SWEDSEC Sammanfattning Prosah PDF

BEGREPP Värdepapper - Ett samlingsnamn för finansiella instrument som kan köpas och säljas, till exempel aktier, obligationer och fonder. Aktie - En ägarandel i ett företag. När du köper en aktie blir du delägare i företaget och kan tjäna pengar via utdelning eller värdeökning. Obligation - Ett s...

BEGREPP Värdepapper - Ett samlingsnamn för finansiella instrument som kan köpas och säljas, till exempel aktier, obligationer och fonder. Aktie - En ägarandel i ett företag. När du köper en aktie blir du delägare i företaget och kan tjäna pengar via utdelning eller värdeökning. Obligation - Ett skuldebrev som företag, kommuner eller staten ger ut för att låna pengar. Du som köper obligationen får ränta som avkastning. Risknivån är lägre än aktier, men avkastningen är oftast också lägre. Fond - En samling av värdepapper (till exempel aktier och obligationer) som ägs gemensamt av flera investerare och förvaltas av ett fondbolag. Det gör det enklare att sprida riskerna Ränta - Kostnaden för utebliven konsumtion. Som låntagare är ränta kostnaden för att låna pengar, man betalar för att få ett kapital som man kan använda, som annars hade kunnat användas av långivaren (så långivaren får en kompensation för utebliven konsumtion). Som långivare blir ränta en kompensation/avkastning för att låna ut pengar. Risk - Begreppet risk kan ses som en funktion av sannolikheten för att en viss händelse inträffar & konsekvensen av att denna händelse inträffar. En sammanvägning av konsekvens och sannolikhet är en vanligt förekommande beskrivning, men det finns dock i dagsläget ingen allmän accepterad definition av risk. Risk är mätt som standardavvikelse. Index - Ett mått eller en sammanfattande statistik som används för att mäta förändringar i ett specifikt ekonomiskt eller finansiellt fenomen över tid. Det kan representera till exempel prisförändringar, ekonomisk tillväxt eller marknadsutveckling. Standardavvikelse (prisrisk) - Ett statistiskt mått som mäter hur mycket till exempel priser eller en tillgångs avkastning varierar från sitt genomsnitt över tid. De visar hur stora svängningar det är och används för att uppskatta risk. Så risken är mätt som standardavvikelse. Hög standardavvikelse betyder hög osäkerhet och därmed hög risk. Volatilitet - Volatilitet visar hur riskfylld eller osäker en tillgång är, baserat på dess prisrörelser. Normalfördelning - För att måttet standardavvikelse ska vara användbar så antar man att avkastningen är normalfördelad. Normalfördelningen beskrivs ofta i form av ett diagram som visar hur ofta saker inträffar inom olika intervaller. Observationsvärdena tenderar att huvudsakligen ligga i närheten av värdenas medelvärde. Ju längre ifrån medelvärdet man kommer, desto färre observationsvärden. I finansiella sammanhang motsvarar den genomsnittliga historiska avkastningen, vad man förväntar sig, att avkastningen ska bli i det långa loppet. Beta - En fonds beta är ett mått på dess känslighet för marknadsrörelser. Marknadens beta är per definition 1,00. En beta på 0,90 indikerar att fondens meravkastning förväntas prestera 10% sämre än marknadens meravkastning under uppmarknader och 10% bättre under nedmarknader. En låg beta betyder att fondens marknadsrelaterade risk är låg. Standardavvikelse är måttet på fondens absoluta volatilitet. (indexfonder - beta) Alfa - Mäter hur väl en förvaltare kan välja aktier. Det tar fondens avkastning och subtraherar den förväntade avkastningen från sin beta för att upptäcka allt överskott. En positiv alfa indikerar att fonden har utvecklats bättre än dess beta skulle förutsäga. Däremot betyder en negativ alfa att fonden presterade sämre än väntat med tanke på dess beta. Alfa redovisas också efter avgifter, vilket innebär att fonden måste övervinna sina förvaltningsavgifter och dess beta för att ha en positiv alfa. (aktivt förvaltade fonder - alfa → går att prestera högre än beta) Covert call - strategi på aktiemarknaden där en investerare säljer en köpoption (call option) på en aktie de redan äger. Genom att sälja optionen får investeraren en premie, men om aktien stiger över det pris som optionen ger rätt att köpa till, måste investeraren sälja aktien till det priset. Nettning - när flera personer eller företag har olika derivatkontrakt med varandra och att vinster och förluster från olika kontrakt slås samman och endast den netto (eller skillnaden) betalas eller tas emot. Det görs för att minska antalet transaktioner och för att förenkla betalningar mellan parterna. Strike price - Lösenpriset, den kurs eller det pris man har kommit överens om. In the money/out of money - In the money → optionen ger möjlighet till vinst. Out of the money → optionen är värdelös just nu. ex - För en köpoption: Om marknadspriset på den underliggande varan är högre än strike price, då är optionen “in the money”. Du kan köpa till ett lägre pris än marknadspriset, vilket gör att du skulle kunna göra en vinst om du utnyttjar optionen. Tvärtom, om marknadspriset är lägre än strike price, så är optionen “out of the money”. Du skulle inte vilja utnyttja den eftersom du kan köpa till ett högre pris än marknadspriset. Fond i fond - En fond som investerar i andra fonder istället för direkt i aktier eller obligationer. Det ger bred diversifiering, genom att sprida investeringarna på flera fonder. Men innebär också dubbla avgifter, både för fond-i-fonden och de fonder som den investerar i. Skillnad på rådgivning & informationsgivning - Information är i allmänna ordalag, medan råd vänder sig till en specifik person och utifrån den specifika personens förutsättningar. KAPITALMARKNAD → Riskkapital (aktiemarknad) & Lånat kapital (kreditmarknad) Kreditmarknad → Kortfristig kapital 1 år (obligationsmarknad) 26/11 Lektion Insättningsgaranti och investerarskydd Insättningsgaranti innebär att du får ersättning av staten om den bank eller institut där du har dina pengar går i konkurs. Skyddet gäller upp till 1 050 000 kr per