Tenta Kognition och Stress PDF

Mapp 1 introduktion om kognition. Kognition och Minne: En översikt Kognition handlar om de mentala processer som hjälper oss att uppfatta, tänka, lära och minnas. Psykologi och neurovetenskap undersöker hur hjärnan bearbetar och organiserar information, vilket stödjer komplexa uppgifter som:...

Mapp 1 introduktion om kognition. Kognition och Minne: En översikt Kognition handlar om de mentala processer som hjälper oss att uppfatta, tänka, lära och minnas. Psykologi och neurovetenskap undersöker hur hjärnan bearbetar och organiserar information, vilket stödjer komplexa uppgifter som: Problemlösning Beslutsfattande Begreppsbildning (att skapa mentala kategorier) Centrala komponenter inom kognitionsforskning 1. Uppmärksamhet: Fokuserar på relevant information och ignorerar distraktioner. 2. Minne: Processen att koda, lagra och hämta information. Består av: ○ Sensoriskt minne ○ Korttidsminne (även kallat arbetsminne) ○ Långtidsminne 3. Problemlösning och beslutsfattande: Att identifiera problem och välja mellan olika alternativ. 4. Begreppsbildning: Att organisera information i kategorier, vilket gör det lättare att tolka och använda information. Minnesprocessens tre steg 1. Inkodning: Skapa ett minnesspår genom att bearbeta information. 2. Lagring: Konsolidera information för framtida bruk. 3. Återhämtning: Hämta tidigare lagrad information när den behövs. Korttids- och långtidsminne Korttidsminne: Begränsad kapacitet (ofta 7 ± 2 enheter). Långtidsminne: Obegränsad kapacitet och långtidslagring. Arbetsminnets modell (Baddeley och Hitch) Arbetsminnet består av följande delar: Centralexekutiv: Styr och samordnar uppmärksamheten. Fonologiska loopen: Lagrar och bearbetar tal- och ljudinformation. Visuospatiala skissblocket: Hanterar visuell och rumslig information.  Episodisk buffert: Integrerar information från arbetsminnet och långtidsminnet. Långtidsminnets två huvudtyper 1. Deklarativt minne (explicit): Medvetna minnen av fakta och händelser, ex: ○ Episodiska minnen (personliga upplevelser) ○ Semantiska minnen (fakta och kunskap) 2. Icke-deklarativt minne (implicit): Automatiska minnen, som färdigheter och inlärda responser (t.ex. cykla). Viktiga experiment Ebbinghaus: Visade att repetition förstärker minnesspår. Glanzer och Cunitz: Identifierade primacy-effekten (bättre minne för första objekt) och recency-effekten (bättre minne för sista objekt). Sammanfattning Genom att förstå hur vi minns och glömmer, kan vi förbättra inlärningsstrategier och utveckla effektiva sätt att konsolidera kunskap. Mapp 2: Uppmärksamhetens Definition och Funktion Definition: Uppmärksamhet är en kognitiv process som hjälper oss att hantera sensorisk information, tankar och handlingar samtidigt som vi ignorerar oviktiga element (Gazzaniga, 2003). Funktion: Uppmärksamhet har olika nivåer och styrs av tre huvudsakliga system (Posner och Petersen, 1990; 2012): ○ Orientering: Fokuserar på sensoriska stimuli, var vi riktar vår uppmärksamhet. ○ Alerthet: Upprätthåller beredskap och fokus för att snabbt bearbeta nya stimuli. ○ Exekutiv kontroll: Hjälper oss att hålla fokus på mål och ignorera distraktioner (top-down-reglering). Typer av Uppmärksamhet  1. Primär och sekundär uppmärksamhet (Titchener): Delar upp vad vi fokuserar på i primära (viktiga) och sekundära (mindre viktiga) stimuli. 