Kunskapsteori PDF

DOGMATISM Enligt dogmatism: Är kunskap eller lära (dvs. dogm) en absolut sanning Eller: är någon auktoritet i sig pålitlig. Varken tvivel, kritiskhet eller bevis behövs - man måste lita på informationskällan. Dogmatismen förklarar: Maktpositioner Blind tilltro till auktoriteter Intellektuell lättja Världsåskådning och identitet Man kan också förhålla sig dogmatiskt till sina egna ståndpunkter och åsikter. RELATIVISM Enligt relativismen beror kunskap på perspektivet Fenomen och frågor är relativa, och inte absoluta. En relativist tänker inte nödvändigtvis att allt är relativt utan t.ex: Smakfrågor Etik dvs. rätt och fel Kultur Relativism kan t.o.m. innefatta kunskap T.ex. postmodernismen: till och med vetenskapliga resultat är bara avtalade konstruktioner människor emellan. SKEPTICISM Extrem ståndpunkt: man kan inte uppnå säker kunskap. Till exempel antika skeptiker: Jakten på kunskap hotar vår sinnesro, därför borde vi avstå från att eftersträva den. Strikt skepticism är en paradox: Om man inte med säkerhet kan veta något, kan man inte ens veta, att det inte går att veta någonting. Eller: Om man vet, att man inte kan veta någonting, vet man i alla fall, att man inte kan veta någonting. Märk skillnaden mellan följande ståndpunkter: Radikal skepticism ifrågasätter all kunskap Mild skepticism ifrågasätter kunskap om vissa fenomen. t.ex. gränsvetenskap, övernaturliga fenomen, livet efter detta… KRITISK REALISM Realism: det är möjligt att nå pålitlig kunskap om verkligheten. Kritiskhet: man måste nå kunskap med kritiska metoder (t.ex. vetenskap). Skillnaden till skepticism: för en kritisk realist utgör tvivel inte slutpunkten för tänkandet, utan ett medel för att nå kunskap. An efter att vetenskapen går framåt preciseras vår uppfattning om verkligheten och rör sig närmare sanningen. Ett bevis för utveckling är de praktiska tillämpningar som kommit från vetenskaplig kunskap. t.ex. teknik och medicin

Document Details

Tags

Related

Summary

Full Transcript