person och institut. Ett syfte med insättningsgarantin är för att bevara allmänhetens förtroende för finansmarknaden. Insättningsgarantin minskar risken för att många tar ut sina pengar samtidigt och bidrar därmed till stabilitet i den svenska ekonomin. Insättningsgarantin finansieras genom avgifter från de anslutna bankerna och instituten som placeras i en fond. Pengarna betalas inom 7 dagar. Garantin gäller för alla privatpersoner, även omyndiga, samt företag och andra juridiska personer, till exempel dödsbon. Finansiella institut, landsting, kommuner och statliga myndigheter kan dock inte få ersättning, eftersom de är icke professionella kunder. Alla typer av konton omfattas av garantin oavsett om ditt sparande är bundet eller fritt att ta ut. Det individuella pensionssparande omfattas däremot inte (inget transaktionskonto). Garantin gäller inte heller för postväxlar eftersom de faller utanför den definition av insättningar som finns i lagen om insättningsgaranti. För klientmedelskonton är huvudregeln att varje enskild ägare till pengarna får ersättning upp till det maximala beloppet för insättningsgarantin. Ett klientmedelskonto är ett konto där till exempel en advokatbyrå eller ett värdepappersbolag sätter in pengar för flera kunder på ett och samma konto. Riksgälden = Staten lånar pengar genom riksgälden. Du kan också ansöka om ett tilläggsbelopp, upp till 5 000 000 kr för insättningar som är kopplade till vissa livshändelser, till exempel om du sålt en bostad. Ansökan om tilläggsbelopp görs först efter att ett ersättningsfall inträffat. Vad är investerarskydd? Investerarskydd är i sverige en statlig garanti till investerare som har värdepapper och pengar hos ett värdepappersinstitut, ett fondbolag, ett förvaltningsbolag eller en AIF-förvaltare som utför investeringstjänster åt sina kunder. Garantin innebär att den som anlitar ett finansinstitut ska kunna få ersättning för sina värdepapper och insatta pengar, även om institutet går i konkurs och det visar sig att konsumenten inte kan få ut sina värdepapper eller pengar. I Sverige kan ersättningen vara upp till 250 000 kr per person och institut och finansieras genom avgifter från instituten. Kapitalmarknaden ​ RÄNTA Vad är ränta? Kostnaden för utebliven konsumtion. Som låntagare är ränta kostnaden för att låna pengar, man betalar för att få ett kapital som man kan använda, som annars hade kunnat användas av långivaren (så långivaren får en kompensation för utebliven konsumtion). Som långivare blir ränta en kompensation/avkastning för att låna ut pengar. Olika typer av ränta? -​ Enkel ränta = periodränta -​ Enkel årsränta = 1 år = alltid 360 dagar (period räntan omvandlad till 1 års tid, standardiserar) -​ Effektiv ränta = Hur många gånger kan vi återinvestera våra pengar under investeringsperioden? För att kunna jämföra olika alternativ, när du kan få avkastning på dina pengar flera gånger. Ränta på ränta -​ Riskfri ränta = När staten lånar pengar, då man bedömer att en stat inte kan gå i konkurs, eftersom de har beskattningsrätt. De kan höja skatten för sina medborgare tills de får en högre mängd pengar -​ Realränta = Den räntan som är justerad för inflation, vilket innebär att den visar den verkliga avkastningen eller kostnaden på ett lån eller en investering. Den reala räntan speglar alltså den köpkraft du faktiskt får eller betalar efter att inflationen har beaktats. Realränta = Nominell ränta - Inflation Viktigt till tenta: -​ Olika typer av räntor  -​ Olika typer av risker -​ På räntemarknaden Primärmarknad & Sekundärmarknad På primärmarknaden emitteras nya ränteinstrument. En försäljning på primärmarknaden ger ett betalningsflöde direkt till utfärdaren av ränteinstrumenten. Utfärdaren av ränteinstrumenten är således låntagare på marknaden. På sekundärmarknaden handlas (köp & sälj) primärmarknadens ränteinstrument vidare. Om sekundärmarknaden fungerar väl skapas god likviditet i handeln, vilket leder till att obligationerna blir mer attraktiva för placerarna. Detta leder i sin tur till minskade upplåningskostnader för emittenterna på primärmarknaden. PENNINGMARKNADEN är den del av räntemarknaden som avser handel med instrument som ger en fastställd avkastning, en ränta, och som har en löptid på mindre än ett år. Handeln på penningmarknaden sker med statsskuldväxlar och certifikat. Statsskuldväxel är ett löpande skuldebrev för att finansiera en stats statsskuld, och därför en form av statspapper. Ett certifikat är ett skuldebrev av samma typ, fast emittenten är exempelvis en bank eller ett företag. Gemensamt för alla instrument på penningmarknaden är att de är av nollkupongkonstruktion, dvs de lämnar ingen kupong. Dessa kallas för diskonteringsinstrument. 27/11 Penningmarknadens instrument Gemensamt för alla instrument på penningmarknaden är att de är av nollkupongkonstruktion, dvs. de lämnar ingen kupong. Dessa kallas för diskonteringsinstrument. Om man inte får en kupong, hur får man då avkastning? Svar: Diskonteringsinstrument säljs till ett lägre pris än det nominella beloppet. Ett diskonteringsinstrument får sitt värde från en diskontering av det framtida nominella beloppet. ​ Statsskuldväxel En statsskuldväxel är ett löpande skuldebrev som svenska staten ger ut genom riksgäldskontoret. Det gör man för att finansiera statens korta upplåning. Löptiden sträcker sig från 3 månader till ett år. Lägsta placeringsbara beloppet är 1 000 000 kr. Priset på en statsskuldväxel uttrycks som årsränta. ​ Räntecertifikat Ett certifikat är ett löpande skuldebrev som emitterats av företag för att låna pengar på kort sikt via banker som i sin tur säljer dem vidare till placerare. Företagscertifikat ges främst ut av större börsföretag, men även av statliga bolag, kraftbolag, banker, kommuner, landsting och organisationer. Bostadscertifikaten emitteras av bostadsinstitut. Löptiden är ofta en till sex månader. Det lägsta placeringsbara beloppet är 1 000 000 kr. Priset på ett certifikat uttrycks som