2. Selektiv uppmärksamhet: Möjligheten att fokusera på ett specifikt stimuli medan andra ignoreras. ○ Exempel: Cocktailpartyeffekten (Cherry, 1953) - Vi kan höra vårt namn eller viktig information även i ett högljutt rum. ○ Dikotisk lyssning: Experiment där olika ljud spelas upp i varje öra, vilket visar hur vi filtrerar bort irrelevant information. ○ Broadbents filtermodell (tidig selektion): Information sorteras tidigt; bara viss information når medvetandet. ○ Deutsch och Deutsch-modellen (sen selektion): All information bearbetas parallellt; vi blir bara medvetna om relevant information. Orienteringsreflex (OR) Orienteringsreflex: En omedveten reaktion på nya stimuli, t.ex. att titta på ett oväntat ljud. Habituering: Vid upprepade stimuli utan konsekvenser minskar reaktionen (t.ex. vi ignorerar bakgrundsljud). Dishabituering: När ett stimuli ändras märker vi det igen. Uppmärksamhetens Processer Top-down: Styrs av våra mål och förväntningar (frivillig uppmärksamhet). Bottom-up: Styrs av plötsliga förändringar i miljön (reflexiv uppmärksamhet). Exempel: En blinkande ljusskylt fångar automatiskt vår uppmärksamhet (bottom-up), medan vi fokuserar på att hitta en specifik gatskylt (top-down). Ögonrörelse och Eye-Tracking Eye-tracking visar var vi riktar uppmärksamhet. Vi fokuserar på både relevant information (top-down) och plötsliga förändringar (bottom-up). Uppmärksamhet och Kognitiv Belastning Task-relevant vs. Task-irrelevant information: Vi har lättare att ignorera irrelevant information när vi fokuserar på en specifik uppgift. Faktorer som påverkar uppmärksamhet: Intensitet, storlek, rörelse, ovanlighet, personlig relevans och priming. Automatiska och Kontrollerade Processer Kontrollerade processer: Kräver medveten uppmärksamhet, är långsamma, flexibla och kan ändras.  Automatiska processer: Kräver ingen medvetenhet, är snabba och svåra att ändra när de väl är inlärda. Delad Uppmärksamhet (Divided Attention) Möjligheten att hantera flera uppgifter samtidigt, vilket är begränsat till våra kognitiva resurser. Central exekutiv funktion: Hanterar våra mål och strategier och styr arbetsminnet; förhindrar automatiska svar. Vanliga Test och Experiment Dikotisk lyssning och skuggning: Deltagare fokuserar på ett öra och ignorerar det andra. Visuell sökning: Att hitta ett specifikt stimuli bland flera andra (pop-out-effekt om stimuluset sticker ut, annars krävs en mer ansträngd sökning). Change blindness: Att missa stora förändringar i synfältet när vi är fokuserade på något annat. Begränsningar i uppmärksamhet 1. Change Blindness: Detta fenomen innebär att vi inte märker när något förändras i vår synfält, ofta för att vi är fokuserade på något annat. 2. Attentional Blink: När vi ser två stimuli (t.ex. bilder eller ljud) som kommer snabbt efter varandra (inom 150-450 millisekunder), kan vi missa den andra stimuli. Detta beror på att vår uppmärksamhet är upptagen av den första stimuli. 3. Psychological Refractory Period: Detta fenomen beskriver en "flaskhals" i vårt kognitiva system. Om vi reagerar på den första stimulus (S1) och får en ny stimulus (S2) strax efter, kan vi ha svårt att reagera på S2 eftersom vi fortfarande bearbetar S1. 4. Inattentional Blindness: Detta händer när vi helt missar ett stimulus eftersom vi fokuserar på något annat, även om stimulus är tydligt synligt. 5. Attentional Bottleneck: Detta handlar om hur vi väljer att fokusera vår uppmärksamhet, antingen tidigt eller sent i processen, vilket kan påverka hur vi uppfattar stimuli. 6. Cognitive Load: Svårighetsgraden av en uppgift kan påverka hur vi fördelar våra uppmärksamhetsresurser. Mer komplexa uppgifter kan göra det svårare att reagera på flera stimuli. Tänkande och Resonerande 1. Tänkande handlar om hur vi organiserar kunskap, fattar beslut och löser problem. Det involverar olika strategier och processer för att bearbeta information. 2. Resonerande är en mental process som hjälper oss att göra snabba bedömningar utan att behöva gå igenom en tidskrävande process (trial and error). Det kan leda till plötsliga insikter. Problemlösning med Tågen och Humlan För att lösa problemet med tågen och humlan kan vi använda följande resonemang: Tågen rör sig mot varandra med hastigheterna 60 km/h och 40 km/h. Deras totala hastighet är 100 km/h (60 + 40). Avståndet mellan tågen är 100 km. För att räkna ut hur lång tid det tar innan de möts kan vi använda formeln: Tid=Avsta˚ndHastighet=100 km100 km/h=1 timme.Tid=HastighetAvsta˚nd​=100 km/h100 km​=1 timme. Under denna timme flyger humlan fram och tillbaka mellan tågen med en hastighet av 80 km/h. För att räkna ut hur långt humlan har flugit: Distans=Tid×Hastighet=1 timme×80 km/h=80 km.Distans=Tid×Hastighet=1 timme×80 km/h=80 km. Koncept och Kategorisering 1. Koncept är mentala föreställningar som hjälper oss att organisera vår kunskap, som hundar, katter, och stolar. 