Kemi i vår vardagshygien PDF

# Kemi i vår vardagshygien ## Molekyler hjälper oss att bli rena och lukta gott Människan har alltid beundrat och härmat naturen. Vad kan det behövas för kunskaper för att vi ska kunna härma doften från rosor? Många av oss vill att omgivningen ska uppfatta oss som rena och tycka att vi luktar got...

# Kemi i vår vardagshygien ## Molekyler hjälper oss att bli rena och lukta gott Människan har alltid beundrat och härmat naturen. Vad kan det behövas för kunskaper för att vi ska kunna härma doften från rosor? Många av oss vill att omgivningen ska uppfatta oss som rena och tycka att vi luktar gott. För att lyckas med det tar vi hjälp av till exempel tvål och parfym. Speciella molekyler i tvålen kan lösa upp smuts, och en viss blandning av molekyler ger en parfym dess unika doft. Men vi tänker inte alltid på att ämnen i produkterna kan vara dåliga för hälsan. ## Hur blir kroppen ren? Varför tvättar vi oss? Många börjar dagen med att duscha eller tvätta ansiktet. Dels kan vattnet få oss att känna oss piggare, dels vill vi bli rena. När vi håller oss rena kallas det för att vi sköter vår hygien. På kroppen samlas bakterier och annan smuts i svett och fett. För att få bort bakterierna och smutsen tvättar vi oss. För att vi ska kunna tvätta bort fettet behöver vi lösa upp det. Att lösa upp innebär att dela upp ämnet i mindre bitar. Då kan det lossna från huden och följa med vattnet när vi tvättar oss. Vatten är det vanligaste och mest miljövänliga lösningsmedlet vi kan använda. Men vatten är inte bra på att lösa upp fett. Det beror på att vattenmolekyler och fettmolekyler är väldigt olika. ### Lika löser lika Molekyler är atomer som sitter ihop. Vilka sorters atomer och hur de sitter ihop bestämmer vilket ämne det är och vilka egenskaper ämnet har. Molekyler som har liknande egenskaper har lätt att lösa sig i varandra och molekyler som är olika har svårt att lösa sig i varandra. Det finns en minnesregel om detta som du har nytta av i många sammanhang. Den regeln lyder: **Lika löser lika**. ### Polära vattenmolekyler och opolära fettmolekyler I varje atom finns det lika många protoner som elektroner. Protonerna är positivt laddade och elektronerna är negativt laddade. Eftersom det är lika många protoner som elektroner tar laddningarna ut varandra och atomerna är oladdade. Vattenmolekylen, H₂O, består av en syreatom och två väteatomer. Vattenmolekylen är i sin helhet oladdad. Men i och med att den är vinklad, så att den ser ut som ett V, har den olika laddning i sina ändar. Änden med väteatomerna har mer positiv laddning och änden med syreatomen har mer negativ laddning. När molekylernas ändar är olika laddade kallas ämnena för **polära**. Ämnen där ändarna på molekylerna inte är olika laddade kallas för **opolära**. I fettmolekyler märks oftast inte någon skillnad i laddning mellan molekylernas ändar. De allra flesta fetter är därför opolära ämnen. I och med att vattenmolekylen är polär och fettmolekyler är opolära löser de sig inte i varandra. ### Hur får vi bort fettet? När du tvättar dig använder du förmodligen schampo och tvål för att kunna lösa upp smutsigt fett på kroppen. I schampo och tvål finns det ämnen som kallas **tensider**. Tensider är avlånga molekyler med två olika ändar. Den ena änden är lång och jämnt laddad och liknar opolära fettmolekyler. Den andra änden är polär och liknar vattenmolekyler. När vi tvättar oss med tvål som innehåller tensider vänder sig tensidernas opolära ändar mot fettet och tar tag i fettmolekylerna och lyfter bort dem från huden. De polära ändarna vänder sig mot vattnet och löser sig i det. Tensiderna fungerar som en bro mellan de två olika ämnena. På så sätt kan tensiderna i schampot och tvålen hjälpa dig att bli ren. ## Varför borstar vi tänderna? När du äter bildas en hinna av bakterier på tänderna och tandköttet. Den hinnan kallas plack och den ökar risken att få hål i tänderna, så kallad karies. Genom att borsta tänderna tar du bort matrester och plack. Av matrester och bakterier bildas illaluktande ämnen. När du borstar tänderna kan du också få en bättre andedräkt. Tänderna är uppbyggda av ämnet emalj som är kroppens hårdaste material. Syror i mat och vätska fräter på emaljen. Bakterierna i munnen bildar också syror när de bryter ner det du äter och dricker. När syrorna fräter på emaljen blir den mindre hård och mer ömtålig och risken för karies ökar. Emaljen växer inte tillbaka. Däremot kan ytan på emaljen bli stark och tålig igen om vi sköter om den. Det kan vi göra genom att undvika att dricka och äta sådant som innehåller mycket socker eller som är surt. Vi kan också