årsränta. Obligationsmarknadens instrument På obligationsmarknaden används både diskonteringsinstrument och kupongobligationer. Kupongobligation innebär en obligation där räntan utfaller löpande, till exempel halvårsvis eller helårsvis. ​ Statsobligationer En statsobligation är ett löpande skuldebrev som svenska staten ger ut genom riksgäldskontoret. Det gör man för att finansiera statens långsiktiga upplåning. Löptiden sträcker sig från 1 år och längre. Löptiden är normalt mellan två och tio år, men kan vara längre. Lägsta placeringsbara beloppet är 1 000 000 kr. ​ Bostadsobligationer Bostadsobligationer emitteras av olika bostadsinstitut. Genom dessa finansierar instituten sin långfristiga utlåning. Bostadsobligationer ger innehavaren en fast kupongränta som normalt betalas ut en gång per år. Löptiden är normalt mellan två och fem år. Lägsta placeringsbara beloppet är 1 000 000 kr. ​ Företagsobligationer En företagsobligation emitteras av ett företag. Den förväntade avkastningen överstiger motsvarande statsobligation, eftersom den förutom ränterisken även innefattar en kreditrisk. Lägsta placeringsbeloppet är 1 000 000 kr. Priset för alla ovanstående typer av obligationer noteras i form av en effektiv årsränta.  ​ MTN En Medium Term Note är ett löpande skuldebrev som normalt förfaller till återbetalning inom fem till tio år efter att det emitterats. ​ FRN - en obligation vars ränta förändras under löptiden. Floating Rate Note och benämns även som räntejusteringslån i Sverige. Det är ett räntebärande instrument med rörlig ränta, där räntan normalt justeras kvartals- eller halvårsvis. De emitteras av företag och har liksom vanliga företagsobligationer en lång löptid samt kreditrisk. Däremot är räntebindningstiden kort eftersom räntan ändras löpande. Vanliga löptider är två till fem år, men kan vara längre. ​ Säkerställda obligationer Säkerställda obligationer är obligationer som är säkrade med tillgångar, till exempel fastigheter eller andra värdepapper. Om emittenten inte kan betala tillbaka obligationen, kan investerarna få tillgång till dessa säkerheter för att minska risken. Den vanliga löptiden är mellan 1-10 år. ​ Realränteobligationer - ger kompensation för inflationen De ges ut av riksgäldskontoret med olika löptider upp till 20 år. Dessa utgör en del av statens upplåning för att finansiera statsskulden. En realränteobligation är en kombination av en nollkupongobligation och en kupongobligation. Kombinationen innebär att realränteobligationer ges ut till en underkurs. Underkursen motsvarar obligationens realränta. På slutdagen återbetalas det nominella beloppet. ​ CoCo obligationer Denna typ tillhör en kategori som kallas “contingent convertible”, därav “coco-obligationer”, och har konstruerats för att minska risken för att skattebetalare ska behöva bekosta räddning av systemviktiga storbanker. RISK - all förändring som är ofördelaktig för oss är en risk Marknadsrisk ( systematisk risk ) - är risken för uppkomna förluster på grund av marknadens prisrörelser. Denna risk går inte att diversifiera bort. Marknadsrisken mäts med det så kallade betavärdet. Risken vi inte kan påverka, alla investerare är påverkade av marknadsrisken när de kliver in i marknaden. Specifik risk ( osystematisk risk ) - är risken i en viss tillgång och denna risk kan reduceras genom diversifiering, d.v.s att inkludera fler tillgångar i portföljen. Kreditrisk - är den risk som skapas av att investerarens motparts kreditvärdighet ändras på ett icke fördelaktigt sätt och investeringens värde därigenom försämras Likviditetsrisk - risken att en finansiell aktör drabbas av en förlust på grund av att det inte finns tillräckligt med likviditet på marknaden. Dålig likviditet innebär att det är svårt att finna köpare när man vill sälja och vice versa. Ränterisk - är risken att en finansiell aktör drabbas av en förlust på grund av att räntan förändras i en ofördelaktig riktning under ränteinstrumentets löptid. Ett annat namn på ränterisk är duration. Operativ risk - förekommer i all verksamhet. Det är varken möjligt eller kostnadseffektivt att försöka eliminera alla operativa risker. Operativa risker orsakas av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Motpartsrisk - är risken för att en affärsuppgörelse ej kan fullföljas Valutarisk - risken att en finansiell aktör drabbas av en förlust på grund av ofördelaktig rörelse på valutamarknaden. Hållbara och sociala obligationer Hållbara obligationer, gröna obligationer och sociala obligationer är någon sorts av obligationsinstrument där likviden uteslutande används för berättigade miljöprojekt och sociala projekt eller en kombination av båda. Det primära målet för investeraren är inte alltid att få avkastning på kapitalet. GRÖNA obligationer - Kapitalet är öronmärkt för projekt med tydlig miljönytta. Berättigade gröna projekt inkluderar t.ex förnybar energi, energieffektivitet, “gröna” byggnader samt åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. BLÅA obligationer är nischade mot vattenrelaterade åtaganden. Målet är att finansiera marina projekt som skapar miljömässiga, ekonomiska och klimatrelaterade fördelar. Kapitalet är öronmärkt för projekt med tydlig social nytta. Berättigade sociala projekt inkluderar exempelvis att förbättra bostadsmiljöer, minska utanförskap och kriminalitet, eller åtgärder mot hemlösa. Sociala obligationer ( SO ) är reglerade och marknadsnoterade instrument. De lyder under samma kapitalmarknads- och finanslagstiftning som vanliga noterade ränteinstrument och traditionella obligationer. Finansinspektionen är en tillsynsmyndighet. För SO förväntas avkastningen vara positiv eller noll. Risken för investeraren består främst i emittent risken, dvs risken att emittenten inte kan fullfölja sina åtaganden. En emittent för en SO kan vara ett företag som vill ha hjälp med finansiering av ett socialt projekt. En tänkbar institutionell investerare kan vara en pensionsfond. Ett socialt utfallskontrakt ( SUK ) är däremot inget finansiellt instrument. Det är ett kontrakt eller avtal mellan två eller flera parter och lyder därför inte under samma lagstiftning. För SUK är återbetalning och avkastning på investeringar beroende av i vilken grad man uppnår de sociala resultaten. Produkten har inte någon fast löpande ränta. Om målen inte uppnås får investerare i värsta fall varken avkastning eller återbetalning av kapitalet. Vid SUK är ofta en kommun eller staten avfallsansvarig. UTfallsansvarig är tillsammans med en finansiär huvudpart i avtalet och förhandlar om avtalsvillkoren. Impact investing = Definitionen är att det är investeringar som är gjorda med avsikten att generera positiv, mätbar, social och miljömässig effekt, tillsammans med finansiell avkastning. Den här typen av investeringar möjliggör injektion av kapital i sektorer som adresserar stora samhällsutmaningar. 