Turismens begreppsnyckel PDF 2016

Turismens begreppsnyckel Internationellt rekommenderade begrepp och definitioner för turism 1 Innehåll Inledning...............................................................................................4 Statistik...

Turismens begreppsnyckel Internationellt rekommenderade begrepp och definitioner för turism 1 Innehåll Inledning...............................................................................................4 Statistiksystem för turism................................................................4 Inkvarteringsstatistik........................................................................ 5 Turismens samhällsekonomiska effekter................................... 5 Beräkningar av turismens bidrag................................................. 5 Struktur för redovisning av begrepp...........................................6 Basbegrepp Resande och turism..................................................6 Resenär och besökare....................................................................... 7 Resor och besök..................................................................................8 Bakgrundsbegrepp............................................................................9 Besökare och resor........................................................................... 10 Uppgifter om resan......................................................................... 10 Ekonomisk analys..............................................................................12 Turismutgifter.....................................................................................13 Turismprodukter och aktiviteter................................................. 14 Resenärer, besökare och begrepp (figur).................................15 Fler exemplar av denna publikation kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer © Tillväxtverket Stockholm, januari 2016 Info 0639 ISBN 978-91-97903-39-7 ”Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften” 1 1 United Nations World Tourism Organization (UNWTO) “Tourism comprises the activities of persons traveling to and staying in places outside their usual environment for not more than one consecutive year for leisure, business and other purposes” TURISMENS BEGREPPSNYCKEL Turismens begreppsnyckel Internationellt rekommenderade begrepp och definitioner för turism Inledning En del begrepp refererar till det område som den statis- Turismens basbegrepp och definitioner bidrar till att tiska mätningen avser, till exempel ”det angivna landet” alla intressenter med kopplingar till resor och turism får eller ”ekonomiskt område”. I rapportens text används ett gemensamt språk som fungerar i kommunikationen ”land” som bas i definitionen av begreppen, av förenk- internt bland aktörerna och externt med omvärlden. När lande skäl. I praktiken bestäms området av syftet med det gäller att föra statistik om turism och resande och statistiken och kan avse ett specifikt administrativt eller möjliggöra jämförelser av resultat över tid och rum är geografiskt område, till exempel nation, region, kom- begreppen och deras innebörd av särskilt stor betydelse. mun eller storstadsområde. Inom EU finns bestämmelser om ett informationssys- Varje land kan genom att beräkna ett så kallat ”turism­ tem för turismstatistik på EU-nivå. Bestämmelserna satellitkonto” i nationalräkenskaperna ta fram informa- omfattar insamling av uppgifter om såväl kapacitet och tion om hur turism och resande påverkar en nations vistelser vid logianläggningar som efterfrågan på turism totala ekonomi. Den modell som används för att genom- ur en besökares perspektiv. Uppgifterna rapporteras föra beräkningarna kräver att data om resor och rese- regelbundet till EU:s statistikorgan Eurostat. (Europa- närer samlas in och dessa data måste vara kompatibla parlamentets och rådets förordning (EU) nr 692/2011). med de data om olika branscher som används i natio- nalräkenskaperna. UNWTOs internationella begrepps- World Tourism Organization (UNWTO) driver i sam- struktur för turism är i relevanta delar anpassad till verkan med flera internationella organisationer ett kon- nationalräkenskapssystemet. Se vidare avsnittet nedan tinuerligt arbete som syftar till att utveckla och förbättra ”Beräkningar av turismens bidrag till ekonomi, syssel- metoder och modeller som leder till en internationellt sättning och export.” jämförbar statistik av hög kvalitet. Som en del i detta arbete beslutade United Nations Statistical Commission år 2004 att genomföra en revidering av de rekommen- Statistiksystem för turism dationer kring begreppen i turismstatistiken som publi- I centrum för denna rapport finns begreppen ”turism” cerades 1994 och som utgjorde grunden för den svenska och ”besökare”. Turism är en aktivitet som utövas av publikationen Turismens begreppsnyckel (Turistdelega- besökare och det krävs insatser från både samhälle och tionen 1995). näringsliv för att turism ska kunna utövas. Samhäl- let bidrar till att stärka attraktionskraften för turism Den omarbetade versionen finns i rapporten Interna- genom att tillgängliggöra och tillhandahålla en stor del tional Recommendations for Tourism Statistics 2008, av den infrastruktur som turismen kräver, t.ex. person- IRTS 2008, (UNWTO 