Psykologi 2 - Människans Utveckling PDF

Psykologi 2 Människans utveckling **[Kapitel 1 människans utveckling]** **[1.1 grundläggande processer i utvecklingen]** *Centrala begrepp*: kontinuitet och diskontinuitet i utvecklingen, fysisk motorisk och socioemotionell utveckling, mognad och lärande, sensitiva perioder, plasticitet, myelini...

Psykologi 2 Människans utveckling **[Kapitel 1 människans utveckling]** **[1.1 grundläggande processer i utvecklingen]** *Centrala begrepp*: kontinuitet och diskontinuitet i utvecklingen, fysisk motorisk och socioemotionell utveckling, mognad och lärande, sensitiva perioder, plasticitet, myelinisering **[Grundläggande begrepp: ]** - Utveckling betyder förändring (framsteg eller tillbakagång) - **Utvecklingsuppgift**: utmaningar och förväntningar som kännetecknar ett visst åldersskede - Biologiska, i anslutning till förändringar i kroppen - Knutna till den psykiska utvecklingen - Normer som samhället ställer upp - Utvecklingens kontinuitet = individens utveckling är förutsägbar eftersom utvecklingen i tidigare skeden påverkar senare skeden - **Matteuseffekten** = anhopning av positiva eller negativa saker - Ex. sen att börja krypa -\> sen att börja gå \> sen att börja cyklar \> osv - **Utvecklingens diskontinuitet** = förändringar som inte kunnat förutsägas på basis av tidigare utvecklingsskeden **[Det sker utveckling på alla delområden]** A diagram of people standing in a circle Description automatically generated **[Mognad och lärande för utvecklingen framåt]** - **Mognad**: genetiska styrda förändringar (t.ex. könsmognad) - **Lärande**: förändringar som grundar sig på erfarenheter och miljöstimulus - **Sensitiva perioder**: tidsperioder då barnet har en speciell beredskap att lära sig någon specifik färdighet A graph of different colored lines Description automatically generated  **[Plasticitet mojliggör utveckling]** - Antalet nervceller och förbindelser mellan dem minskar efter födseln - "use it, or lose it" - Myeliniseringen försnabbar elektriska nervimpulsers framfart i axonet **[1.2 forskningen utreder allmänna lagbundenheter och individuella skillnader]** *Centrala begrepp*: längdsnitts- och tvärtsnittsundersökningar, kohort, kohorteffekten, tvilling- och adoptionsforskning, datainsamlingsmetdo: observation **[Forskning]** - Utvecklingspsykologisk forskning är oftast beskrivande - I **tvärsnittsforskningar** samlar man in information om en önskad population vid ett enda tillfälle - Population = den grupp människor som man vill generalisera forskningsresultaten på - Stickprov = gruppen som undersöks **[Längdsnittsundersökning]** - I längdtidsundersökningar gör man upprepade mätningar på samma grupp vid flera olika tidpunkter - **Kohorteffekten** måste beaktas då man tolkar resultatet - Kohort = åldersklass - Personer födda ungefär samtidigt har upplevt samma händelser och förändringar i samhälle och kultur vid samma ålder - Observationer säger inte nödväntigtvis något om utvecklingen utan om kulturella förändringar **[Frågor och metoder inom utvecklingspsykologisk forskning]** - Väd är typiskt i olika åldrar? - Beskrivande forskning - Hurdana saker gynnar utvecklingen, hurdana är riskfaktorer? - Experimentell forskning är läpmlig endast ibland - Korrelationer som kan observeras i längdsnittsundersökningar ger antydningar om faktorer som påverkar utvecklingen **[Frågor och metoder inom utvecklingspsykologisk forskning]** - Vilka är det genetiska arvets och miljöns andelar i utvecklingen? - Adoptionsforskning: påminner adopterade barn mera om sina biologiska eller adoptionsföräldrar? - Tvillingforskning: på vilka områden är tvillingar likadana eller olika? - Antagande om en gemensam miljö - Identiska tvillingar har likadana gener, icke-identiska har ungefär 50% likadana - Genforskning - Enskilda geners existens har ingen märkbar betydelse - Gener samverkar med varandra och miljön **[Utvecklingspsykologiska datainsamlingsmetoder]** - Alla psykologiska datainsamlingsmetdoer används - Ex. enkäter, test, intervjuer, fysiologiska mätningar, hjärnavbildningar - Obsevation är särskilt viktigt när man studerar spädbarn - Forskare iakttar och dokumenterar systematiskt och så objektivt som möjligt aktiviteten hos den som observeras enligt ett på förhand planerat kodningssystem - I naturlig miljö eller laboratorium - Reliabiliteten (tillförlitligheten) ökar om flesta forskare analyserar materialet **[Kapitel 2 faktorer som påverkar utvecklingen]** Centrala begrepp: det genetiska arvet, temperament, temperamentsdrag **[2.1 det genetiska arvet skapar individuella skillnader]** - Befruktningen -- de mest kritiska utvecklingsveckorna 3 -- 4 första mån (risk för funkrionsstörningar störst) - Fostret hör och lär sig känna igen ljud och känslor förknippade med ljuden - Fostret reagerar på beräring genom buken -\> föräldrarna börjar uppleva fostret som en individ och skapa en relation till fostret  **[Det medfödda temperamentet är grunden för personligheten]** - Det genetiska arvet = gener som ärvts av föräldrarna - Temperament: en samling temperamentsdrag; medfödda reaktionsbenägenheter som grundar sig på generna och det sätt på vilket utvecklingsmiljön under fostertiden påverkat nervsystem - Temperamentsdrag är relativt bestående - Deras styrka och sätt att ta sig uttryck förändras med åldern då individen lär sig att behärska sitt beteende - Förebådar hälsa, levnadsstandard och känsloliv i vuxenåldern **[Arv och miljö påverkar varandra]** - Miljön påverkar vissa gener och dämpar andra - T.ex. MAOA - Mammans hormoner under fostertiden, miljögifter och kraftiga stressupplevelser under barnets första år kan ha en betydelse - Generna påverkas hur miljön upplevs - Generna påverkar hur miljön reagerar på individen - Generna och miljön samverkar tätt och är svårt att skilja åt **[2.2 barnet föds till en medlem av en grupp och en kultur]** *Centrala begrepp*: socialisation, närmiljö och distansmiljö, individualistisk och kollektivistisk kultur, föräldrastil **[socialisation]** - Barnet **socialiseras** till en grupp och till en kultur - Socialisation: en process där barnet tillägnar sig sin grupps värderingar, normer och handlingssät - Växelverkan är alltid ömsesidig i socialisationen - I fostran framkommer om kulturen är individualistisk eller kollektivistisk **[Bronfenbrenners kronobiologiska teori]** - närmiljö, distansmiljö samt växelverkan mellan dem - Närmiljön består av olika **mikrosystem** - Samverkan mellan mikrosystem bildar **mesosytem** - Exosystem: miljöer som man inte hör till indirekt påverkar ens tillväxt och utveckling - **Makrosystem** -- innefattar värderingar, seder och lagar **[Uppfostran]** - **Föräldrastil**: föräldrarnas relativt bestående uppfattning om målet med uppfostran och hur målet ska nås (anpassa barnet till gruppen och samhället) - En kombination av **emotionellt stöd** och **beteendekontroll** - **Psykologisk kontroll** = man påverkar barnets känslovärld, skadligt (t.ex.) skuldbelägger, manipulerar) Det är viktigt att identifiera barnets temperament i fostran - Stödja barnet vid svårigheter - Positiv respons påverkar jaguppfattningen och självkänslan - Inget temperamentsdrag är i sig bra eller dåligt utan blir det i mötet med en viss miljö ("goodness of fit") **[2.3 anknytningsrelationen är basen för grundtryggheten]** *Centrala begrepp*: anknytning, anknytningsrelation, anknytningsteori, trygg och otrygg anknytning (undvikande, ambivialent och desorganiserad), separationsångest **[Förmågan att knyta an till andra människor är medfödd och biologisk]** - Intresserade av mänskliga ansikten - Lyssnar gärna på den mänslkiga rösten - Biologiskt betingande beteendeformer: gråt, ögonkontakt, småleende och joller som fångar vårdarens uppmärksamhet **[Anknytningen grundar sig på närhet och växelverkan]** - Anknytningsrelation: en emotionell relation mellan vårdaren och spädbarnet - Enligt John Bowlbys anknytningsteori: - Barnets positiva utveckling är beroende av den vård och växelverkan miljön ger - Anknytningsrelationens kvalitet