2/12 RISK Hög standardavvikelse betyder hög osäkerhet och därmed hög risk. Att ta risk upplevs som en chans till vinst medan det i själva verket betyder risk för förlust. Begreppet risk kan ses som en funktion av: -​ Sannolikheten för att en viss händelse inträffar -​ Konsekvensen av att denna händelse inträffar En sammanvägning av konsekvens och sannolikhet är alltså en vanligt förekommande beskrivning, men det finns dock i dagsläget ingen allmän accepterad definition av risk. Begreppet “RISK” används ofta i investeringssammanhang och betecknar då sannolikheten för förlust av kapital. En hög volatilitet anses bidra till ökad risk. Volatilitet är själva rörelsemönstret. Risk är mätt som standardavvikelse. Standardavvikelse (även kallad prisrisk) är ett statistiskt mått på hur mycket de olika värdena för en population avviker från medelvärdet. Om de olika värdena ligger samlade nära medelvärdet blir standardavvikelsen låg, medan värden som är spridda långt över och under medelvärdet bidrar till en hög standardavvikelse. Hög standardavvikelse betyder hög osäkerhet och därmed hög risk. INVESTERINGSFOND En investeringsfond är en samling av en rad olika värdepapper, ofta kallad för portfölj, som ägs av många människor tillsammans, vilka är andelsägare. Portföljen kan bestå av olika typer av aktie- eller räntebaserade värdepapper. En fondandelsägare är ägare till en del av fondens förmögenhet. Aktiefonder - Indexfonder - Aktiv förvaltning - Relativ avkastning - Absolut avkastning Räntefonder - Korträntefond - Obligationsfond - Företagsobligationsfond Fond i fond - Matarfonder - Mottagarfonder INDEXFONDER Ett index är en samling av olika värdepapper ( som aktier eller obligationer ) som används för att mäta utvecklingen av en viss marknad eller sektor. Till exempel Stockholmsbörsens index ( OMXS30 ), mäter utvecklingen för de 30 största aktierna på den svenska börsen. Indexfond är en värdepappersfond som strävar efter att dess värdeutveckling ska spegla ett visst marknadsindex. En aktiebaserad indexfond bygger på den enkla regeln att köpa samma andel av varje aktie som aktien har i det index som fonden har valt att följa. Indexfonder har i större utsträckning en lägre förvaltningskostnad eftersom fonden inte är lika komplicerad att sköta. De som investerar i indexfonder tror inte på att det går att prestera bättre än marknaden (beta = marknadsrisk). Har fonden ett beta över 1, ökar troligtvis fondens värde mer än jämförelseindex vid en positiv marknadstrend och minskar vid en negativ marknadstrend. Det finns olika kategorier av indexfonder, Global, Sverige, Emerging Markets, USA, Ryssland, Asien osv. AKTIVT FÖRVALTADE FONDER En aktivt förvaltad fond sköts av en eller flera förvaltare. Fonden har som mål att hitta bra aktier och få en avkastning som går bättre än sitt jämförelseindex. Ett jämförelseindex kan exempelvis vara de 30 mest omsatta bolagen på OMXS30 (Stockholmsbörsen) eller småbolagsaktier i USA med mera. En aktivt förvaltad fond har normalt en högre avgift än en indexfond. De som investerar i aktivt förvaltade fonder tror på att det går att prestera bättre än marknaden (beta). De tror på att det finns alfa. Beta delen är det som skapas naturligt av marknaden som helhet, medan alfa är den del utöver börsens avkastning. Alfa - Mäter hur väl en förvaltare kan välja aktier. Det tar fondens avkastning och subtraherar den förväntade avkastningen från sin beta för att upptäcka allt överskott. En positiv alfa indikerar att fonden har utvecklats bättre än dess beta skulle förutsäga. Däremot betyder en negativ alfa att fonden presterade sämre än väntat med tanke på dess beta. Alfa redovisas också efter avgifter, vilket innebär att fonden måste övervinna sina förvaltningsavgifter och dess beta för att ha en positiv alfa. Beta - En fonds beta är ett mått på dess känslighet för marknadsrörelser. Marknadens beta är per definition 1,00. En beta på 0,90 indikerar att fondens meravkastning förväntas prestera 10% sämre än marknadens meravkastning under uppmarknader och 10% bättre under nedmarknader. En låg beta betyder att fondens marknadsrelaterade risk är låg. Standardavvikelse är måttet på fondens absoluta volatilitet. Aktiv risk - Aktiv risk, är ett riskmått som beskriver hur en aktiefonds kursutveckling följer utvecklingen av dess jämförelseindex. Aktiv risk beräknas som skillnaden mellan fondens avkastning och dess jämförelseindex. Riskjusterad avkastning (sharpekvot) visar hur mycket extra avkastning som erhålls per en extra enhet risk. Sharpekvot = (Avkastning - riskfri ränta) / Standardavvikelse RELATIV AVKASTNING / ABSOLUT AVKASTNING Vanliga värdepappersfonder har ofta ambitionen att vara relativt avkastande, vilket betyder att man försöker följa eller slå det index man relaterar mot. Indexfonder och aktivt förvaltade fonder är båda exempel på relativt avkastande fonder. Absolutavkastande fonder strävar efter att leverera en positiv avkastning, oavsett om börsen går upp eller ner. Hedgefonder är exempel på absolutavkastande fonder. RÄNTEFONDER / BLANDFOND Räntefond är ett samlingsnamn för obligations-, penningmarknads- och