2. Prototyper: En prototyp är den "ideala" medlemmen av en kategori. Till exempel, en typisk hund är kanske en labrador. Vi bedömer andra medlemmar av kategorin utifrån hur lika de är prototypen. 3. Exemplar: Vi har också specifika exempel (eller exemplar) i våra minnen som påverkar hur vi kategoriserar saker. Till exempel, Kermit the Frog är ett exemplar av en groda, men kanske inte en prototyp. Resonerande Typer 1. Deduktivt resonerande: Detta är en top-down process där vi utgår från en allmän princip för att dra slutsatser om specifika fall. Om våra premisser (antaganden) är sanna, måste slutsatsen också vara sann. 2. Induktivt resonerande: Detta är en bottom-up process där vi samlar information och försöker formulera en allmän princip. Det leder oftast till sannolikheter snarare än säkerhet. Vi bygger våra slutsatser baserat på observationer och erfarenheter. Beslutsfattande Klassisk syn på beslutsfattande: En rationell beslutsfattare beaktar alla alternativ, all information och väger för- och nackdelar. Men i praktiken: ○ Vi har ofta inte tillgång till all information. ○ Det är svårt att väga all information rättvist. ○ Minnet påverkar hur vi ser på situationer. Beslutsfattande under osäkerhet (Tversky & Kahneman) Heuristik (tumregler): Vi använder ofta heuristik istället för algoritmer för att fatta beslut. Det handlar om att göra snabba bedömningar med begränsade resurser.  ○ Heuristik kan leda till felbedömningar (bias). Typer av Heuristik 1. Tillgänglighetsheuristik: Vi bedömer hur ofta något inträffar baserat på hur lätt vi kan tänka på exempel (t.ex. fler ord som börjar på "R" jämfört med "R" i tredje position). 2. Representativitetsheuristik: Vi gör antaganden om en person eller situation baserat på hur väl de passar in i en kategori eller prototyp. 3. Förankringsheuristik: Vi utgår från en första information (ankare) och justerar våra bedömningar utifrån det. Beslutsfattande och Inramning (Framing) Hur ett alternativ presenteras påverkar våra beslut. Vi tenderar att undvika risker när något formuleras som en vinst och tar risker när det handlar om förluster. Intuition och Bekräftelsebias Intuitiva beslut kan leda till fel. Till exempel, en boll och racket kostar 110 kr, där racket kostar 100 kr mer än bollen. Många tror snabbt att bollen kostar 10 kr, vilket är fel. Bekräftelsebias: Vi tenderar att söka information som bekräftar våra tidigare åsikter och ignorerar det som motsäger dem. Problem med Problemlösning Irrelevant information: Omedveten påverkan av information som inte är relevant för problemet. Funktionell fixering: Att fastna i gamla sätt att tänka, vilket hindrar oss från att se nya lösningar. Kognitiva Processer Det finns två system för att bearbeta information: ○ System 1: Snabbt, omedvetet och automatiskt. Använder heuristik och intuition. ○ System 2: Långsamt, medvetet och kontrollerat. Använder logik och analys. Reflektion Tänk på hur kognitiva aspekter, som minne och tillgänglighet, påverkar våra bedömningar av andra människor och beslut. Hur lätt vi kan tänka på exempel formar vår uppfattning om hur vanliga eller ovanliga saker är. Mapp 3 Stress och prestation: En översikt 1. Vad är stress? Definitioner: ○ Stimulusmodell: Stressorer är yttre krav som skapar stress. ○ Responsmodell: Stress är individens reaktion (beteende, känslor, fysiologiska reaktioner) på krav. ○ Transaktionsmodell: Stress är resultatet av interaktionen mellan individ och omgivning; individens bedömning (appraisal) är central. Typer av stress: ○ Akut stress: Kortvarig stressreaktion. ○ Kronisk stress: Långvarig stress som kan leda till negativa hälsokonsekvenser. 