2010) och har utgjort underlag transporter, arenor för natur- och kulturverksamheter, för revideringen av den svenska begreppsnyckeln. Den informationsverksamheter, utbildning eller forskning. svenska upplagan har även stämts av mot rapporten Näringslivet svarar för de kommersiella verksamheter Regional Tourism: Basic Glossary, Provisional version som tillhandahåller varor och tjänster till dem som utö- v.1 (UNWTO 2015), en vidare utveckling IRTS 2008 för var turism, t.ex. persontransporter, hotell, restauranger, användning på regional- och destinationsnivå och mot shopping, resebyråer och researrangörer, kultur- och Tourism Satellite Account: Recommended Methodolo- sportevenemang eller naturupplevelser. gical Framework 2008 (UNWTO m.fl. 2010). De internationella metoder och modeller som utvecklats I de flesta fall är definitionerna av begreppen entydiga under ledning av UNWTO och som efter hand börjat och gäller i alla länder. I några fall kan ramarna för tillämpas i allt fler länder omfattar insamling och beräk- definitionerna vara gemensamma medan en del detal- ning av olika kvantitativa och kvalitativa mått på turis- jer måste anpassas till landspecifika förutsättningar mens utveckling. Statistiken baseras på ett system av sta- och därmed bestämmas på nationsnivå. Det kan gälla tistikkällor som enskilt eller i kombination ger en bild av avstånds- och tidsgränser samt användningsområden turismens efterfråge- och utbudsstruktur och de effekter för turismutgifter. UNWTO ger här rekommendationer turism skapar i samhälle och näringsliv. Några delar av om hur länder bör agera. systemet beskrivs kortfattat i det följande. 4 TURISMENS BEGREPPSNYCKEL Inkvarteringsstatistik till ett allt starkare behov av att kunna mäta och följa de I slutet av 1970-talet påbörjades insamling av inkvarte- ekonomiska och sysselsättningsmässiga bidrag i termer ringsstatistik i Sverige. Statistiken ger kvantitativa upp- av bl.a. omsättning, export- och förädlingsvärde samt gifter om antal logianläggningar i landet, utnyttjandet den sysselsättning som turismen skapar totalt och förde- av anläggningarna mätt i belagda rum, bäddar, övernatt- lat på branscher i näringslivet. ningar och logiintäkter, allt med fördelning på tidspe- Människor som utövar aktiviteten turism skapar en riod, anläggningstyp, geografiskt område och gästernas efterfrågan på många olika varor och tjänster. Detta är i nationalitet. Statistiken indikerar efterfrågestruktur och de flesta fall också varor och tjänster som även efterfrå- volymmässig utveckling avseende boendet inom turism gas av dem som inte ägnar sig åt turism. De uppgifter i Sverige och då motsvarande statistik också samlas in i som ligger till grund för företags- och branschstatistik är många andra länder finns möjligheter att göra jämförel- fördelade efter verksamhetsinriktning och produktions- ser med utvecklingen i omvärlden. område och säger inget om vilka kundgrupper som står för konsumtionen. Turismens samhällsekonomiska effekter Av detta följer att det inte är möjligt att använda den Mätningar av turismens samhällsekonomiska effekter gängse företagsstatistiken för att få fram information om kräver att olika former av statistik samlas in och bearbe- turismens effekter för enskilda företag, branscher eller tas i speciella modeller. En sådan modell är beräkningen totalt i näringslivet. Det är med andra ord inte möjligt av nationella turismsatellitkonton, se avsnitt ”Beräk- att identifiera en enhetlig turismekonomi eller näring ningar av turismens bidrag till ekonomi, sysselsättning och avläsa resultat för denna med hjälp av den traditio- och export.” Modellerna kräver indata som är förde- nella näringsgrensindelningen. Det är här som meto- lade på ett stort antal variabler som hämtas in från flera den för framtagande av turismsatellitkonton, med direkt olika statistikkällor. Den modell för turismsatellitkonto koppling till beräkningen av nationalräkenskaperna, fått som tillämpas i Sverige och som utvecklats i ett interna- stor betydelse. Ett turismsatellitkonto visar på de direkta tionellt samarbete ger, liksom inkvarteringsstatistiken, bidrag som turism ger till samhällsekonomin. UNWTO möjligheter till internationella jämförelser. leder det internationella samarbetet för modellutveck- ling. Beräkningarna av turismsatellitkonton ställer bland annat krav på kvantitativa och kvalitativa data om resor Ett turismsatellitkonto bygger på en beräkning av den och resenärer. Sådana data samlas vanligtvis in via kon- del av omsättningen i en bransch som är en effekt av sumentundersökningar, gränsundersökningar eller turism, d.v.s. av att verksamheterna i branschen haft undersökningar på platser där många besökare befinner besökare som kunder. Beräkningen görs genom att ta sig. Undersökningar om utländska besökare i Sverige fram data om turismutgifter inom relevanta konsum- har genomförts vid flera tillfällen. (IBIS, Internationella tionsområden, så kallade ändamål för konsumtion, och besökare i Sverige). Data från dessa undersökningar matcha dessa data mot den totala produktionen i mot- används i beräkningen av turismsatellitkontot och för svarande branscher. Kvoten mellan besökarnas kon- att följa utvecklingen av olika kundsegments preferen- sumtion och den totala produktionen används på bran- ser