likviditetsfonder. En blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebärande papper. Följaktligen brukar blandfonder placera sig mellan aktie-och räntefonder när det gäller risk och avkastning. Fördelningen mellan aktier och räntesparande kan vara mycket olika mellan olika blandfonder. Även för samma blandfond så kan fördelningen mellan aktier och ränteplaceringar variera över tid. MATARFOND / MOTTAGARFOND En matarfond är en värdepappersfond som har minst 85% av sin fondförmögenhet placerad i en annan värdepappersfond eller en utländsk UCITS-fond. Syftet med en matarfond är att komma åt specialfonder och expertis. Mottagarfonder tar emot kapital från matarfonder. UCITS-FOND Innebär att kapitalet i fonderna placeras enligt de begränsningar som följer av EU-direktiv och lagen om investeringsfonder. Huvuddelen av fonderna ska vara likvida för att göra det möjligt för andelsägarna att snabbt lösa in sina fonder. -​ Minst 16 olika aktier i portföljen -​ 5 - 10 - 40 regeln. Siffran 10 står här för att ingen enskild position får vara större än 10% av fonden. Siffran 5 syftar på att positioner som är större än 5% av fonden, tillsammans inte får utgöra mer än 40% av fonden. AIF FOND -​ Friare investeringsregler. Kan investera i illikvida tillgångar, får belåna innehavet. -​ Behöver inte ha daglig handel. Kan t.om vara stängd under längre perioder. -​ Kan välja sina investerare. Behöver alltså inte vara öppen för allmänheten. INFORMATION TILL KUND Enligt lag ska konsumenten få tillgång till: 1.​ Informationsbroschyr - fondbestämmelser, villkoren för fonden → tex placeringsinriktning, hur försäljning och inlösen sker och vilka avgifter som tas ut.  2.​ Faktablad - riktar sig till investerare och innehåller basfakta om en fond. Innehåller uppgifter om mål och placeringsinriktning, risk och avkastningsprofil, avgifter, samt tidigare resultat. → 3.​ Årsberättelse och halvårsredogörelse 4.​ Individuell kostnadsredovisning 5.​ Hållbarhetsinformation NORMANBELOPPET Normanbeloppet är en prognos för den sammanlagda kostnaden i fonden för ett sparande på tusen kronor per månad i tio år. Kan användas för att jämföra olika fonders avgifter, men den tar inte hänsyn till den faktiska avkastningen (som kan variera kraftigt). Kostnadsantagandet baseras på fondens genomsnittliga kostnader under de senaste 5 åren. Vid beräkningen av normanbeloppet, så antar man en avkastning på 6% per år för en aktiefond, 4% för en blandfond och 2% för en räntefond. Normanbeloppet beräknas som skillnaden mellan det resultat som skulle kunna uppnås om sparandet fick växa helt utan avgifter och det faktiska belopp som spararen får ut efter tio år. Transaktionskostnader, in- och uttagsavgifter ingår inte i beräkningen. 3/12 FORTS. RISK Standardavvikelse > +25% = Högre riskskala (7) NORMALFÖRDELNING För att måttet standardavvikelse ska vara användbar antar man att avkastningen är normalfördelad. Normalfördelningen beskrivs ofta i form av ett diagram som visar hur ofta saker inträffar inom olika intervaller. Observationsvärdena tenderar att huvudsakligen ligga i närheten av värdenas medelvärde. Ju längre ifrån medelvärdet man kommer, desto färre observationsvärden. I finansiella sammanhang motsvarar den genomsnittliga historiska avkastningen vad man förväntar sig att avkastningen ska bli i det långa loppet. Ju mer utfallet avviker från medelvärdet desto mindre är sannolikheten att det ska inträffa. Standardavvikelse visar en historisk fluktuation, för att den ska vara användbar för oss så förutsätter vi oss att den kommer upprepas i framtiden. Om samma mönster ska upprepa sig i framtiden, behöver den vara normalfördelad, annars kommer den inte upprepa sig. AKTIEMARKNADENS PRODUKTER ( sammanfattning ) Passiva fonder - Indexfonder - Relativ avkastning Låga avgifter. Försöker följa ett index ( en fiktiv portfölj, ex OMX30 ) så nära som det går. Följer marknaden & utgår från att man över tid inte tror att man kan överträffa marknaden. ( Beta ) Aktiva fonder - Aktivt förvaltade fonder - Relativ avkastning ( Alfa ). Utgår från att man kan överträffa marknadens avkastning, genom att vara skickligare. Finns förvaltare, analytiker för att generera högre avkastning → högre avgifter. Alfa redovisas efter avgifter, vilket innebär att fonden måste övervinna sina förvaltningsavgifter och dess beta för att ha en positiv alfa. Absolut avkastning Dessa fonder strävar efter att leverera en positiv avkastning, oavsett om börsen går upp eller ner. Hedgefonder & AIF-fonder är exempel på absolutavkastande fonder. AIF fonder → Friare investeringsregler → Behöver inte ha daglig handel → Kan välja sina investerare DERIVATINSTRUMENT (6-8 poäng av 40 på tentan) Största finansmarknaden. -​ Terminer (forward) ​ Bindande kontrakt ( avtal ) för både köpare och säljare. Bägge parter skyldiga att genomföra affären oavsett vad. ​ Avslut genom nettning ​ Symmetrisk Vinst / Förlust Avtalet reglerar köp/sälj av egendom vid en framtida tidpunkt till ett bestämt pris, eller alternativt rätt till kontant-avräkning (om det gäller indexprodukter). Forwards ( ett visst datum att förhålla sig till, bestämt ) & futures ( kontantavräkning varje kväll tills löptiden är slut, ex valutaaffär ) Prissättning: SV = NV (1+rt) ^ t/360  -​ Optioner (Asiatiska, Europeiska och Amerikanska Optioner) ​ Bindande kontrakt ( avtal ) för utfärdaren men inte för innehavaren. Säljaren av optionskontrakt har sålt rätten till köparen och sitter med skyldigheten att genomföra affären. Medan köparen av optionskontraktet får välja om han vill genomföra affären eller inte då han har köpt rätten men inte besitter skyldigheten. ​ Köpoptioner (call) - Köparen av en köpoption köper rätten, men inte skyldigheten att köpa en underliggande vara. Säljaren av en köpoption säljer skyldigheten att sälja en underliggande vara. Köparen har rättigheten, säljaren har skyldigheten. Säljaren har skyldigheten att genomföra affären. ​ Säljoptioner (put) - Köparen av en