stärka emaljens yta genom att använda tandkräm med fluor när vi borstar tänderna. ### Fluor gör munhålan mindre sur Ämnen som är kemiskt sura kallas syror. I kemin använder vi pH-värde för att berätta hur surt ett ämne är. Syror har låga pH-värden, mellan 0 och 7. Det suraste pH-värdet är 0. Kemins motsats till surt kallas basiskt. Baser har höga pH-värden, mellan 7 och 14. Det mest basiska pH-värdet är 14. Mitt emellan surt och basiskt finns pH-värde 7 och det kallas neutralt. Det är bra för tänderna om pH-värdet i munnen är runt 7. Fluor är ett ämne som finns i tandkräm för att höja pH-värdet och neutralisera syror som har skapats i munnen eller som vi har fått i oss. Neutralisation kallas det när pH-värdet närmar sig 7. Fluoren motverkar syrornas skador på emaljen och bidrar till att den blir starkare. ## Molekyler kan lukta Lukter, eller dofter som det också kallas, uppfattar vi med näsan. Dofter kan bland annat göra oss hungriga, sexuellt upphetsade eller illamående. De kan också få oss att minnas känslor som vi har haft tidigare i livet. ### Doftämnen är molekyler som transporteras med luften Doftämnen är molekyler som transporteras med luften. Molekylerna är uppbyggda av atomer som sitter ihop. Om ett ämne luktar eller inte beror på vilka atomerna är och hur de sitter ihop. Ämnen som luktar har molekyler som kan fastna på luktsinnescellerna i människans näsa. Om ett ämnes molekyler inte kan fastna är ämnet lukt-fritt för oss människor. ### Hur tar deodorant bort svettlukt? Svett är fukt som kommer ut genom huden och avdunstar när kroppen blir varm. Avdunsta innebär att fukten övergår från flytande form till gasform. När rörelseenergin hos molekylerna är tillräckligt hög kan de lämna huden i gasform. När fukten avdunstar från huden tar den med sig värmeenergi. Att svettas är alltså ett naturligt sätt för kroppen att hålla kroppstemperaturen på ungefär 37 °C. På huden finns det bakterier. Bakterierna trivs extra bra där det är varmt och fuktigt som i till exempel armhålorna. Där det finns bakterier bildas det illaluktande doftmolekyler. När vi tvättar oss under armarna får vi bort både bakterier och illaluktande molekyler. I deodoranter finns ämnen som dödar bakterier. Ofta innehåller de även parfym som döljer dålig lukt. I många deodoranter finns det också antiperspiranter. Antiperspiranter kallas ämnen som täpper igen svettkörtlarna så att fukten inte kan lämna kroppen och svetten minskar. Det är vanligt att vi använder deodorant efter att vi har duschat när vi vet att armhålan är fri från svett, bakterier och lukt. ### Naturliga doftsignaler Feromoner kallas olika doftämnen som växter och djur kan skapa för att till exempel påverka andra individer. Feromonmolekyler liknar hormoner, men eftersom molekylerna färdas med luften kan de användas för kommunikation med andra individer. Ofta är det signaler till den egna arten, men det kan också vara information till andra arter. Bytesdjur kan vilja skicka ut molekyler som får rovdjuret att tro att de smakar illa. Vissa växter kan härma doftmolekyler och deras blommor kan bland annat lukta som insekter som vill para sig. ### Onaturliga doftsignaler Doftmolekylerna från din kropp kan ha betydelse för vilken upplevelse en annan person får av dig. Förutom att tvätta oss och borsta tänderna använder vi ibland parfym för att förändra kroppens naturliga dofter. För att dölja eller förändra dofter tar vi alltså hjälp av kemi. Parfymer innehåller blandningar av många olika doftmolekyler. De minsta och lättaste molekylerna avdunstar tidigt från kroppen. Det behövs mindre energi för de små molekylerna att avdunsta än för de stora. Därför blir de största och tyngsta molekylerna kvar längre på kroppen. Det innebär att en parfym ändrar doft ju längre tid som går efter att du tagit den på dig. ## Att göra aktiva val ### Naturliga och konstgjorda ämnen De ämnen som vi kan hitta i naturen kallas naturliga ämnen. Det kan vara ämnen som kommer från växter, djur eller mineraler som till exempel cellulosa från träd, fett från fiskar eller salt från haven. När vi människor framställer ämnen så kallas det för konstgjorda ämnen. Det är ofta ämnen som vi har hittat i naturen och vill härma för att använda i olika produkter. Istället för att till exempel använda olivolja till att göra huden mjuk, framställer vi hudkrämer som är inte är lika klibbiga och som vi kan ge olika dofter. När vi framställer ämnen på konstgjord väg, hamnar ämnena utanför den naturliga omgivningen de brukar finnas i. Sedan förändrar vi molekylerna lite för att vi vill förstärka eller minska någon egenskap. När vi förändrar molekylerna