och efterfrågan på det svenska rese- och turismut- schuppgifter i nationalräkenskapssystemet och visar budet. Delar av statistiken rapporteras regelbundet till turismens andel i en viss bransch. internationella statistikorgan som Eurostat, OECD och Genom att summera uppgifterna över samtliga bran- UNWTO. scher blir det möjligt att uttrycka hur turismen i ett land påverkar landets totala ekonomi, bland annat föräd- Beräkningar av turismens bidrag till lingsvärde, relation till BNP, sysselsättning och export- ekonomi, sysselsättning och export värde. Den växande turismen har blivit en viktig ekonomisk I beräkningarna används internationella klassificerings- faktor i samhället då den driver på utvecklingen av en system för indelningen av konsumtion och produk- mängd verksamheter som krävs för att människor ska tion i delkomponenter. Se vidare Klassificering, avsnitt kunna resa och få service under sina resor. Detta har lett Turism­utgifter. 5 TURISMENS BEGREPPSNYCKEL Struktur för redovisningen av begrepp Basbegrepp Resande och turism/ Denna sammanställning fokuserar på de delar av Travel and tourism UNWTOs rapport som avser grundläggande begrepp och begrepp som används för att belysa turismens efter- frågan på varor och tjänster. Den del som beskriver ET kopplingen till utbudssidan och som är nära kopplad till NA ND beräkningarna av turismsatellitkonton ingår inte. TIO INHEMSK LA NE TURISM Begreppen och definitionerna av dessa redovisas enligt M LL INO följande struktur: TU M RIS RIS M Basbegrepp TU Resande och turism E UT ND G Resande, Turism, Turismresa/Resa, Turismbesök, M A TU ÅEND OM ISM RIS E Resenär, Besökare, Turist, Dagsbesökare INK TUR M Bakgrundsbegrepp Angivet land, Ekonomiskt område, Ekonomi, Vanlig omgivning, Hemvist, Nationalitet och INTERNATIONELL TURISM medborgarskap, Huvudresmål Data om besökare och resor Resande/Travel Data om besökare Resande är den aktivitet som utövas av resenärer. Resesällskap, Resegrupp, Socio-ekonomiska data om besökaren Turism/Tourism Data om resor Huvudsyfte, Typer av resor, Vistelsetid, Transport­ Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till medel, Logi och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Turismutgifter Med aktiviteter avses sociala, kulturella och ekonomiska, Omfattning, Tidpunkt, Kategorier, Klassificering. som utförs av personer som reser till resmål belägna utanför personens vanliga omgivning. I anslutning till begreppsdefinitionerna förekommer i vissa fall Rekommendationer och Kommentarer. Former av turism 1. Inhemsk turism/Domestic tourism Rekommendation Innefattar aktiviteter som besökare med hemvist i ett Rekommendationerna är UNWTOs rekommendatio- angivet land gör i det landet, antingen som del i en ner om hur länder kan agera då ett begrepp definieras inhemsk resa eller som del i en utgående resa. enligt ramar som är gemensamma för alla länder men 2. Inkommande turism/Inbound tourism där detaljer måste definieras av varje land utifrån lands­ Innefattar aktiviteter som besökare med hemvist i ett pecifika förutsättningar. annat land gör i ett angivet land i samband med en inkommande resa. Kommentar 3. Utgående turism/Outbound tourism Kommentarerna är tillagda på svensk nivå och syftar till Innefattar de aktiviteter som besökare med hemvist i att förtydliga och anpassa begreppen och definitionerna ett angivet land gör i ett annat land, antingen som del utifrån svenska förhållanden. i en utgående resa eller som del i en inhemsk resa. 6 TURISMENS BEGREPPSNYCKEL Kommentarer Resenär och besökare/ Till inhemsk turism räknas de aktiviteter en besökare Traveller and Visitor gör i det angivna landet, på sin väg mot ett huvudres- mål i ett annat land, d.v.s. som en del i en utgående resa. ÖVRIGA RESENÄRER INGÅR EJ I RESENÄRER Exempel: En besökare med hemvist i norra delen av TURISMSTATISTIK Sverige som gör en resa med bil till ett huvudresmål i Tyskland kan övernatta och göra andra aktivite- ter i Sverige under sin resa till och från sin hemvist. Dessa delar av den utgående resan räknas till inhemsk INGÅR I TURISM- STATISTIK turism. Till utgående turism räknas de aktiviteter en besö- kare gör i ett annat land, på sin väg mot ett huvudres- mål i det angivna landet, d.v.s. även som en del i en inhemsk resa. BESÖKARE Exempel: En besökare med hemvist i södra Norge som gör en resa med bil till ett huvudresmål i norra Norge kan resa via Sverige och övernatta och göra andra aktiviteter i Sverige under sin resa till och från sin hemvist. Denna del av den inhemska resan räknas till utgående turism. Resenär/Traveller En person som genomför en resa, oavsett resans längd, vistelsetid eller syfte. De tre grundformerna för turism ger i kombinerade par tre kategorier av turism 1. Turism inom landet/Internal tourism Besökare/Visitor Utgörs av kombinationen inhemsk turism och Begreppet besökare är grundläggande i hela systemet för inkommande turism och avser de aktiviteter som turismstatistik och ansluter till definitionen av begrep- besökare med hemvist i ett angivet land samt besö- pet turism. kare med hemvist i ett annat land gör i det angivna Tre krav ställs för att en resenär ska räknas som besökare: landet. 