Modevetenskap II DK1 PDF - Sammanfattning av fransk modehistoria

DK1 Föreläsning 1 Dream Worlds: Mass consumption in late 19th century France - Rosalind Williams -​ Studie i synen och attityden gentemot konsumtionen på 1800-talet -​ Går in på olika ståndpunkter 1300-1400 talet Paris inte huvudstad -​ Burgundiska hovet 1500-talet framåt: -​ Unifier...

DK1 Föreläsning 1 Dream Worlds: Mass consumption in late 19th century France - Rosalind Williams -​ Studie i synen och attityden gentemot konsumtionen på 1800-talet -​ Går in på olika ståndpunkter 1300-1400 talet Paris inte huvudstad -​ Burgundiska hovet 1500-talet framåt: -​ Unifierade stater -​ Blir definierade till sina gränser, ideologier osv -​ Spanska, Engelska och Franska staten blir nations liknande -​ Williams går tillbaka till renässansen och de franska slotten i loiredalen -​ Utsmyckade, rika på draperier, freskomålningar (väggmålningar med vattenfärg) -​ Tillhörde aristokraterna och hovet -​ Majoritet av enkla bönder Le roi Francois I (1515-1547) -​ Slotten blommar -​ Noblessen (adeln) under renässansen var helt beroende av kungen. -​ Francois kom tillbaka från krig osv, förde med sig intresset för italiensk antik stil -​ Hovet följde efter -​ Alla skulle ha italienska statyer, målningar, kungen lockade till sig Leonardo Da Vinci till Frankrike -​ Kungen styr landet, nationen och smaken -​ Smaken blir homogen bland aristokraterna. fortsätter till 1700-talet. Philip II Kung av Spanien (1527-1598) -​ Spanska delen dominerade upp till första hälften av 1600-talet -​ Uppfattades som trend då den anammades av många europeiska hov -​ Långa ben som blottas, representerar mannens status osv. Höga kragar för att visa hållningen av kroppen, viktigt då den signalerade personen bakom samt status. Lyx Detalj som styr resten av kroppshållning och hur man uppfattas, dignitet. Kråsen - dyra att framställa. -​ Röra sig så lite som möjligt med ett högt huvud. Elizabeth of Valois, Queen of Spain -​ Kvinnor bar en saya, klockformad kjol -​ Klänningsliv, höga skor gjorda av korksulor. -​ Inte samla smuts - korksulor, höga, kroppen förhindrad från rörelse. -​ Tyg - sammet, satin eller dammas (vävteknik som skapar ett mönster mot en bakgrund av siden) Spanska stilen -​ Varje detalj visade på statusen som bäraren hade  -​ Inslag som ska förhöja intrycket och visa makten som bäraren besitter. -​ Spansk Farthingale andra hälften av 1500-talet -​ Strukturen bestod av valben, trä eller ståltråd. -​ Spanska sobra stilen anammades av England och Nederländerna, protestanter -​ Blev lite bourgeois aktig. Ludvig XIV (fjortonde) -​ Levde i 77 år, 1638-1715 -​ Gjorde Frankrike till medelpunkten i Europa samt världen -​ Landet nådde sin ekonomiska och kulturella framgång -​ Colbert (kulturminister) förstod värdet av franskt mode, franska textilier och penningflödet som Frankrike kunde få in via modet. -​ Textilier då som nu är grunden till vad allt vi har på oss, grunden för modeindustrin. -​ Staten var med och stödde modeindustrin från andra hälften av 1600-talet. -​ Mode en stöttepelare i Fransk ekonomi och kulturhistoria -​ Comite Colbert - hans finansminister -​ Uppdraget att främja och skydda fransk lyxindustri. -​ Ex: Motverka förfalskning, hjälpa till med etableringen av försäljningsnätverk, vaka över immateriella rättigheter. -​ Stödja olika hus med att stämma osv. F. Boucher “La toilette” 1742 -​ Övergång från det dova spanska till det färgglada, glada franska -​ Franska regerar blir populärt runt om i Europa -​ Spanska adeln fortsätter med sin stil -​ Engelsmännen, kalvinister annars regerar den franska glada stilen Hovet -​ Ludvig 14e dikterade att användningen av brokader (tyg med ornament eller figurer) tillhörde