• ESFR-sprinklers är taksprinklers som är designade för att dämpa bränder i lager.
• Dimensionering och installation av ESFR-system kräver hög precision.
• ESFR-sprinklers klarar kanske inte av feldimensioneringar eller avvikelser.
• Samtliga krav i bilagan måste uppfyllas för att ESFR-skydd ska vara effektivt.
• Omfattar verksamheter, lagring, placering och installation, samt krav på byggnaden och skötsel.
• Skydd av aerosoler och brandfarliga/brännbara vätskor ingår inte.
• En ESFR-sprinkler är en värmekänslig enhet som automatiskt frigör vatten vid en viss temperatur.
• Vattnet fördelas i ett specifikt mönster för att tidigt dämpa branden.
• Dämpning uppnås när det är jämvikt mellan branden och sprinklerutströmningen, så att temperaturen vid taket inte ökar.
• Horisontell brandspridning ska upphöra och vertikal spridning dämpas.
• Vattenkälla ska utformas enligt SS-EN 12845, men varaktighetskravet ska följa NFPA 13-2016 kapitel 12.

Kapacitetsprov (Bilaga 120-01)

• Särskilda krav för kapacitetsprov vid anslutning till allmän vattenledning finns i SBF 142.
• Samarbete med VA-verket krävs för val av provställen och tillstånd.
• Bästa metoden är att använda befintlig avgrening från allmänna ledningen med avstängningsventiler.
• Om avgrening saknas kan prov göras genom avtappning från brandpostuttag.
• Minst två uttag ska finnas med avstängningsventiler.
• En manometer ansluts till ett uttag, och brandslangar/rördelar med vattenmätare till det andra.
• Provet ska utföras upp till dimensionerande flöde och extrapolering är inte tillåten.
• Fast inbyggd provapparatur är obligatorisk för nyinstallationer.
• Flödesmätare ska uppfylla kraven i SBF 60 och vara kalibrerbara.
• Besiktningsman avgör när kalibrering krävs.
• Fast anslutet avtappningsrör utan provapparatur är endast tillåtet på äldre installationer.
• Vid flöden över 4000 l/min utökas utrustningen.
• Kapacitetsprovet ska göras vid samtidig avtappning av det beräknade vattenbehovet från brandposterna om sprinklersystemets vattentillopp har uttag för brandposter uppströms huvudavstängningsventilen och brandposterna används samtidigt som sprinklerna.
• Samma gäller för andra uttag uppströms huvudavstängningsventilen som kan påverka sprinklersystemets funktion.
• Redovisningen ska innehålla information om vem som utfört provet, när och hur, samt erhållna data, och ska undertecknas av provningspersonen och besiktningsmannen.
• Mätvärdena ska korrigeras för tryckförluster mellan avtappningsuttaget och punkten där vatteninloppet antas börja enligt de hydrauliska beräkningarna.
• Mätpunkternas läge ska beskrivas på en situationsplan vid förberedande kapacitetsprov.
• Mätpunkterna ska införas i ett tryck-/flödesdiagram (p/Q diagram).

Hydraulisk beräkning (Bilaga 120-02)

• Alla in- och utdata för att kontrollera beräkningar ska visas på ritningar, datalistor etc.
• Relationsritningar ska innehålla riskklass, vattentäthet, lagringshöjd, sprinklertyp, K-faktor och erforderlig kapacitet.
• Information ska vara tydlig och redovisningsspråket ska vara svenska och/eller engelska.
• För varje beräkning ska operatör, systemets namn och sektionsnummer anges.
• För varje knutpunkt ska eventuellt in- och utflöde från vattentillopp anges.
• Beräkningarna ska innefatta friktions- och höjdförluster från sämsta sprinklern till referenspunkten för vattenavtappningsprov.
• Erforderligt tryck och flöde vid referenspunkten ska anges för sämsta och bästa verkningsyta, och införas i tryck-/flödesdiagram tillsammans med vattentilloppskarakteristika.
• Längden för verkningsytan ska alltid vara minst 20 meter.
• Minskning av verkningsytan är inte tillåten för torrörsystem, taklutning över 16% eller skydd av rörliga risker.
• Ett utrymme anses inte vara långsmalt om det krävs mer än en sprinklerrad för att täcka hela bredden.
• Manuellt beräknade system kan redovisas på blanketterna SBF 176 och SBF 177.