1. Resenären ska genomföra en resa där huvudresmålet 2. Nationell turism/National tourism ligger utanför resenärens vanliga omgivning. Utgörs av kombinationen inhemsk turism och utgå- ende turism och avser de aktiviteter som besökare 2. Den sammanhängande vistelsetiden för resan ska med hemvist i ett angivet land gör i det angivna lan- vara högst 1 år. Längre vistelsetid är bosättning. det eller i ett annat land. 3. Syftet med resan ska vara för affärer, fritid eller andra personliga syften. 3. Internationell turism/International tourism Utgörs av kombinationen inkommande turism och Följande resenärer är inte besökare: utgående turism och avser de aktiviteter som besö- 1. Resenärer som reser till ett land eller en plats och kare med hemvist i ett angivet land gör i något annat utför avlönat arbete som betalas av någon i landet land samt de aktiviteter som besökare med hemvist i eller på platsen: ett annat land gör i det angivna landet. - Resenärer som reser regelbundet till ett land för att utföra avlönat arbete där. Exempelvis gränsarbetare. 7 TURISMENS BEGREPPSNYCKEL - Resenärer som arbetar och avlönas under kortare Resor och besök/Tourism trips and visits tid i ett angivet land och har en anställd- eller En turismresa är en förflyttning mellan geografiska plat- arbetsgivarerelation med någon i landet, oavsett ser som genomförs av en besökare. Den kategoriseras om det finns ett formellt kontrakt eller inte. efter resans huvudresmål och kan omfatta turismbesök Exempelvis säsongsarbetare. på flera platser. 2. Migranter Turismresor delas in enligt följande: 3. Diplomater, konsulär personal, militärer 1. Inhemsk turismresa/Domestic tourism trip 4. Nomader Avser en resa med huvudresmål i samma land som 5. Flyktingar besökaren har sin hemvist, från besökarens avresa från sin hemvist till återkomsten dit. 6. Transitresenärer som inte passerar in i en nations legala och ekonomiska territorium 2. Inkommande turismresa/Inbound tourism trip Avser en resa med huvudresmål i ett angivet land, 7. Besättningar på reguljära transportmedel annat än det där besökaren har sin hemvist, från Följande resenärer som utför avlönat arbete räknas som ankomst till avresa från det angivna landet. besökare: 3. Utgående turismresa/Outbound tourism trip 1. Resenärer som arbetar och avlönas under kortare Avser en resa med huvudresmål i ett annat land än tid i ett angivet land men där det inte finns någon det angivna landet där besökaren har sin hemvist, uttryckligt anställd-arbetsgivarerelation med någon från besökarens avresa från sin hemvist till återkoms- i landet. Exempelvis egenföretagare som konsulter, ten dit. installatörer och reparatörer. En inhemsk turismresa kan omfatta besök på platser 2. Resenärer som reser med syftet att ingå affärsavtal i något annat land än det där besökaren har sin van- med aktörer i ett angivet land eller söker affärskon- liga hemvist. På motsvarande sätt kan en utgående takter i landet. Exempelvis inköpare och säljare. turismresa omfatta besök på platser i det land där besö- karen har sin hemvist. En inkommande turismresa Besökare delas in enligt följande: omfattar endast besök gjorda i det land där huvudresmå- 1. Inhemska besökare/Domestic visitors let ligger. Besökare som reser i det land där besökaren har sin hemvist. 2. Internationella besökare/International visitors Kommentarer Besökare som reser i ett angivet land, annat än där I tillägg till ovanstående gäller specifikt för Sverige: besökaren har sin hemvist, eller besökare som har sin En turismresa kan bestå av delresor, d.v.s. omfatta hemvist i ett angivet land och reser i ett annat land. besök på flera platser, och är då en rundresa. En rundresa kan ha ett huvudresmål eller sakna ett Flerdagsbesökare/Tourist sådant. Se vidare begreppet huvudresmål. Flerdagsbesökare är en besökare som övernattar under I denna rapport används i det följande begreppet resa sin resa. synonymt med begreppet turismresa. Kommentar Turismbesök, besök/Tourism visit Specifikt för Sverige bör begreppet turist ersättas med Ett turismbesök avser ett besök på en plats under en begreppet besökare, då begreppet turist ofta tolkas som resa. Besöket måste innebära att besökaren gör ett stopp att endast omfatta resor i fritidssyfte och inte affärsmäs- som varar en viss tid. Att endast passera genom en plats siga och professionella syften. är inte ett turismbesök. Dagsbesökare/Same-day visitor Rekommendation Dagsbesökare är en besökare som inte övernattar under Varje land avgör hur långt stopp som krävs för att ett sin resa. besök ska betecknas som turismbesök. 8 TURISMENS BEGREPPSNYCKEL Kommentarer Ekonomi/Economy of reference I denna rapport används i det följande begreppet Ekonomi avser den ekonomi som genom turism ska- besök synonymt med begreppet turismbesök. pas hos de ekonomiska aktörer som har sin hemvist i Observera skillnaderna mellan resor, besök och besö- det angivna landet, d.v.s. i det ekonomiska område som kare. den statistiska mätningen avser. Begreppet definieras på samma sätt som i systemet för nationalräkenskaper och i En besökare kan göra en resa som omfattar besök på den nationella betalningsbalansen. flera platser i ett land och besökaren kan då registre- ras på var och en av dessa platser. Antalet besök på olika platser i ett land kan därför inte aggregeras för Vanlig omgivning/Usual environment att få fram totala antalet resor eller besök till landet. Vanlig omgivning är det