påverkas av hur väl vården besvarar barnets emotionella och sociala behov (sensitiv vård + barnets temperament) - Anknytningsbeteende har undersökts med metoden "den främmande situationen" (Mary Ainsworth) **[Kvaliteten på anknytningen påverkar den senare utvecklingen]** - En bas som grundtryggheten kan vidareutvecklas från (normalt med seperationsångest) - En känsla av trygghet: - Främjar utvecklingen av barnets hjärna - Skyddar från skadlig stress - Främjar lärande av kognitiva färdigheter - Förbättrar barnets sociala färdigheter - Förstärker positiva uppfattningar om jaget och andra människor - Anknytningen följer med individen genom livet och påverkar relationer i ungdomen, parförhållanden i vuxenåldern samt uppfostran av egna barn **[Kapitel 3]** *Centrala begrepp:* **[3.1 tänkandet mognar och utvecklas]** **[Tänkandets utveckling]** - Jean Piaget - Tänkadets utveckling baserar sig på - Biologisk mognad - Behovet av anpassning till miljön (adaption) - Barnet är en aktiv utforskare - Inre modeller uppkommer - Assimilation, införlivande: barnet infogar ny information i inlärda inre modeller - Ackommodation, anpassning: vid sidan av gamla scheman bildas nya som motsvarar nya erfarenheter **[Tänkandets utveckling är en fortgående process ]** - Tänkandets utveckling genomgår fyra olika faser indelade i åldersstadier - Sensomotriska stadiet (0-2 år) - Tänkandet är knutet till varseblivningar och utforskande, motorisk verksamhet - Objektpermanens (objektkonstans) - symbolfunktionen - Föroperationella stadiet (lekåldern) - Tänkandet är knutet till yttre aktivitet, mentala slutledningar ännu omöjliga - Egocentriskt tänkande (den egna synvinkeln dominerar) - Bokstavligt tänkande, animistiskt, magiskt: felaktiga analogier - Det symboliska tänkandet möjliggör fantasilekar - Konkreta operationernas stadium (skolåldern) - Konstansbegreppet har uppkommit - Förmåga att samtidigt beakta många olika saker/egenskaper -\> färre tankefel - Förstår tidsbegrepp och avstånd realistiskt - Formella operationernas staidum (ungdomen) - Begreppsligt tänkande möjligt, problemlösningsförmågan förbättras - Förståelse för den begreppsliga nivån i begreppshierarkier, symboler, metaforer och betydelser - Deduktiva slutsatser - Hyptetiska slutsatser - I dagens forskning betonas att tänkandet är en förgående process, inte tydliga stadier **[Postformellt tänkande ]** - Högstående och moget tänkande - Relativt, inte bara en sanning - Tänka kritiskt, jämföra, bedöma och kompromissa - Utvecklas som resultat av utbildning och livserfarenhet **[3.2 de exekutiva funktionerna utvecklas i växelverkan]** Centrala begrepp: exekutiva funktioner, socialt egocentriskt och inre tal, närutvecklingszon **[Språket har en viktig exekutiv funktion]** - Exekutiva funktioner = målinriktad, medveten reglering av den egna aktiviteten i enlighet med situationens krav - Förmåga att planera och organisera den egna aktiviteten - Flexibilitet - Självbehärskning - Initiativförmåga - Arbetsminne, dvs. Medvetet tänkande - Språket är ett viktigt verktyg i de exekutiva funktionerna **[Vygitskijs sociokulturella teori om tänkandets utveckling]** - Språkets utveckling central för tänkandets utveckling - Socialt tal - Egocentriskt tal - Inre tal, dvs. Tänkande **[Utvecklingen av de exekutiva funktionerna förutsätter stöd]** - Närutvecklingszonen (den proximala utvecklingszonen) - Ett tillstånd där en människa tillsammans med någon annan kan lära sig mera än ensam - Det är möjligt att lära sig sådant som ligger inom närutvecklingszonen - Läradet sker i växelverkan med någon som kan eller vet mera **[3.3 språket påverkar även den socioemotionella utvecklingen]** Centrala begrepp: protosamtal, symbolfunktion, frågeålder **[Språket berikar upplevelserna]** - Språket förändrar barnets värld - Namnge - Strukturera, uppfatta - Tänka på det förflutna och framtiden - Föreställa sig, fantisera - I jaget ingår en förmåga att uttrycka sina egna avsikter och önskemål samt verbalt gestalta upplevelser - Exekutiva funktioner **[Språkets utveckling påverkar den socioemotionella utvecklingen]** - I växelverkan med andra: verbalt dela tankar, förhandla och påverka (andra) - Emotionella färdigheter - Förmåga att särskilja känslor genom att namnge dem - Förmåga att uttrycka känslor med hjälp av språket, inte bara konkret handling - Förmåga att reglera känslor genom att med hjälp av språket strukturera orsaker bakom känslor och förändra tolkningar av det som väckt en känsla - Begrepp som strukturerar identiteten - Inlevelse i olika världar med hjälp av sagor och böcker -\> barnet lär sig empati, moral och värderingar **[Språkutvecklingen förutsätter biologisk mognad och växelverkan]** - Den biologiska mognaden ger en beredskap, men språket förutsätter erfarenhet - Sensitiv period 0-6 års ålder - Under fostertiden vänjer sig hjärnan vid modersmålet - Nyfödda kan lära sig vilket språk som helst - Språket föds i levande växelverkan - Vuxna anpassar sig automatiskt - Problem med smarttelefoner: stjäl vuxnas uppmärksamhet **[Kapitel 4 den socioemotionella utvecklingen]** **[4.1 jaget har många nivåer]** *Centrala begrepp*: jaget, känsla av själv, självmedvetenhet, det sociala leendet, agens, trotsålder, identifikation, spegling, självkänsla, jaguppfattning **[Jaget ]** - Jaget är en psykologisk upplevelse med hjälp av vilken människan kan vara medveten om sig själv som en separat individ som upplever, vill och agerar - Det subjektiva jaget: jag upplever, tänker, gör - Det objektiva jaget: jaget som objekt, jag kan tänka på, beskriva och utvärdera mig själv - Trots att barndomen övergår i vuxenålder, består upplevelsen av ettkontinuerligt jag **[Jaget uppkommer stegvis]** 1. Känsla av själv (ca 2-3mån): jag är ett separat jag som kan stå i växelverkan med omgivningen - Kroppsbild - Det sociala leendet - En upplevelse av agens (= förmåga att styra sin aktivitet och med den påverka omgivningen) 2. Självmedvetenhetens upkomst (ca 1-1.5 år) - Spegeltestet - Kan uppleva sig själv både som ett agerande jag ("jag sträcker ut min hand") och ett jag som kan observeras ("vad har jag fått i ansiktet") 3. Språket gör jaget klart - Trotsålder (ca 2 år) - Ca 3 år gestaltar omvärlden med hjälp av språket **[Jaget]** - Mekanismer i anslutning till jagets uppkomst: - identifikation - spegling - upplevelsen av jaget är inte nautral utan påverkas av upplevelsen av det egna värdet - självkänsla: uppfattning om det egna värdet - en ordlös nivå: "jag är värdefull och fin" - den prestationsbaserade självkänslan: tillit till den egna förmågan och det egna kunnandet, en helhetsuppfattning om självförmågan (jfr uppgiftsspecifik själveffektivitet) **[jaguppfattningen uppkommer i lek- och skolåldern]** - en beskrivning av jaget, jaget granskas som objekt - en uppfattning om utseende, kunnande och egenskaper - jaguppfattningen blir mer mångsidig med ålderna - utseende och ägodelar - kunnande och färdigheter - egenskaper och karaktärsdrag - förståelse för att egenskaper är relativa och situationsbundna - byggstenar: egna erfarenheter, respons från andra och självkännedom - relationen mellan en realistisk jaguppfattning och idealjaget påverkar självkänslan - varierar mellan olika situationer, förändras - ur jaguppfattningens inersta delar börjar identiteten, en mer stabil och bestående upplevelse av vem och hurdan jag är, utformas under ungdomen **[4.2 medvetandeteori och mentalisering gör det möjligt att förstå andra]** *Centrala begrepp*: medvetandeteori, mentalisering, empati, rolltagande **[Medvetandeteori]** - barnets förståelse för att varje människa har ett eget medvetande - grundar sig på nervsystemets mognad - en början finns redan i spädbarnsåldern - fungerar vid ca 3-4 år - undersökt med sk. False-belief-test **[mentalisering]** - förmåga att känna igen sinnestillstånd hos en själv och andra - förmåga att föreställa sig inre mentala tillstånd (tankar, uppfattningar, känslor, motiv intentioner) bakom beteendet både hos en själv och andra - implicit eller explicit - uppkommer från ungefär 6 