säljoption köper sig rätten, men inte skyldigheten att sälja en underliggande vara. Säljaren av en säljoption säljer skyldigheten att köpa en underliggande vara ​ Asymmetrisk Vinst / Förlust Köparen av en köpoption tror att priset på den underliggande varan kommer att stiga, och vill dra nytta av uppgången genom att köpa tillgången till ett lägre pris. (positiv marknadssyn) Säljaren av en köpoption tror att priset på den underliggande varan kommer att förbli stabil eller sjunka och räknar med att behålla premien utan att optionen löses in. (negativ/neutral marknadssyn) Köparen av en säljoption tror att priset på den underliggande varan kommer att sjunka och vill dra nytta av en nedgång genom att sälja till ett högre pris. (negativ marknadssyn) Säljaren av en säljoption tror att priset kommer att förbli stabilt eller stiga och räknar med att behålla premien utan att optionen löses in. (positiv/neutral marknadssyn) Att behålla premien utan att optionen löses in betyder att säljaren av optionen får behålla den betalning som köparen gjorde för optionen, eftersom köparen väljer att inte använda sin rätt att köpa eller sälja den underliggande varan. Detta sker när marknadspriset gör optionen värdelös vid löptidens slut. 4/12 AMERIKANSKA OPTIONER Innehavaren har rätt att när som helst under löptiden begära lösen av underliggande vara. Standardiserade aktieoptioner är uteslutande amerikanska optioner. Alltid en amerikansk option vid fysisk vara. Större frihet → dyrare. EUROPEISKA OPTIONER Innehavaren har endast rätt att vid slutdatum begära lösen av underliggande vara. Indexoptioner är uteslutande europeiska optioner med automatisk nettning vid slutdatum. ASIATISKA OPTIONER En asiatisk option snittar ett antal observationer innan lösendagen. Man bestämmer att ta medelvärdet av flera observationer (antal observationer är bestämda i förväg), alltså genomsnittet av aktiekursen under en viss period. Syftet med asiatiska optioner är att få ner volatiliteten, vilket skapar billigare optioner. Eftersom snittning sker så är en asiatisk option billigare. OPTIONER FORTS. De variabler som påverkar premiens storlek är: 1.​ Räntan = -​ När marknadsräntorna stiger, ökar köpoptionens värde och säljoptionens värde minskar. Det beror på att investeringen i en köpoption binder mindre kapital än motsvarande aktieköp. -​ När marknadsräntorna stiger så minskar säljoptionens värde. Här senarelägger säljaren en försäljning. Under tiden ligger kapitalet bundet och ränteförluster på detta kapital blir större ju högre räntan är, vilket minskar säljoptionens värde. 2.​ Underliggande varans volatilitet ( VIKTIGASTE VARIABELN ) = -​ Ju större svängningar marknaden förväntar sig i en aktiekurs, desto högre blir premierna för både köp- och säljoptioner. Det beror på att marknaden anser att sannolikheten är större att aktiekursen under optionens löptid kommer att anta riktigt höga och riktigt låga värden. 3.​ Realvärde = -​ Realvärdet är skillnaden mellan optionens lösenpris och aktuell aktiekurs eller indexvärde. -​ Realvärdet är alltid positivt och kan därmed inte understiga noll. 4.​ Tidsvärde = -​ Förändringen i hastigheten i hur tidsvärdet förändras är större än förändringen än deltat i realvärdet -​ Tidsvärdet är optionens resterande värde och är skillnaden mellan optionens premie och realvärdet.  -​ Ju längre tid som återstår till slutdagen, desto större är chansen till ett positivt utfall och därmed tidsvärdet. -​ Tidsvärdet minskar successivt och allt snabbare, och är alltid noll när den förfaller på slutdagen. 5.​ Framtida utdelningar = -​ När en aktie ger utdelning, faller normalt aktiekursen. Denna effekt diskonteras i optionspriset under hela optionens löptid fram till utdelningstillfället så att köpoptionerna minskar (priset på premien), och säljoptionerna ökar i värde (priset på premien). 6.​ Utbud och efterfrågan = -​ Det är viktigt att notera att även om det teoretiskt går att bestämma värdet på en option, sätts priset alltid av marknaden, vilket innebär att priset under löptiden styrs av utbud och efterfrågan. 7.​ Lösenpriset = -​ En köpoption med lägre lösenpris är alltid värd mer än en köpoption med högre lösenpris. Det är alltid bättre att ha rätten att köpa något till ett lägre pris än till ett högre. På samma sätt är det alltid bättre att ha rätten till att sälja något till ett högre pris än till ett lägre. Därför är en säljoption med högre lösenpris alltid värd mer än en säljoption med lägre lösenpris. INTERNATIONELLA KAPITALFLÖDEN VALUTAMARKNADEN Valutamarknaden, även känd som FX marknaden, är en global decentraliserad marknad där olika valutor handlas. Valutamarknaden fungerar dygnet runt, fem dagar i veckan, över hela världen. Det finns ingen fysisk plats för handeln, utan handeln sker elektroniskt över olika handelsplattformar. De 10 mest använda valutor i världen är: USD, EUR, JPY, GBP, AUD, CAD, CHF, CNY, SEK, NZD Enligt en ny rapport från Internationella valutafonden (15 juli 2024) är svenska kronan den mest undervärderade valutan i världen. Centralbanker, multinationella företag, pensionsfonder och hedgefonder är stora aktörer på valutamarknaden. Handeln på valutamarknaden Handeln sker genom köp och försäljning av valutapar. Varje par består av två valutor, tex USDSEK representerar USD basvalutan och SEK kvotvalutan. Valutaparet USDSEK avser då kronor per dollar. Avistakurs & Terminskurs Avistakursen, även kallad spotkursen, gäller marknadskursen vid direktleverans. Avistakursen bestäms av utbud och efterfrågan på valutamarknaden i realtid. Terminkursen gäller framtida transaktioner och innebär att ett avtal om att köpa och sälja valuta med ett förutbestämt pris och datum. KAPITALFLÖDEN Kapitalflöden delas in i reala och finansiella kapitalflöden. Reala kapitalflöden avser varuhandeln, samt rörelser av faktiska resurser som arbetskraft, teknologi och produktionskapacitet över nationsgränserna. Reala kapitalflöden har ofta en mer långsiktig inriktning och syftar till att bygga upp produktionskapacitet och skapa arbete. För hela världen finns uppskattningar att den globala varuhandeln kan uppgå till 25 triljoner dollar ett enskilt år. Finansiella kapitalflöden avser rörelser av monetära instrument som aktier, obligationer, valutor och andra finansiella tillgångar över nationsgränserna. Finansiella kapitalflöden är ofta mer kortsiktiga och kan påverkas av faktorer som räntor, valutakurser och globala finansiella trender. 