geografiska område där en person Antalet resor eller besök till ett land är inte detsamma utför sina vardagliga rutiner. Begreppet är en av de fakto- som antalet individuella besökare till ett land då en rer som bestämmer om en resenär är besökare eller inte. individuell besökare kan göra flera resor till landet Följande kriterier används för att bestämma begreppet under en observationsperiod. vanlig omgivning: Resefrekvens Bakgrundsbegrepp Vistelsetid Passerande av nationella eller administrativa gränser Avstånd från hemvist Angivet land Resor mellan hem och arbete/studieplats eller andra Huvud- Ekonomiskt resor som görs frekvent i en persons vardag, till exem- resmål område pel mellan hem och släkt och vänner, till shoppingcentra eller till platser för att få sjukvård, är inte resor utanför personens vanliga omgivning. BAKGRUNDS- Resor till eget fritidshus är resor utanför en persons van- Nationalitet BEGREPP liga omgivning. Medborgar- Ekonomi skap Rekommendationer Varje land bestämmer gränser för kriterierna avstånd Hemvist Vanlig från hemvist och resefrekvens. omgivning Passage av nationella eller administrativa gränser bör kombineras med kriteriet avstånd från hemvist då både nationer och andra administrativa enheter kan ha mycket varierande storlek. Storstadsområden kan Angivet land/Country of reference till exempel bestå av flera administrativa områden Det angivna landet är det land mätningen och statisti- samtidigt som de kan ses som ett sammanhängande ken avser. område och utgöra en persons vanliga omgivning. Motsvarande definition gäller också för annat adminis- Hemvist/Usual residence trativt eller geografiskt område än land. Hemvist avser den geografiska plats där en person har sin stadigvarande bostad. Ekonomiskt område/Economic territory Ekonomiskt område är ett geografiskt begrepp och avser Nationalitet och medborgarskap/ det land för vilket den statistiska mätningen görs, det Nationality and citizenship angivna landet. Nationalitet och medborgarskap avser det land som Motsvarande definition gäller också för annat adminis- utfärdat en persons pass eller andra identitetshand- trativt eller geografiskt område än land. lingar. Detta land kan vara ett annat än det där personen bor och har sin hemvist. 9 TURISMENS BEGREPPSNYCKEL Rekommendation Resegrupp/Travel group I turismstatistiken bör besökare fördelas efter landet där Resegrupp avser enskilda personer och/eller resesällskap de har sin hemvist. som reser tillsammans men där varje person eller rese- sällskap står för sina egna kostnader. Huvudresmål/Main destination Exempelvis personer på paketresa eller affärsresenä- Huvudresmål är den plats som är betydelsefull för beslu- rer på studieresa. En resegrupp kan bestå av enskilda tet att göra en resa. Om en sådan plats inte kan identifie- personer som står för sina respektive kostnader och/ ras bestäms resmålet enligt följande: eller resesällskap, som står för resesällskapets kostnader gemensamt. I första hand den plats där besökaren tillbringat längst tid under resan I andra hand den plats under resan som ligger Rekommendation längst från besökarens hemvist. För att få fram turismutgifterna per besökare måste klar- göras om en person är en enskild besökare i en rese- grupp och därmed står enbart för sina egna kostnader Kommentar eller är en del i ett resesällskap med gemensam rese- I tillägg till ovanstående gäller specifikt för Sverige: budget. I det senare fallet måste även sällskapets storlek En resa kan sakna ett huvudresmål enligt huvudalter- efterfrågas. nativet ovan och vara en rundresa, d.v.s. en resa med stopp, turismbesök, på flera platser. Ett huvudresmål ska då anges enligt något av de två övriga alternativen Socioekonomiska data om besökaren/ ovan och kombineras med alternativet rundresa under Characteristics of the visitor begreppet typ av resa. Följande grunddata registreras om besökaren: Kön Besökare och resor/ Ålder Visitors and tourism trips Yrke Uppgifter om besökare/Characteristics of the vistor Inkomst; per familj eller individ, årlig Utbildning Resesällskap Rekommendationer Den internationella standard som fastställts av Inter- nationella arbetsorganisationen (ILO) och Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO) bör användas vid insamling av DATA OM socio-ekonomiska variabler. BESÖKARE Länder kan, om det bedöms vara relevant, inhämta ytterligare information om besökare, exempelvis födelseplats eller befolkningsstorlek i besökarens Socioekonomiska hemvist. Resegrupp data Uppgifter om resan/ Characteristics of tourism trips Resesällskap/Travel party Huvudsyfte/Main purpose Resesällskap avser besökare som reser tillsammans och Huvudsyftet med en resa är det syfte utan vilket resan står för kostnaderna gemensamt. Exempelvis en familj inte skulle blivit av. Begreppet är en av de faktorer som som har gemensam resebudget. bestämmer om en resenär är besökare eller inte. 10 TURISMENS BEGREPPSNYCKEL 2. Affärsmässiga och professionella/ Huvud- Business and professional syfte Exempel på aktiviteter: Utföra konsultarbete och uppdrag, delta i möten, kongresser, konferenser, Logi Typ av mässor och utställningar, hålla föredrag, ge konser- resa DATA OM ter, shower och teaterföreställningar, utföra försälj- RESOR ningsarbete, delta i föreningsverksamheter, delta i vetenskapliga