mån delvis på grund av mognad, delvis på grund av god mentalisering hos föräldrarna - en viktig skyddande fakotr i utvecklingen och en grund för sociala färdigheter - kan läras eller övas **[moralisk aktivitet]** - redan spädbarn har uppfattningar om rätt och fel - medvetandeteori möjliggör - medvetna lögner - medveten proscocialitet - förmågan till rolltagande utvecklas från lekåldern - empati baserar sig på mentalisering **[4.3 emotionella färdigheter lär man sig i växelverkan med andra]** *Centrala begrepp*: emotionella färdigheter, social modellering, känsloreglering **[Känslolivet har biologisk bakgrund]** - Människan har universella, grundläggande känslor - Påverkas av det genetiska arvet och upplevelser under fostertiden (temperamentet) **[Emotionella färdigheter utvecklas inte utan växelverkan]** - Social modellering av känslor - Medvetandeteori + mentaliseringsförmåga **[4.4 de sociala färdigheterna kan tränas i makratrelationer]** *Centrala begrepp*: sociala färdigheter, karmatrelation (referensrelation) och referensgrupp, lek, mobbning **[Sociala färdigheter]** - förmåga att känna igen och uppfatta både egna och andras känslor (emotionella färdigheter) - förmåga att sätta sig in i en annans situation och beakta en annans perspektiv (rolltagande, empati) - samarbetsförmåga - förmåga att kompromissa - OBS! Något annat än extraversion som temperamentsdrag **[Sociala färdigheter utvecklas i växelverkan]** - Handledande vuxna är nödvändiga för att barns färdigheter ska utvecklas - Från och med kamratrelationerns betydelse - I leken tränas utvecklingens alla delområden **[Brist på sociala färdigheter kan leda till många problem]** - Det räcker inte att barnet hör till en grupp, utan för att barnets sociala färdigheter ska utvecklas behöver barnet vuxnas stöd - Mobbning är ett stort problem - Fortgående, upprepat, nedsättande fysiskt eller psykiskt våld - Redan i lekåldern kan barne diskriminera - Barn med bristfälliga sociala färdigheter löper större risk att mobbas - Mobbning slutar inte av sig själv - Mobbning är främst ett gruppfenomen som förstärks av tysta åskådare - Mobbning kan ha allvarliga följder **[Sammandrag kapitel 4]** - Jaget uppkommer under de tre första åren genom en upplevelse av agens och med hjälp av barnets förmåga att strukturera sina egna upplevelser av världen med hjälp av språket. Individens upplevelse av sig själv byggs upp av jaguppfattningen samt den "ordlösa" och prestationsbaserade självkänslan. - Medvetandeteorin som uppkommer i 3--4 års ålder hjälper barnet förstå att alla människor har en egen inre värld. Förmågan att mentalisera innebär en förmåga att iaktta vad som händer i ens egen och andra människors inre värld. Mentalisering möjliggör rolltagande och empati. - Emotionerna har biologisk grund, men förmågan att känna igen och reglera känsloupplevelser och känslouttryck utvecklas under hela livet. Språket förbättrar förmågan att skilja mellan känslor och frigöra sig från konkret aktivitet i känslouttryck och känsloreglering. Regleringen av känsloupplevelser förändras så småningom, vid övergången från lekåldern till skolåldern, från att vara handlingsinriktad till att vara ett rent psykiskt skeende. Så småningom utvecklas regleringen av känslouttryck så att barnet kan dölja en del känslor. - De sociala färdigheter som behövs i social växelverkan består av emotionella färdigheter, förmåga till rolltagande och förmåga att uttrycka sig (de sistnämnda tar sig uttryck i att samverkan med andra är smidig). Sociala färdigheter övas i lek och över lag i kamrat- och referensrelationer. För att barn ska utveckla dessa färdigheter krävs handledning av vuxna. Svaga sociala färdigheter ökar risken för ensamhet och mobbning. **[Kapitel 5 ungdomen -- en resa mot vuxenåldern]** **[5.1 biologiska förändringar och kulturen skapar utvecklingsuppgifter]** *Centrala begrepp*: ungdom, pubertet, kroppsbild, självmedvetenhet **[Ungdomen är "en andra födsel"]** - Likheter med utvecklingen i den tidiga barndomen - Känslig för