SAMMANFATTNING KAP 5.pdf

Sammanfattning Kap 5: EFTERFRÅGAN: 1. Inledning: Vad dokumentet handlar om: Dokumentet bygger vidare på konsumentens valmodell för att förstå vad som påverkar efterkurvans utseende. Vi kommer att utforska: Hur efterfrågan förändras när konsumenten...

Sammanfattning Kap 5: EFTERFRÅGAN: 1. Inledning: Vad dokumentet handlar om: Dokumentet bygger vidare på konsumentens valmodell för att förstå vad som påverkar efterkurvans utseende. Vi kommer att utforska: Hur efterfrågan förändras när konsumenten blir rikare: Hur efterfrågan påverkas av prisförändignar: Faktorer som förklarar konsumentens beteende vid prisförändringar. Förändringar i efterfrågan till följd av förändrade preferenser. 2. Prisförändringar och härledning av efterfrågekurvan: För att förså hur efterfrågekurvan formas, använder vi indifferenskurvor och budgetlinjer. Dessa verktyg hjälper oss att analysera hur konsumenten väljer mellan olika varor när priserna förändras. 1. Steg 1: Vi börjar med ett antagande att priset på en vara x är Px1. Den optimala kvantiteten X1 väljs där budgetlinjen tangerar indifferenskurvan (punkt A). Lutningen på budgetlinjen är relaterad till priset på varan och illustrerar hur mycket av andra varor konsumenten kan köpa om de väljer x1. Lutningen på budgetlinjen ges av: − Py Px1​ Exempel: Om priset på äpplen är högt, väljer du att köpa färre äpplen och mer av en annan vara (t.ex. päron). Denna optimering kan visas med en graf där den optimala punkten motsvarar den maximala nyttan vid ett specifikt pris. 2. Steg 2: Om priset på vara x sänks till Px2, skiftar budgetlinjen och den nya optimala kvantiteten blir x2 (punkt B). Konsumenten köper nu mer av varan eftersom den är billigare, vilket illustrerar sambandet mellan pris och efterfrågan. Lutningen på budgetlinjen ändras till -Px2 Py  Exempel: Om priset på äpplen sjunker, kommer du att köpa fler äpplen eftersom du kan köpa mer av för samma inkomst. 3. Steg 3: Vid yttligare prissänkning till Px3, ökar konsumtionen yttligare till x3, och den nya optimala punkten visas som C på grafen. Detta ger oss en efterfrågekurva som visar hur kvantiteten efterfrågas vid pöika prisnivåer. Lutningen är nu -Px3 Py Sammanfattning: När priset sjunker, ökar den efterfrågade kvantiteten, och detta illustreras genom att vi plotterar olika punkter (A, B, C) på efterfrågan. 3. Inkomstförändringar och inkomstelasticitet: Nu skiftar vi fokus till vad som händer när inkomsten ökar. Vi antar att inkomsten ökar från M1 till M2, vilket påverkar konsumentens val: Inkomstökningens effekt: Om inkomsten ökar, skiftar budgetlinjen uppåt. Konsumenten har nu råd att köpa mer av båda varorna, och den optimala kvantiteten för varan x1 ändras nu till x2. Detta motsvarar ett skifte från punkt A till punkt B. Exempel: Om du får en löneförhöjning, kanske du nu köper fler äpplen och även fler av andra varor eftersom din köpkraft har ökat. Inkomstelasticitet: Inkomstelasticiteten mäter hur känslig efterfrågan är för en förändring i inkomsten. Den defineras som: Inkomstelasticitet = %ΔI %ΔQ​ Detta visar hur mycket den efterfrågade kvantiteten förändras när inkomsten förändras med en viss procent. En hög inkomstelasticitet innebär att en liten förändring i inkomsten leder till en stor förändring i efterfrågan. 4. Varutyper och efterfrågan: Konsumenters efterfrågan påverkas också av vilken typ av vara det handlar om. Vi delar in varor i två typer:  Normala varor: När inkomsten ökar, ökar efterfrågan på normala varor. Nör inkomsten minskar, minskar efterfrågan. Detta är inutivt; ju rikare vi blir, desto mer av dessa varor köper vi. Exempel: Kläder och elektronik är ofta normala varor. När din inkomst ökar, köper du fler eller dyrare kläder och prylar. Inferiöra varor: Dessa är varor där efterfrågan minskar när inkomsten ökar, och ökar när inkomsten minskar. Inferiöra varor är ofta billigare alternativ som konsumenter undviken när de har råd med bättre alternativ. Exempel: Snabbnudlar eller billiga konserver är exempel på inferiöra varor. När du får en högre inkomst, kanske du börjar köpa färskare och dyrare mat istället. 