11/12 ÖVNINGSTENTA 1. Finansmarknaden består av -​ Aktiemarknad, Kapitalmarknad och Obligationsmarknad -​ Penningmarknad, Kapitalmarknad och Derivatmarknad -​ Kapitalmarknad, Valutamarknad och Råvarumarknad -​ Aktiemarknad, Valutamarknad och Råvarumarknad 2. Ge utförlig förklaring till nedanstående frågor a)​ Vad är finansmarknadens funktion? Svar: ​ Överföring av risk - Finansmarknaden gör det bland annat möjligt att överföra risk. Företag och investerare kan använda olika finansiella instrument, som försäkringar eller derivat, för att skydda sig mot osäkerheter, exempelvis prisförändringar eller valutarisker. På så sätt sprids riskerna mellan olika aktörer. ​ Överföring av kapital - En annan funktion är överföring av kapital. Finansmarknaden ser till att pengar flyttar från de som har ett överskott (ex sparare och investerare) till de som behöver finansiering, som företag och stater. Det kan ske genom lån via banker eller genom att företag ger ut aktier och obligationer. ​ Främja likviditet - Finansmarknaden främjar också likviditet, vilket innebär att det är enkelt och snabbt att köpa eller sälja finansiella instrument som aktier, och obligationer. Tack vare detta kan man lätt omvandla sina tillgångar till pengar om det behövs. ​ Konsumtion - Finansmarknaden underlättar för individer och företag att planera sin konsumtion och sparande över tid. Genom att låna pengar kan man konsumera nu och betala sen, medan man genom att investera eller spara kan skjuta upp konsumtion till framtiden, som vid pensionssparande. Sammanfattningsvis så är finansmarknadens funktion bland annat att göra det möjligt att hantera risker, fördela kapital, skapa likviditet och balansera konsumtion och sparande över tid. b)​ Vad är aktiemarknadens funktion? Svar: Aktiemarknadens funktion är att ge företag möjlighet att skaffa kapital genom att sälja aktier till investerare. Företagen kan därefter använda detta kapital för att växa, investera i nya projekt och skapa jobb. När företagen växer bidrar de också till skatteintäkter, som kan användas för att finansiera samhällsnyttiga tjänster som skolor, sjukhus och infrastruktur. För investerare funkar aktiemarknaden som en plats där de kan köpa och sälja andelar i företag. Det ger möjlighet att få avkastning på sitt kapital genom utdelningar eller värdeökning. Aktiemarknaden hjälper också till att fördela resurser effektivt, genom att kapital flödar till de företag som bedöms ha bäst tillväxtmöjligheter. c)​ Kapitalmarknaden består av två delmarknader. Vilka är dessa? Svar: Aktiemarknaden (riskkapital) & Kreditmarknaden (lånat kapital) d)​ Vad är skillnaden mellan den enkla räntan och den enkla årsräntan? Svar: Den enkla räntan är en så kallad periodränta och gäller en viss tidsperiod, kan vara 3 dagar, kan vara 8 veckor osv. Enkel årsränta anger den enkla räntan (periodräntan) och omvandlar den till ett år, vilket standardiserar den och gör jämförelser lättare. e)​ Vad är realränta? Svar: Realränta är räntan som är korrigerad efter inflation, vilket innebär att den visar den verkliga avkastningen eller kostnaden på ett lån eller en investering. Den reala räntan speglar alltså den köpkraft du faktiskt får eller betalar efter att inflationen har beaktats. Realränta = Nominell ränta - Inflation f)​ Vad är effektiv ränta? Svar: Effektiv ränta handlar om hur många gånger vi kan återinvestera vårt kapital under investeringsperioden, den visar ränta på ränta effekten och gör att man kan jämföra olika alternativ. 3. Kreditmarknadens egenskaper -​ Kreditmarknaden består av två delar, på primärmarknaden emitteras nya ränteinstrument och på sekundärmarknaden handlas (köp & sälj) primärmarknadens ränteinstrument vidare. -​ Kreditmarknaden är marknaden för lånat kapital där företag lånar kapital till sin verksamhet 4. Beräkna priset vid köp och försäljning av en 9 månaders statsskuldväxel med ett nominellt värde på 500 000. Vid köptillfället var marknadsräntan 3%. Försäljning skedde efter 4 månader och 3 veckor till en marknadsränta på 4,24% -​ 485 437 kr -​ 496 319 kr -​ 515 000 kr -​ 503 708 kr Köpkursen, då ska vi beräkna nuvärdet. NV = 500 000 / ( 1 + 0.03 ) ^ 270/360 = 489 037 kr Säljkursen, då beräknar vi nuvärdet. NV = 500 000 / ( 1 + 0.0424 ) ^ 129/360 = 492 615 kr 5. Markera rätt svar  -​ En hög volatilitet anses bidra till ökad chans för avkastning -​ En hög volatilitet anses bidra till ökad risk för förlust -​ Hög standardavvikelse betyder stora rörelser och därmed hög möjlighet till avkastning -​ Att ta risk upplevs som en chans till vinst 6. Vad är skillnaden mellan systematisk risk och osystematisk risk? Systematisk risk (marknadsrisk) är risken som uppstår på grund av marknadens prisrörelser. Den här risken går inte att diversifiera bort, alltså den risken vi inte kan påverka. Alla investerare är påverkade av marknadsrisken när de kliver in på marknaden. Medan osystematisk risk är den specifika risken, risken i en viss tillgång. Den risken kan reduceras genom diversifiering, det vill säga att inkludera fler tillgångar i portföljen. 7. Varför är denna skillnad viktig ur portföljsynpunkt? För att ha så effektiv portfölj som möjligt så är det viktigt att förstå denna skillnad. Att man kan reducera den osystematiska risken ( specifika risken ) genom att diversifiera en portfölj, men inte den systematiska risken. Genom att ta hänsyn till detta kan man optimera sin riskhantering. 