verksamheter eller akademisk forsk- ning, planera resor för turism, arbeta som guide eller Transport- Vistelse- liknande, delta professionellt i sportaktiviteter, delta i medel tid jobbrelaterad utbildning o.s.v. Kommentarer Huvudsyftet klassificeras efter aktiviteterna under resan En resa har alltid ett och endast ett huvudsyfte men enligt följande: kan omfatta såväl en huvudaktivitet som flera sekun- 1. Personliga/Personal dära aktiviteter. - Semester, fritid och rekreation/ Observera skillnaden mellan transit där besökaren Holiday, leisure and recreation träder in i det angivna landets ekonomiska territo- Exempel på aktiviteter: Sightseeing, besöka natur- rium enbart för genomresa till ett annat land och och kulturplatser, delta i sport- och kultureve- transit där besökaren inte träder in i det ekonomiska nemang, icke-professionellt utöva sport, nyttja territoriet, se begreppet besökare. stränder, pooler och andra rekreations- och nöj- esanläggningar, cruising, spel, ungdomsläger, vila, Typ av resa/Types of ”tourism product” nyttja ägt eller hyrt fritidshus o.s.v. I marknadsföringssammanhang kan en indelning i olika - Besöka släkt och vänner/Visiting friends and relatives typer av resor, marknadssegment, vara av värde. Ofta Exempel på aktiviteter: Besöka släkt och vänner, uttrycks typen av resa i termer av ett intresse hos besö- delta vid bröllop, begravningar och andra familje- karna, till exempel matturism, naturturism, ekoturism, sammankomster, ta hand om sjuk person eller åld- sol- och badturism, agroturism, hälsoturism eller vinter- ring o.s.v. turism m.fl. - Utbildning/Education and training Exempel på aktiviteter: Delta i kurser Rekommendation (ej arbetsrelaterade kurser) Varje land avgör vilka typer av resor som är relevanta. - Hälsa/Health and medical care Exempel på aktiviteter: Vård på sjukhus, kliniker och konvalescenthem, spa-behandling, specialise- Kommentar rade medicinska behandlingar o.s.v. I tillägg till ovan gäller specifikt för Sverige: - Religion/Religion and pilgrimage Under begreppet Typ av resa anges rundresa, d.v.s. Exempel på aktiviteter: Delta i religiösa möten och en resa som innebär turismbesök på flera platser men event, pilgrimsturer. saknar ett specifikt huvudresmål, se begreppet huvud- resmål. - Shopping/Shopping Exempel på aktiviteter: Inköp av varor för egen användning eller gåvor. Vistelsetid/Duration of a trip or visit - Transit/Transit Vistelsetiden är en av de faktorer som bestämmer Exempel på aktiviteter: Besökare som träder in begreppet turism. i det angivna landets ekonomiska territorium Vistelsetiden för en resa mäts i antalet övernattningar utan annat syfte än att fortsätta resan till ett annat under resan. Omfattar resan ingen övernattning är huvudresmål. det en endagsresa. - Övriga/Other Övernattningsresor grupperas efter vistelsetiden, Exempel på aktiviteter: Volontärarbete, undersöka d.v.s. antalet nätter. arbets- eller migrationsmöjligheter. 11 TURISMENS BEGREPPSNYCKEL Rekommendation 1. Kollektivt logi/Collective tourism establishments Varje land bestämmer hur grupperingen efter antal nät- Med kollektivt logi avses anläggningar som drivs som ter ska göras. företag och har plats för inkvartering av mer än en familj. Transportmedel/Modes of transport Hotell och liknande anläggningar Transportmedel avser det sätt på vilket besökaren för- - Hotell; alla slags hotell som erbjuder ett större flyttat sig från en plats till nästa under resan. Huvudsak- serviceutbud. ligt transportmedel kan bestämmas utifrån: - Liknande anläggningar; anläggningar med enklare Transportmedel som använts längst sträcka service och med daglig bäddning och städning. Transportmedel som använts under längst tid Specialiserade anläggningar Transportmedel som står för den största delen av Logi i kombination med speciella egenskaper transportutgifterna - Hälsohem Vid internationella resor avses oftast det transportme- - Semesterläger del som använts längst sträcka eller det som använts vid - Transportmedel med sovkupéer, hytter o dyl. gränspassage. - Konferensanläggningar Transportmedel kategoriseras enligt följande: Övrig kollektiv logi - Stugbyar 1. Lufttransport/Air - Campingplatser - Reguljärt flyg - Gästhamnar - Icke reguljärt flyg - Vandrarhem - Privatflyg - Övriga med gemensam ledning, bl.a. semesterhem - Övrigt för anställda, äldre, ställsplats för husvagnar och 2. Sjötransport/Water husbilar etc. - Passagerarlinjer och färjor 2. Enskilt logi/Private tourism accommodation - Kryssningar Med enskilt logi avses återstående logi som inte leds - Yacht som företag eller har gemensam ledning och som - Övrigt erbjuder ett litet antal platser. 3. Landtransport/Land - Egna stugor, inkl andelshus - Järnväg - Privatrum - Reguljär buss eller andra reguljära vägtrans- - Privata stugor och lägenheter porter - Privata stugor/lägenheter bokade genom kommer- - Hyrt fordon med förare (ex taxi, limousine) siella förmedlingar - Eget fordon med plats för högst 8 passagerare - Boende hos släkt och vänner - Hyrt fordon med plats för högst 8 passagerare - Övrigt enskilt logi, t.ex. i båt förtöjd i naturhamn - Övrigt, till exempel cykel, motorcykel, till fots eller naturcamping Kommentar Kommentar I tillägg till ovan gäller specifikt för Sverige: Inom UNWTO pågår (2015) en översyn av begreppet Alternativen segelbåt och motorbåt (fritidsbåt) läggs logi. till under Sjötransport. Ekonomisk analys/Economy analysis Logi/Accommodation I den ekonomiska analysen av hur turism påverkar eko- Logi delas in i två huvudklasser, kollektivt logi och nomin i ett land skiljer man på turismens bidrag till enskilt logi. Logitjänsterna kan i båda fallen erbjudas ekonomin och på turismens effekter på ekonomin. antingen mot ersättning eller kostnadsfritt. 