respons gällande det egna värdet - Träning i kroppskontroll - Växlar mellan omnipotensföreställningar (allsmäktig) och beroende - "övergångsobjekt": vänner, telefonen - Trotsålderns strävan efter självständighet, samtidig osäkerhet - Dåligt tålamod **[Centrala utvecklingsuppgifter]** 1. Självreglering 2. Självständighet 3. Identitetsbygget **[Definitionen av ungdom är kulturbunden]** - Ett övergångsskede mellan barndom och vuxenålder - 12 -- 25 - Hjärnans sista kraftiga utvecklingsskede avslutas vid ca 25 år - Ungdomen har förlångts till nästan 30 - Skeden: den tidiga ungdomen (puberteten), ungdomens mellanfas, den sena ungdomen, tidig vuxenålder - I vissa kulturer: - Innebär uppnådd könsmognad att man bildar familj eller gifts bort - Måste barn och unga ta ansvar för sig själv och andra **[Puberteten sätter igång utvecklingen under ungdomstiden]** - Biologiska förändringar i människans organism och kropp som resulterar i att individen blir könsmogen och fysiskt vuxen **[De kroppsliga förändringarna förutsätter att den unga måste bearbeta sin kroppsbild]** - Starkare självmedvetenhet - Strävan efter att kompensera för brist på kontroll genom kroppskontroll (kroppsbyggande, kontroll av ätande) - Tunga utseendekrav - **[5.2 hjärnans utveckling och övning är förutsättningar för att självregleringen ska utvecklas]** *Centrala begrepp*: självreglering, dopaminsystemet, nucleus accumbens, prefrontalloben, risktaganden, snabb behovstillfredsställelse **[Faktorer som inerkar på självregleringens utveckling i ungdomen]** - Pannlobens utveckling - De kognitiva funktionernas utveckling till en formell och postformell nivå - Tänkandets utveckling och den därmed förbättrade förmågan att analytiskt reflektera över de egna målen stödjer även motivationsregleringen - Känsloregleringsknepen blir mer mångsidiga och utvecklas, kan tränas - OBS! redan temperamentet ger olika utgångslägen för självregleringen **[Pannlobens betydelse för utvecklingen i ungdomen]** - Dopaminsystemet i anslutning till hjärnans lust- och belöningssystem samt pannloberna, som dämpar detta, utvecklas ännu i ungdomen - Tendens till risktagande - Tendens till snabb behovstillfredsställelse - Tendens till beroenden **[Svårigheter med självregleringen kan ta sig uttryck i emotionella problem]** - Hormoner förklarar inte känslor särskilt väl, utan det är snarare utvecklingen av hjärnans prefrontallober som förklarar känslosvall - Internaliserade känslomässiga problem, t.ex. ätstörningar, depression, självskadebeteende - Externaliserade känslomässiga problem, t.ex. aggressivt beteende, trotsa auktoriteter - Allt kan inte förklaras biologiskt utan även kulturella normer reglerar hur mycket känsloutbrott, obehärskat beteende och risktagande omgivningen godkänner hos unga **[5.4 identiteten formas genom sökande och bindning]** **[Identiteten]** - **Identiteten** är människans helhetsupfattning om sig själv och en upplevelse av att vara densamma - Vem är jag? - Vad värdesötter jag? - Vad vill jag med mitt liv? - Var hör jag hemma? - **Den personliga identiteten** besvarar frågorna *vem* och *hurdan* är jag? - Karaktärsdrag - Färdigheter och styrkor - Värderingar - Kön och sexualitet **[Social identitet]** - **Sociala identiteten** beröttar vilka grupper en människa upplever sig tillhöra och vilka roller hon har - Skillnader mellan personliga och sociala identiteter är inte entydlig eftersom även varje social identitet upplevs och tolkas individuellt Identitetsbygget - Sociala relationer som spegel; jämförelse och bedömning - Försök och experimenterande - Egna reflektioner också viktiga - Tänkandets utveckling gör det möjligt att granska egenskaper hos en själv och andra - James Marcias identitetsteori - Två skeden: sökande och bindning - Olika identitetsnivåer - I ungdomen är bindningen till en livsåskådning och utbildning särsklit viktigt - Binding är en process som fortgår hela livet -- identiteten lever A diagram of a circular diagram Description automatically generated with medium confidence