kan ämnena ibland få effekter på hälsa och miljö som kan vara svåra att tänka ut på förhand. Det finns till exempel personer som reagerar mer negativt på de konstgjorda doftämnena i parfymer, än på motsvarande doftämnen i naturen. De kanske inte nyser när de luktar på en blomma i trädgården, men om de möter någon med en blomdoftande parfym. Av den anledningen ber man ofta lärare och elever i skolor undvika att ha på sig parfymerade produkter. ### Ämnena tar sig in i kroppen Vi kan få i oss kemikalier som är farliga för hälsan när vi använder vanliga hygienprodukter. Kemikalierna kommer in i blodet, genom luften vi andas in, genom huden eller det vi stoppar i munnen. När vi smörjer in oss med krämer, tar på oss deodorant eller parfym lägger vi kemikalierna direkt på huden. Det innebär att ämnen i de produkterna kan ta sig in i blodet. Därför är det viktigt att de inte innehåller några ämnen som är farliga för hälsan. Vetenskapen är i ständig utveckling. Vi lär oss hela tiden hur olika kemikalier och produkter påverkar hälsan. Det finns många exempel på produkter som har skapat problem för hälsan trots att vi från början trodde att produkten skulle vara problemfri. ### Farligt för hälsan I en del parfymer finns det ämnen som kan ge allergiska reaktioner i luftvägar och på huden. Vissa schampon och deodoranter innehåller en sorts ämnen som heter ftalater. Ftalater kan orsaka dåliga förändringar i hormoner och i celler hos levande organismer, förändringar som kan leda till cancer. Förutom att produkter med ftalater används på huden så har man även hittat dessa ämnen i vatten och luft. När vi upptäcker att något är farligt för hälsan tvingas industrin att leta efter alternativa ämnen att använda i sina produkter. Fluor som finns i tandkräm är mindre bra att ha kvar i kroppen. Men den stärkande effekten fluor har på tändernas emalj kan göra tandhälsan bättre. Ett gott råd kan vara att spotta ut tandkrämen efter tandborstningen eller att skölja munnen med fluorlösning istället för att använda fluortabletter. Antiperspiranten i deodorant är ofta en kemisk förening med alkohol och aluminium i. Alkohol är giftigt och torkar ut huden. Det finns flera teorier om att en stor mängd aluminium i kroppen kan vara skadlig. Det saknas fortfarande forskning om hur aluminiumet i antiperspiranter kan påverka kroppen på lång sikt. Därför finns det de som avråder från att vi använder antiperspiranter som innehåller aluminium. ## Vi får hjälp att göra aktiva val Genom att känna till mer om vad olika ämnen och material kan ha för effekter på hälsan kan vi göra mer aktiva val. Det kan vara svårt att hålla reda på alla hälsofarliga ämnen och hitta dem i varudeklarationen. För att hjälpa oss att göra aktiva val när vi handlar hygienprodukter finns det märkningar i form av symboler på produkterna som visar om de är skonsamma mot hälsa och miljö. När det gäller hygien- och skönhetsprodukter så är det framförallt två märkningar vi kan titta efter för att minska de negativa effekterna på hälsan och miljön. Det är Svanen och Bra miljöval. Svanen och Bra miljöval är två märkningar av produkter. De tar hänsyn till mängden miljöfarliga och svårnedbrytbara kemikalier som används, hur mycket utsläpp det blir, hur avfallshanteringen fungerar och vilken den totala klimatpåverkan blir vid tillverkning av produkten. ## Hur bidrar vi till en bättre miljö? Vi använder olika produkter dagligen för att bland annat vara rena. När vi gör det använder vi ofta kemikalier som inte finns naturligt på eller i kroppen. Dessa kemikalier spolar vi iväg med vattnet ut i avloppet. I Sverige transporteras det mesta av avloppsvattnet till reningsverk. Där rensas mycket kemikalier bort från vattnet innan det spolas vidare ut i hav och sjöar. Men allt går inte att få bort och reningsverken klarar inte av vissa giftiga och miljöfarliga kemikalier. Ju mer kemikalier vi fyller vattnet med, desto svårare är det att få det rent. Det finns mycket vi kan göra för att minska en negativ påverkan på vår kropp och på naturen. Vi kan till exempel låta bli att använda en del produkter eller ämnen, använda en mindre mängd av dem eller använda dem mer sällan. Genom att välja miljömärkta produkter kan vi minska de miljöfarliga eller giftiga ämnena. Vi kan lämna in rester av produkter på en miljöstation istället för att spola ner dem i avloppet. Kommer ni på fler sätt att bidra till att ta ansvar för miljön? Finns det till exempel något ni kan använda mindre av, eller sluta att använda? Berätta för varandra vad just ni kan göra. Hur skiljer sig era förslag åt? Måste alla göra lika, eller kan ni bidra på olika sätt?