8. Redogör på ett tydligt sätt för riskerna på räntemarknaden a)​ Likviditetsrisk - Risken att en finansiell aktör inte kan köpa eller sälja ett ränteinstrument till ett rimligt pris inom en rimlig tidsram, vilket kan inträffa om marknaden är otillräckligt likvid eller om det finns få köpare/säljare b)​ Ränterisk - Risken att en finansiell aktör drabbas av en förlust på grund av att räntan förändras i en ofördelaktig riktning under ränteinstrumentets löptid c)​ Valutarisk - risken att en finansiell aktör drabbas av en förlust på grund av ofördelaktig rörelse på valutamarknaden. d)​ Kreditrisk - Den risk som skapas av att investerarens motparts kreditvärdighet ändras på ett icke fördelaktigt sätt och investeringens värde därigenom försämras. 9. Hur påverkas investerarens möjligheter i en högräntemiljö? -​ Om investeraren tror att räntan kommer att fortsätta att stiga är det lönsammare att investera i en obligationsfond  -​ Om investeraren tror att räntan kommer att vara konstant är det lönsammare att investera i en penningmarknadsfond -​ Ränteförändringen och löptiden är likgiltig för investeraren eftersom hen får sin ränta -​ Om investeraren tror att räntan kommer att sjunka är det lönsammare att investera i en obligationsfond 10. Hur påverkas investerarens möjligheter i en hög inflationsmiljö? -​ Hög inflation är skadlig för aktiemarknaden eftersom det är lönsammare att investera i räntepapper -​ Hög inflation är skadlig för räntemarknaden eftersom den driver upp marknadens avkastningskrav -​ Hög inflation är bra för aktie- och räntemarknaden eftersom det alltid tyder på hög aktivitet i ekonomin -​ Hög inflation är bra för alla som vill låna pengar 11. Vad är felaktigt om Hållbara och Sociala Obligationer? Det primära målet för investeraren är att alltid få avkastning på kapitalet. 12. Vad är felaktigt om Socialt Utfallskontrakt (SUK) & Sociala Obligationer (SO)? Ett SUK är ett finansiellt instrument. Det är ett kontrakt eller avtal mellan två eller flera parter och lyder därför under samma lagstiftning som Sociala Obligationer. 12. Berätta om skillnaden mellan Impact Investing och Exkludering Impact Investing handlar om att investera med syftet att påverka i en mer ESG anpassad riktning. Man investerar i projekt eller företag som inte bara ger finansiell avkastning utan också skapar positiva sociala eller miljömässiga effekter. Målet är att bidra till lösningar på globala utmaningar, som hållbarhet och social rättvisa, samtidigt som investeraren får ekonomisk avkastning. Exkludering innebär att en investerare medvetet undviker att investera i vissa företag eller sektorer som anses vara etiskt problematiska, som exempelvis vapenindustrin, tobaksföretag eller fossila bränslen. Här handlar det om att aktivt undvika investeringar som inte överensstämmer med investerarens värderingar. 13. Dessa nedanstående påståenden om indexfonder stämmer: -​ Indexfonder har i större utsträckning en lägre förvaltningskostnad eftersom fonden inte är lika komplicerad att sköta  -​ De som investerar i indexfonder tror inte på att det går att prestera bättre än marknaden -​ Indexfond är en värdepappersfond som strävar efter att dess värdeutveckling ska spegla ett visst marknadsindex -​ Det finns olika kategorier av indexfonder, Global, Sverige, Emerging Markets, USA, Ryssland, Asien osv. 14. Vad är XACT OMX30 och exempel på? Börshandlade fonder. 15. Glada fonden har haft en god utveckling under åren. Fonden har hittills stigit med 16% med hög volatilitet. Fonden har haft en standardavvikelse på 16,5%. Den riskfria räntan är 2%. Beräkna den riskjusterade avkastningen för fonden. Riskjusterad avkastning (sharpekvot) visar hur mycket extra avkastning som erhålls per en extra enhet risk. Sharpekvot = (Avkastning - riskfri ränta) / Standardavvikelse ( 16% - 2% ) / 16,5% = 0,8484 = 0.85 16. Erik har 2 fonder. En fastighetsfond och en läkemedelsfond. Han har investerat 40 000 kr i fastighetsfonden och 60 000 kr i sin läkemedelsfond. Vad blir Eriks totala avkastning om fastighetsfonden har stigit med 25% medan läkemedelsfonden har sjunkit med 7%? -​ Totalavkastning + 16% -​ Totalavkastning + 5,8% -​ Totalavkastning + 7,2% -​ Totalavkastning +12% Uträkning: Fast. 40 000 kr Läk. 60 000 kr = 100 000 kr 40 000 x 0.25 = 10 000 → 50 000 60 000 x 0.07 = 4 200 → 55 800 Totalt 105 800 Ökning/Vinst på 5 800 kr Omvandla vinst på 5 800 → dela på 100 000 (investerade beloppet i början) sen x 100 för att få % 17. Moa har 2 fonder. En Europafond och en Världenfond. Hon har investerat 40 000 kr i sin Europafond och 60 000 kr i sin Världenfond. Moas Europafond har en korrelationskoefficient på 1,25 mot Världenfonden. Vad blir Moas totala avkastning om Världenfonden har sjunkit med 7% -​ Moas totala avkastning är + 7,7% -​ Moas totala avkastning är - 7,2% -​ Moas totala avkastning är - 7,7% -​ Moas totala avkastning är + 7,2% Uträkning: Världenfond 60 000 x 0.07 = 4200 → 60 000 - 4200 = 55 800 kr Europafond -7 x 1,25 = -0.0875 → 0.0875 x 40 000 = - 3500 → 40 000 - 3500 = 36 500 kr Totala avkastning = 100 000 - 92 300 / 100 000 = 0.077 = -7,7 % 18. Minst hur många olika aktier måste en aktivt förvaltad aktiefond ha i sin portfölj? -​ 5 st -​ 10 st -​ 16 st -​ 40 st 19. Vad är Normanbeloppet? Normanbeloppet beräknar hypotetiskt de totala avgifterna i en fond om du månadssparar 1000 kr under 10 års tid. 20. Information till kund 21. Beskriv utförligt skillnaderna mellan hedgefonder och UCIT-fonder. För att få full poäng måste du skriva om förvaltningsavgifter, avkastning, placeringsinriktning, insättnings-och uttagsmöjligheter. Ucit fonder öppet för alla. Hedgefond kan neka kund. Ucit måste hålla sig till 5-10-40 regeln, har en förvaltningsavgift som är låg om det är en index, högre om aktivt förvaltad. Hedgefonder strävar efter absolut avkastning, ucit strävar efter relativ avkastning. Hedge kan stänga fonden för uttag, det gör inte ucit. (inte renskrivit) 22. Vad är en avkastningskurva? Relationen mellan kort och lång ränta 23. Vad säger lutningen på avkastningskurvan om framtiden? Både positivt och negativt. ​