Namnlöst dokument (2) PDF

Noggrann begreppsdefinition utgör grunden för kunnigt tänkande. När vi har koll på begreppen kan vi fokusera på innehållet och följdriktigheten i ett resonemang. I viktiga diskussioner räcker det inte med åsikter. De hjälper sällan parterna att utveckla sina tankegångar. Om du säger att hushållsarb...

Noggrann begreppsdefinition utgör grunden för kunnigt tänkande. När vi har koll på begreppen kan vi fokusera på innehållet och följdriktigheten i ett resonemang. I viktiga diskussioner räcker det inte med åsikter. De hjälper sällan parterna att utveckla sina tankegångar. Om du säger att hushållsarbete borde fördelas jämnt oberoende av kön, och din kompis svarar att det borde man inte alls, kommer ni ingen vart i diskussionen. Argumentation i ordets egentliga mening börjar först då ni motiverar era åsikter. Ett argument är ett påstående och motiveringarna för det. Syftet med ett argument är att övertyga personer som är av annan åsikt och få dem att godta påståendet. Förmågan att kunna argumentera kunnigt är en viktig dygd, inte bara för filosofer utan för alla medborgare. I sociala medier är det tyvärr vanligt med diskussioner där folk slänger sig med argument som helt saknar motiveringar. För att kunna diskutera konstruktivt är det skäl att bekanta sig med grunderna i god argumentation och några typiska fel många gör när de argumenterar. Ett argument består av premisser och en slutsats samt det resonemang som binder ihop dem, det vill säga logiken. Premisser är de antaganden och motiveringar man utgår från. Utifrån premisserna går vi vidare till slutsatsen, det vill säga det påstående vars trovärdighet vi vill bevisa. Ett enkelt argument kan se ut så här: PREMISS 1: Vi måste sluta förorena miljön. PREMISS 2: Utsläpp av mikropartiklar förorenar miljön. PREMISS 3: Fossila bränslen ger upphov till utsläpp av mikropartiklar. SLUTSATS: Vi måste minska användningen av fossila bränslen. Du ska bara tro på ett påstående om det finns tillräckligtgoda motiveringar för det, och om resonemanget presenteras så att det stöder slutsatsen. Deduktiv slutledning bevarar sanningen Play Current Time 2:23 / Duration Time 2:28 Loaded: 0% Argumentet om fossila bränslen på föregående sida är ett exempel på deduktiv slutledning. Deduktiva slutledningar är formellt giltiga, det vill säga logiskt bindande. Om premisserna är sanna, är också slutsatsen med nödvändighet sann. Deduktiv slutledning ger oss inte någon ny information, utan slutsatsen är inbyggd i premisserna. Slutledningen följer strikta regler. I sin enklaste form kan deduktiv slutledning se ut så här: PREMISS 1: Alla hundar kan skälla. PREMISS 2: Frodo är en hund. SLUTSATS: Frodo kan skälla. Vid deduktiv slutledning är det viktigt att vara uppmärksam. En felaktig slutsats kan i hög grad påminna om en giltig slutsats: PREMISS 1: Stora konstnärer har skumma levnadsvanor. PREMISS 2: Jag har skumma levnadsvanor. SLUTSATS: Jag är en stor konstnär. Det här resonemanget är inte giltigt, eftersom det inte bara är stora konstnärer som kan ha skumma levnadsvanor. Då en person som inte är insatt i filosofi kallar ett argument logiskt menar hen antagligen bara att hen tycker det låter vettigt. Logiken tar ändå bara ställning till om argumentet är formellt giltigt. Att bedöma hur trovärdigt eller sant innehållet är, är en sak för sig. I följande argument är slutledningen logiskt giltig trots att påståendena inte stämmer: PREMISS 1: Alla kometer är karameller. PREMISS 2: Månen är en komet. SLUTSATS: Månen är en karamell. Induktiv slutledning utgår från observationer Pause Current Time 2:30 / Duration Time 4:07 Medan deduktiv slutledning bevarar sanning, är induktiv slutledning aldrig ovillkorligen giltig. Induktiv slutledning bygger på att vi observerar enskilda fakta och drar större slutsatser utifrån dem. Låt oss titta på följande enkla slutledning: PREMISS 1: Jag har sett tusen strutsar. PREMISS 2: Ingen av dem har kunnat flyga. SLUTSATS: Strutsar kan inte flyga. Slutsatsen följer inte ovillkorligen ur premisserna, som vid deduktiv slutledning. Det är nämligen möjligt att det någonstans finns strutsar som kan flyga – vi har bara inte sett dem. Det är också möjligt att det i framtiden föds strutsar med flygförmåga. (Men om vi definierar struts så att ett av de nödvändiga villkoren för djuret är att det inte kan flyga, ja då är en flygande ”struts” inte längre en struts!) Induktiv slutledning har sina problem, men är på många sätt också användbart. Det problematiska med induktiv slutledning är att den aldrig är hundraprocentigt säker – det finns alltid en risk för att vi misstar oss. Om vi märker att det finns några bilhandlare som är ohederliga, finns det en risk att vi får för oss att alla bilhandlare är det. Induktion kan alltså leda till fördomar och felaktiga stereotypier. Å andra sidan är induktiv slutledning något vi behöver i vår vardag. Om du ser ett mörkt moln på himlen, och tidigare har lagt märke till att den typen av moln brukar följas av regn, drar du snabbt slutsatsen att det är bäst att ta med paraplyet. Induktiv slutledning syns praktiskt taget överallt. Varje gång du hittills öppnat ytterdörren, har du haft samma gatubild framför dig, och du antar att det kommer att vara så också i fortsättningen. Induktiv slutledning är också viktig i vetenskapen. Det är inte möjligt att undersöka alla omständigheter i världen. Därför utför forskare experiment vars resultat generaliseras att gälla även motsvarande men otestade delar av verkligheten. En forskare i psykologi kan inte testa minnet hos alla människor i hela världen, men om experimentet utförs noggrant och enligt vetenskapliga principer, kan resultaten från en liten testgrupp ge oss information om hur människosinnet fungerar i allmänhet. Det samma gäller opinionsundersökningar. Det är omöjligt att fråga fyra miljoner röstberättigade finländare vem de tänker rösta på i följande presidentval. Däremot går det att utföra en gallupundersökning, där man frågar till exempel 2 000 finländare vem de tänker rösta på, och sedan generalisera resultatet för att gälla hela befolkningen. Då är det viktigt att urvalet inte är snedvridet utan representerar folket. Urvalet måste vara som en miniatyrmodell av befolkningen i förhållande till bland annat bostadsort och köns- och åldersfördelning.