12 TURISMENS BEGREPPSNYCKEL Ekonomiskt bidrag/Tourism contribution Räntor Turismens bidrag till ekonomin uppstår genom de Finansiella och icke-finansiella ägodelar, exempelvis direkta turismutgifter som besökare lägger på varor och mark och fastigheter tjänster före och under sitt besök i ett land. Inköp av varor avsedda att återförsäljas Donationer till välgörenhet eller enskilda individer. Ekonomiska effekter/Economic impact Turismens ekonomiska effekter omfattar förutom turis- Rekommendation mens ekonomiska bidrag även de indirekta effekter som Även utgifter för större reparationer och förbättringar av skapas genom turismens behov av investeringar i t.ex. fastigheter, exempelvis fritidshus, bör exkluderas efter- anläggningar som hotell, restauranger och vägar eller som dessa räknas som kapitalkostnader i nationalräken- av service som levereras till de verksamheter som direkt skaperna, också för privata hushåll. levererar varor och tjänster till besökare. Beräkningarna av turismsatellitkonton i Sverige baseras på turismens bidrag till ekonomin, d.v.s. på de direkta turismutgifter Tidpunkt/Timing som besökare haft. Tidpunkten för turismutgifter bestäms av när en vara eller en tjänst levereras till besökaren, oavsett när själva betalningstransaktionen äger rum. Turismutgifter/Tourism expenditure Exempelvis avser utgiften för en transport den tidpunkt när transporten sker även om den är betald till en rese- Omfattning byrå före resan och utgiften för en souvenir avser den tidpunkt då souveniren inhandlas även om den betalas till ett kortföretag efter resan. Tjänster som levereras före en resa och som har tyd- Kategorier TURISM- Tidpunkt ligt samband med resan ska räknas som turismutgifter. UTGIFTER Exempel: Vaccinationer och resebyråtjänster. Inköp av varor som ska användas under resan räknas som turismutgifter. Exempel: Speciella kläder eller medi- Klassificering ciner. Kategorier/Categories of tourism expenditures Turismutgifter delas in i följande tre kategorier: Omfattning/Coverage 1. Inhemska turismutgifter/ Turismutgifter omfattar de medel som besökare betalar Domestic tourism expenditure för att förvärva varor och tjänster, också värdesaker, för Avser de turismutgifter som besökare med hemvist i eget bruk eller för att ge som gåva, före och under en ett angivet land har i det landet. resa. Utgifterna omfattar såväl en besökares egna utgif- ter som utgifter betalade av någon annan för besökarens 2. Inkommande turismutgifter/ räkning, exempelvis arbetsgivare, försäkring eller annat Inbound tourism expenditure. hushåll, för besökarens räkning. Avser de turismutgifter som besökare från andra län- der har i ett angivet land. I princip kan turismutgifter avse samtliga varor och tjänster som räknas som konsumtionsvaror och -tjänster 3. Utgående turismutgifter/ i nationalräkenskaperna. Outbound tourism expenditure Avser de turismutgifter som besökare med hemvist i Följande utgifter räknas inte som turismutgifter: ett angivet land har i andra länder. Skatter och avgifter som inte är en del i varans eller tjänstens pris 13 TURISMENS BEGREPPSNYCKEL De tre kategorierna av turismutgifter kan kombineras 5. Internationella transporter/International transport enligt följande: 6. Rekreations-, kultur- och sportaktiviter/Recreation, 1. Turismutgifter inom ett land/ culture and sportactivities Internal tourism expenditure 7. Shopping/Shopping Avser de totala turismutgifterna i ett angivet land och är summan av inhemska turismutgifter och inkom- Turismprodukter och aktiviteter/ mande turismutgifter. Begreppet omfattar alla varor Tourism products and activities och tjänster i ett angivet land som säljs till besökare i landet och är det mest övergripande måttet på turis- (Tourism Industries) mutgifter i ett angivet land. Utbudssidan består av de verksamheter som speci- fikt producerar produkter, varor eller tjänster, för 2. Nationella turismutgifter/ turismkonsumtion. National tourism expenditure Avser de totala turismutgifter som besökare bosatta I beräkningarna av ett turismsatellitkonto görs en kopp- i ett angivet land har under resor i det landet och i ling mellan konsumtion av turismprodukter, d.v.s. efter- andra länder och är summan av inhemska turismut- frågan, och de verksamheter som står för produktion gifter och utgående turismutgifter. av dessa produkter. Produkterna utgörs av såväl tjänster som varor. Klassificering/Classification Produkterna delas in i konsumtionsprodukter (com- Data om turismutgifter ska kunna användas för att rela- sumption products) och icke konsumtionsprodukter tera besökares efterfrågan, konsumtion, av varor och (non-consumption products). Konsumtionsprodukterna tjänster till det utbud, produktion, som erbjuds i sam- delas i sin tur in i karakteristiska produkter (tourism hälle och näringsliv och härigenom göra det möjligt att characteristic