Kemi i vår vardags

Ämnen med liknande egenskaper löser sig lättare i varandra.

Molekyler med olika laddning i sina ändar.

Molekyler med lika laddning i sina ändar.

Polära molekyler bestående av en syreatom och två väteatomer.

Opolära molekyler som inte blandas med vatten.

Att hålla sig ren och undvika spridning av bakterier och smuts.

Att dela upp ett ämne i mindre delar.

Atomer som sitter ihop.

När pH-värdet närmar sig 7.

Molekyler som transporteras med luften och uppfattas av näsan.

Bestämmer om ett ämne luktar eller inte.

Fukt som avdunstar från huden och kyler kroppen.

Dödar bakterier och döljer dålig lukt, samt kan minska svett.

Doftämnen växter/djur använder för kommunikation och påverkan på andra individer.

Täpper igen svettkörtlarna och minskar svettning.

Näsan uppfattar dofter genom att luktmolekyler binder till luktsinnesceller.

Avlånga molekyler med en opolär och en polär ände. De hjälper till att lösa upp fett i vatten.

En hinna av bakterier på tänderna och tandköttet som ökar risken för karies.

Kroppens hårdaste material, som täcker tänderna.

Hål i tänderna, orsakade av sönderfrätning av emaljen.

En skala som mäter hur surt eller basiskt ett ämne är (0-14).

Ett ämne i tandkräm som höjer pH-värdet i munnen och neutraliserar syror.

De minsta och lättaste molekylerna i parfym avdunstar först, medan de största och tyngsta molekylerna stannar kvar längre på kroppen. Det innebär att en parfyms doft förändras över tid.

Ämnen som finns i naturen, till exempel cellulosa från träd, fett från fiskar eller salt från haven.

Ämnen som vi människor framställer genom att härma naturliga ämnen, till exempel hudkrämer.

När vi förändrar molekylerna i konstgjorda ämnen kan det påverka deras egenskaper och eventuellt även hälsan och miljön.

Vissa människor reagerar mer negativt på konstgjorda doftämnen jämfört med naturliga dofter, vilket kan leda till allergier och andra reaktioner.

Vanliga hygienprodukter som krämer, deodoranter och parfymer kan innehålla kemikalier som kan ta sig in i blodet genom huden.

Det är viktigt att hygienprodukter inte innehåller ämnen som är farliga för hälsan.

Vetenskapen om kemikalier i hygienprodukter utvecklas ständigt och nya rön om hälsorisker dyker upp.

Kemikalier som kan störa hormonbalansen och cellfunktioner, vilket kan leda till cancer. De finns i vissa schampon och deodoranter och har även hittats i vatten och luft.

Fluor stärker tandens emalj och skyddar mot karies, men bör inte sväljas i stora mängder då det kan vara skadligt för kroppen.

Aluminium är en metall som finns i många antiperspiranter och kan vara skadligt i stora mängder. Det finns teorier om att det kan påverka kroppen negativt på lång sikt.

En märkning på hygienprodukter som visar att de är skonsamma mot hälsa och miljö. Den tar hänsyn till kemikalier, utsläpp, avfallshanteringen och klimatpåverkan.

En märkning på hygienprodukter som visar att de är skonsamma mot hälsa och miljö. Den beaktar miljöpåverkan under hela produktens livscykel.

Att medvetet välja produkter som är skonsamma mot hälsa och miljö genom att läsa förpackningar och välja produkter med märkningar.

Kemikalier som kan vara skadliga för kroppen, till exempel ftalater, fluor och aluminium.

Symboler och märkningar på hygienprodukter som visar om de är skonsamma mot hälsa och miljö.