5. Prisförändringar: Substutionseffekt och inkomsteffekt: När priset på en vara förändras, påverkar det konsumentens beteende genom två effekter: Substutionseffekt: När priset på en vara stiger, minskar konsumentens benägenhet att köpa den varan och de väljer istället substutionsvaror som är billigare. Exempel: Om priset på kaffe stiger, kanske du köper mer te eftersom te är ett billigare substitut. Inkomsteffekt: När priset på en vara stiger, minskar din reala inkomst (köpkraften minskar). För normala varor innebär det att konsumtionen minskar, medan för inferiöra varor kan konsumtionen öka eftersom konsumenten tvingas välja billigare alternativ. Exempel: Om priset på äpplen stiger, minskar din köpkraft och du kanske slutar köpa äpplen helt eller köper mindre mängd. 6. Sammanfattning av effekterna vid prisförändringar: Vid prisökningar sker en förändring i konsumtionen som kan delas upp i två delar: Substutionseffekt: Ändringen från den ursprungliga kvantiteten x0 till x’1, vilket sker på grund av det nya relativpriset mellan varorna. Inkomsteffekt: Ändringen från x’1 till x1, vilket sker på grund av den förändrade reala inkomsten. 7. Tre typer av varor vid prisförändringar: Vid en prisökning kan olika varor reagera på olika sätt, beroende på varans typ: 1. Normal vara: Efterfrågan sjunker när priset stiger, eftersom både substutionseffekten och inkomsten går i samma riktning. 2. Inferiör vara: Efterfrågan sjunker när priset stiger, men här är inkomsteffekten mindre än substutionseffekten. 3. Giffen-vara: Detta är ett speciellt fall där efterfrågan ökar när priset stiger. Detta händer när inkomsteffekten är större än substutionseffekten. 8. Giffen Varor: En Giffen-vara är en ovanlig typ av vara där efterfrågan stiger när priset stiger. Detta fenomen observerades historiskt i fattiga samhällen, där stigande priser på bröd tvingade konsumenter att köpa mer bröd och mindre av dyrare varor som kött. Nyrare experiment i Kina visade att efterfrågan på ris eller vete minskade när priset sjönk, vilket tyder på att konsumenterna använde sin lokala reala inkomst till att köpa andra, dyrare varor. 9. Marknadsefterfrågan: Marknadsefterfrågan är summan av alla individuella efterfrågekurvor. Om vi har två konsumenter (du och din kusin), kan vi summera deras efterfrågefunktioner för att få den totala marknadsefterfrågan: Exempelvis: Qmarket ​= Qyou​+ Qcousin ​= (5−0.05P) + (13−0.25P) Vilket ger: Qmarket = 18 - 0.3P Denna marknadsefterfrågan gäller för priser under $52, eftersom vid högre priser förändras formeln för marknadsefterfrågan. Grafer: 1. Graf för steg 1 (Px1 och Punkt A): Visar den ursprungliga budgetlinjen och indifferenskurvan när priset på vara x är Px1. Den optimala konsumtionen sker vid punkt A, där konsumtionen köper x1 av vara x.  2. Graf för steg 2 (Px2 och Punkt B): Visar hur budgetlinjen roterar när priset på vara x sänks till Px2. Den nya optimala konsumtionen sker vid punkt B, där konsumenten köper x2 av vara x. 3. Graf för steg 3 (Px3 och Punkt C): När priset sjunker yttligare till Px3, flyttas budgetlinjen och konsumenten köper ännu mer x3 vid punkt C. 4. Graf för Inkomstförändring 1 (M1 till Punkt A): Visar konsumentens optimala ursprungliga inkomsten M1, där den optimala punkten är A i indifferenskurvan. 5. Graf för inkomstförändring 2 (Punkt B efter inkomstökning): Illustrerar hur budgetlinjen skiftar uppåt när inkomsten ökar från M1 till M2, och konsumenten flyttar till en ny optimal punkt B där konsumtionen ökar. 6. Graf för Substutionseffekt: Visar hur konsumenten ändrar sitt val av varor på grund av att relativpriset på vara x ändras. Den streckande budgetlinjen tangerar den gamla indifferenskurvan och visar effekten av substituering. 7. Graf för Inkomseffekt: Visar hur förändrad köpkraft påverkar konsumtionen. Jämför den nya budgetlinjen med den gamla för att visa hur konsumtionen av x förändras beroende på real inkomst. 8. Graf för Sammanfattning av effekterna (Substutionseffekt + Inkomsteffekt): Visar den totala förändringen i konsumtion vid en prisförändring, uppdelat i substutionseffekt och inkomsteffekt. 9. Graf för Giffen-vara: Visar den unika situationen där en Giffen-vara bryter mot vanliga efterfrågelagar, eftersom efterfrågan ökar när priset på varan stiger. 10. Graf för Marknadsefterfrågan: Illustrerar hur den totala marknadsefterfrågan beräknas genom att summera individuella efterfrågekurvor från två personer, och hur deras gemenskapa efterfråga påverkas av priset.