products), anslutna produkter (tourism avläsa turismens bidrag till den totala ekonomin. connected products) och icke turismrelaterade konsum- tionsprodukter (non-tourism related consumption pro- ducts). Rekommendation De data som samlas in ska kunna fördelas på olika del- De karakteristiska produkterna utgör basen för inter- komponenter i utbud och efterfrågan. nationella jämförelser och ska fylla minst ett av följande två kriterier: Indelningen i delkomponenter följer internationella 1. Turismutgifterna för produkten ska utgöra en signi- klassificeringar för efterfrågan/konsumtion respektive fikant andel av de totala turismutgifterna (efterfråge- utbud/produktion. Den klassificering som används för kriterium). turismutgifter följer klassificeringen Classification of Individual Consumption by Purpose (COICOP) och 2. Turismutgifterna för produkten ska utgöra en signi- avser utgifternas fördelning efter ändamål. Den används fikant andel av produktens totala värde i ekonomin i första hand för statistik om privat konsumtion och i (utbudskriterium). Detta kriterium innebär att utan hushållsundersökningar. I Sverige är klassificeringen turism skulle efterfrågan på produkten vara för liten länkad till klassificeringen för branscher, Central Pro- för meningsfull produktion. duct Activity (CPA), som används för näringslivsstatis- Vilka anslutna produkter som ska ingå i beräkningarna tik, branschstatistik, och i beräkningar av nationalrä- avgörs av respektive land och dessa produkter behöver kenskaper. inte fylla kriterierna 1 och 2 ovan. Turismutgifter, efterfrågan, bör klassificeras i följande Icke konsumtionsprodukter delas in i värdesaker (valua- delkomponenter: bles) och övriga icke konsumtionsprodukter (other non- 1. Paketresor/Package travel, package holidays and consumption products). package tours Indelningen i delkomponenter och kopplingen mellan 2. Logi/Accommodation produkter för turismkonsumtion och de verksamheter 3. Restaurang/Food and drink som står för denna produktion följer den internationella 4. Regionala och lokala transporter/Local transport indelning som används för beräkningar av nationalrä- kenskaper. 14 TURISMENS BEGREPPSNYCKEL Produkterna, d.v.s. efterfrågesidan, och verksamheterna, d.v.s. utbudssidan, delas in enligt följande: Produkter Verksamheter/branscher Konsumtionsprodukter/Consumption products Turismkarakteristiska produkter/Tourism characteristic products Inkvarteringstjänster för besökare, inklusive eget fritidsboende Inkvarteringsverksamheter för besökare Tjänster avseende utemåltider Restaurang-, catering- o barverksamhet Tjänster avseende järnvägstransporter, passageartrafik Järnvägstransporter Tjänster avseende vägtransporter, passagerartrafik Vägtransporter Tjänster avseende sjöfart, passagerartrafik Sjötransporter Tjänster avseende luftfart, passagerartrafik Lufttransporter Tjänster avseende uthyrning och leasing av transportmedel Uthyrning och leasing Resetjänster och relaterade tjänster Resebyrå- & researrangörsverksamhet och andra resetjänster och relaterade tjänster Tjänster avseende kultur, nöje o fritid Kultur-, nöjes- och fritidsverksamheter Tjänster avseende sport och rekreation Sport- och rekreationsverksamheter Landspecifika turismkarakteristiska produkter, varor Verksamheter för försäljning av landspecifika karakterisiska varor Landspecifika turismkarakteristiska produkter, tjänster Övriga landspecifika karakteristiska verksamheter Anslutna turismprodukter Handelsmarginaler; livsmedel, drivmedel, övriga varor Detaljhandel Varor: livsmedel, drivmedel, övriga varor Detaljhandel Tjänster Offentlig förvaltning och kontorstjänster Icke turismrelaterade konsumtionsprodukter Icke konsumtionsprodukter Värdesaker Detaljhandel Övriga icke konsumtionsprodukter Resenärer, besökare och begrepp ÖVRIGA RESENÄRER INGÅR EJ I TURISMSTATISTIK RESENÄRER PAKETRESOR INGÅR I TURISM- LOGI STATISTIK INHEMSK MAT OCH DRYCK INKOMMANDE r TRANSPORTER me Utgif For ism te r ur UTGÅENDE av t REKREATION, SPORT, KULTUR SHOPPING BESÖKARE Vistelsetid FLERDAGSBESÖKARE ÖVRIGT ENDAGSBESÖKARE i Sy f Log te ENSKILT AFFÄRER/UPPDRAG Transportmedel Plats KOLLEKTIVT LUFTTRANSPORT HEMVIST FRITID, REKREATION, SEMESTER HOTELL SJÖTRANSPORT RESMÅL BESÖK HOS VÄNNER OCH SLÄKT SPEC. ANL. LANDTRANSPORT NATIONALITET HÄLSO- OCH FRISKVÅRD ÖVRIGT RELIGIONSUTÖVNING ÖVRIGT 15  Info 0639. ISBN 978-91-97903-39-7. Produktion: Ordförrådet. Januari 2016. Tillväxtverket Swedish Agency for Economic and Regional Growth Tel 08-681 91 00 www.tillvaxtverket.se Tillväxtverket arbetar för att Tillväxtverket sprider kunskap stärka företagens konkurrenskraft. om turismens utveckling Tillväxtverket är ansvarig myndighet för turism och besöksnäringsfrågor och utvecklar näringspolitiska insatser för främjande av turistföretagande och entre­ prenörskap. Målet är att Sverige ska ha en hög attrak- tionskraft som turistland och en långsiktig konkurrens- kraftig turistnäring som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i hela landet. Tillväxtverket har också som uppgift att ta fram och sprida kunskap om turismens utveckling i Sverige. Du hittar mer fakta om turismens utveckling i Sverige på Tillväxtverkets webbplats www.tillvaxtverket.se under rubriken Fakta och statistik och Turism, där det också går att ladda ner denna publikation.