Orienteringsritning (Bilaga 120-03)

• Ritningarna ska möjliggöra snabb lokalisering av sektioner och deras omfattning.
• Om både sprinkler och brandlarm finns ska ritningarna om möjligt vara utförda efter samma underlag och vara vända åt samma håll.
• Ritningarna placeras som våningsplanen i byggnaden, med källarplan underst och situationsplan överst.
• Orienteringsritningarna ska förvaras i egen pärm märkt "ORIENTERINGSRITNINGAR FÖR SPRINKLER".
• Ritningarna ska vara på stadigt, vattentåligt papper.
• Pärmen ska placeras synligt i sprinklercentralen.
• Ritningarna ska revideras omgående vid ändringar i systemet eller byggnaden.
• Ritningarna ska omfatta övervakade utrymmen och övriga delar av byggnaden för att snabbt lokalisera larm.
• Situationsplan krävs om våningsplan är uppdelade på flera blad, systemet omfattar flera byggnader, eller förtydligande av angreppsväg(ar) behövs.
• All text ska vara tydlig och läsbar.
• Utöver orienteringsritning ska det finnas en serviceritning för anläggningsskötare, serviceman och besiktningsman.
• Serviceritningen ska även innehålla uppgift om: aktuell riskklass och tillåten lagringshöjd, sprinklertyp, K-faktor, RTI-värde, typ av flexibla slangar, erforderlig kapacitet för respektive sektion, verkningsytans storlek och vattentäthet.

Anläggarintyg (Bilaga 120-04)

• Anläggarintyget ger information om vattensprinklersystemet och ska utgöra underlag för besiktningar och bedömningar.
• Ska utfärdas av anläggarfirma och vara fullständigt ifyllt, med eventuella avvikelser från regelverket angivna.
• Innehåller uppgifter om ägare, benämning och belägenhet av skyddat objekt, verksamhet, riskklass, maximal lagringshöjd, typ av system, sprinklerhuvuden, flexibla slangar, larmventiler, vattenkälla, pumpar, kapacitetsprov, dimensionerande flöde, projektör, projekteringsgranskare, anläggarfirma och driftsättningskontrollant.
• Ska även innehålla övriga uppgifter som underlättar förståelsen för och bedömningen av det installerade systemet.

Besiktningsintyg (Bilaga 120-05)

• Besiktningsintyget verifierar anläggarintyget och informerar om avvikelser från regelverket.
• Innehåller även information av betydelse för bedömningen av sprinklersystemets tillförlitlighet eller funktion.
• Ska utfärdas av besiktningsfirma och vara fullständigt ifyllt.
• Innehåller uppgifter om ägare, benämning och belägenhet av skyddat objekt, verksamhet, regelverk, riskklass, maximal lagringshöjd, typ av system, sprinklerhuvuden, vattenkälla, pumpar, kapacitetsprov, dimensionerande flöde, projektör, anläggarfirma och besiktningsdatum.
• Ska även innehålla övriga uppgifter som underlättar förståelsen för och bedömningen av det installerade systemet.

Anläggningsskötare (Bilaga 120-06)

• Anläggningsskötaren ska ha teoretisk och praktisk kunskap om vattensprinklersystemets funktion, skötsel och provning av ingående komponenter, drift- och underhållsinstruktioner samt bedömning av förändringar i verksamheten som kan påverka riskklassificeringen.
• Anläggningsskötare ska även ha kännedom om allmän brandkunskap, förebyggande brandskyddsarbete samt krav och regelverk för vattensprinklersystem.
• Utbildning ska minst omfatta 7 lektionstimmar om 45 minuter.
• Uppdaterande utbildningar ska genomföras minst vart femte år.
• Utbildningen ska genomföras av etablerad utbildningsarrangör.
• Anläggningsskötaren ska även ha utbildning anpassad till de komponenter, fabrikat och modeller som ingår i anläggningsskötarens skötsel.
• Anläggningsskötaren ska även ha fått utbildning och information om vattensprinklersystemets omfattning, verksamhet i de sprinklerskyddade lokalerna, brandrisker, säkerhetsföreskrifter och övrigt brandskydd.

Placering av sprinklercentral (Bilaga 120-08)

• Sprinklercentral placeras i anslutning till entré eller trapphus, nära ingång från gatan.
• Bör inte placeras längre ned än ett våningsplan under markplan och högst två dörrar bör behöva passeras.
• Utrymmet ska kunna nås säkert och enkelt även vid brand.
• Hänvisningsskyltar med text "SPRINKLERCENTRAL" ska visa vägen.
• Sprinklercentral placeras normalt i eget rum.
• Utrymmet ska hålla minst 15 °C och högst 40 °C och vara sprinklerskyddat.
• Det ska finnas avloppsbrunn som kan svälja vattenmängden vid urtappning av rörsystemet med öppen 50 mm avtappningsventil.
• Avloppet ska vara så anordnat att golvet i sprinklercentralen hålls torrt.
• Belysning och ventilation ska vara tillfredsställande.
• I sprinklercentral med fler än en larmventil ska det finnas anordning som tydligt visar vilken eller vilka ventiler som givit larm.
• Orienteringsritningar samt inplastade skötsel- och underhållsanvisningar och flödesschema ska finnas i varje sprinklercentral.