2. Funktioner av stress Adaptiv respons: Stress kan vara funktionell och hjälper till att hantera hot genom "fight-flight-freeze" mekanismer. Mätning av stress: Genom att mäta fysiologiska reaktioner (t.ex. puls, kortisolnivåer) och självrapporterade upplevelser av stress. 3. Prestation och mätning Definition av prestation: Något som en individ klarar av, vilket kan mätas genom uppmärksamhet, minne och beslutsfattande. Yerkes-Dodsons princip: Prestation ökar med stress (arousal) upp till en viss punkt, varefter prestationen minskar. 4. Interaktionen mellan stress och prestation Uppmärksamhet: ○ Stress kan både smalna av och förbättra fokus. Tunneluppmärksamhet kan leda till att viktiga detaljer missas. ○ Vigilans: Förmågan att bibehålla uppmärksamhet över tid kan påverkas av stressorer. Minne: ○ Stress och ångest kan påverka arbetsminnet negativt genom att skapa påträngande tankar och dela uppmärksamheten. ○ Emotionella minnen kan förstärkas genom stress, men inkodningen av ny information kan försämras. Beslutsfattande: ○ Påverkas av kognitiva processer som mental representation av problem och systematiska tankefel (bias).  ○ Kahnemans teori: Delar in beslutsfattande i System 1 (snabb och intuitiv) och System 2 (långsam och analytisk). 5. Effekter av stress på uppmärksamhet, minne och beslutsfattande Uppmärksamhet: Stress kan leda till tunnelseende och öka risken för misstag (t.ex. vid hög tidspress). Minnesfunktioner: Ökad belastning och tidspress kan leda till sämre prestation vid inkodning och återkallelse av information. Beslutsfattande: Stress kan leda till premature closure och oorganiserad informationssökning, vilket påverkar kvaliteten på beslut. 6. Coping-strategier Kognitiv bedömning: Bedömning av hot eller utmaning är centralt för hur vi hanterar stress. Coping-strategier: ○ Problemfokuserat: Ändra situationen. ○ Affektfokuserat: Ändra känslomässigt tillstånd. ○ Undvikande: Distrahera sig från problemet. Mapp 4 handlar om inlärning kolla på det senare. Mapp 5 handlar om begrepp kolla på det senare. Snabb reflektion om tentan. Kognition: 1. Kognition: Hjärnans sätt att tänka, förstå och tolka världen omkring oss. 2. Uppmärksamhet: Förmågan att fokusera på viktig information och blockera distraktioner. 3. Minne: Processen för att spara och hämta information. Det delas in i: ○ Sensoriskt minne: Kortvarigt minne som lagrar intryck från våra sinnen. ○ Korttidsminne (arbetsminne): Håller information en kort stund medan vi använder den. ○ Långtidsminne: Lagrar information under lång tid. 4. Problemlösning och beslutsfattande: Förmågan att identifiera problem och välja de bästa lösningarna. 5. Begreppsbildning: Att organisera och förstå information genom att skapa kategorier. 6. Språk och kommunikation: Att förstå och uttrycka tankar genom ord, vilket hjälper oss att dela information. 7. Perception: Hur vi tar in och tolkar information från våra sinnen för att skapa en bild av omvärlden. Stress (upprepad för din tenta): 1. Stress: Kroppens reaktion på krav eller hot, som aktiverar “fight-or-flight”-systemet. 2. Kortisol: Hormon som utsöndras vid stress och påverkar energi, humör och immunförsvar. 3. Akut stress: Kortvarig stressreaktion som kan vara hjälpsam och ge energi. 4. Kronisk stress: Långvarig stress som kan påverka hälsan negativt och leda till sjukdomar. 5. Stressymtom: Kan vara fysiska (hjärtklappning, huvudvärk), psykiska (oro, nedstämdhet) och beteendemässiga (sömnproblem). 6. Stresshantering: Strategier som fysisk aktivitet, mindfulness, andningstekniker och bra sömn minskar stress. 7. Effekter av långvarig stress: Kan leda till hjärtproblem, svagare immunförsvar, magproblem och minnesproblem.