honom själv. -​ Kontrollerade hovet och aristokratin -​ Orolig för adeln, liten med om en revolve där adeln försökte ta makten -​ Monarkin och adeln inte bästa kompisar -​ Ständig maktkamp -​ Kungen vill äga makten och fördela den mellan de adels medlemmar som han såg var värdiga - lydiga och vara kungen till lags. -​ Vikten av klädseln i den politiska kampen. -​ 1661-1670 Madame de Montespan - Frankrike blir världsledande inom lyx osv -​ Madame de Maintenon - älskarinna. Klädkod är rigida, på grund av hennes starka kristna tro. Barock kvinna -​ lockar håret, platt bak -​ Voluminösa kjolar -​ Typiskt första hälften av 1600 Mode spridning 1600-talet -​ Modedockor “Pandora” skickades runt hoven -​ Man fick en miniatyr av klänning som man kunde sy upp till riktig storlek  -​ Blev ett verktyg för att sprida modet -​ Tidningar -​ Le Mercure Galant en av de första tidningarna med visst inslag av mode, 1672. -​ Ett sätt för att sprida lite gossip, nyheter, sociala event på landsbygden i Frankrike. -​ Rösten i tidningen låtsades vara en Parisisk kvinna som hade flyttat till landsbygden. -​ Innehöll även litteratur, poesi osv. kan inte säga att det är en modetidning. -​ Modet förändrades långsamt 1700-talet. Talar mest om hovdräkten - lik i sin stil. Formell Château de Versailles -​ Stått i byggnader också. -​ Grandiosa tankar från Ludvig 14:e. -​ Gardiner byttes beroende på säsong osv -​ 1670: flyttar det franska hovet från Le Louvre till Versailles. Totalrenoverar palatset -​ Gjorde Versailles till maktcentrum i Frankrike -​ Fråntar Paris sin glamour, tar med sig glansen -​ Efter hans död 1715 flyttas tbx till Paris då hovet försvagas -​ Le Grand Trianon - palats nära Versailles, lite mer avslappnat. -​ Kod och etikett: vem som fick närvara var. 9 olika entréer beroende på vem man var. Voltaire 1692-1778, Rousseau -​ Dikten Le Mondain -​ Började diskutera begreppet civilisation -​ Blev nyckelkoncept i mitten av 1700-talet -​ Termen föreslog att vilket samhälle som helst kunde bli civiliserade, att människor kunde uppföra sig, eliminera vulgariteten. -​ Upplysningstiden började intressera sig för Erasmus av Rotterdam. -​ Blev en intressant tankefigur, verksam under andra hälften av 1400-talet och första decennier i 1500-talet. -​ Kritiserade kyrkan, vikten av belevenhet (hur man uppför sig) -​ Erasmus trodde på människans förmåga att kunna förbättra sig genom utbildning, på så sätt kan man höja sig över djuriska, naturinstinkter. -​ Voltaire anammade idén om civilisation, kritiserade kyrkan och tronen, ursprunget till liberalismen. Menade på att lyxen är viktig för nationen för det ger arbetsmöjligheter för den fattige, och får nationen att blomstra då man kan exportera vilket gynnar statskassan. -​ Han var för konsumtionen av lyx, inga moraliska ståndpunkter i detta, kunde ej förstå nackdelar. Acceptera utveckling av industrierna, hjälper civilisationen genom arbetsmöjligheter och utbildning. -​ 1700 -tal, arena då man diskuterade industrier -​ Jean - Jacque rousseau 1712-1778 -​ Form av politisk tyranni då man utnyttjar människor -​ Första marxisten. -​ Försvarar arbetaren, motsägelsefull. Hotel parisien -​ Adeln flyttar till Paris igen -​ Små palats i Frankrike -​ Måste producera lyxen till adeln -​ Konst, garderober, möbler osv  -​ Staden Paris blomstrar på 1700-talet istället för Versailles -​ Adeln åker fram och tillbaka till hovet -​ Gladare i Paris -​ Hjälpt till att sätta igång lyxindustrin i Frankrike Litterär salong -​ Började smått på 1600-talet -​ Under 1700-talet etablerade som centrum för intellektuella diskussioner -​ Diskuterade politik, som man ej kunde på hovet. -​ Ifrågasatte kungens makt osv -​ Spelade spel, dansade osv inte bara tunga grejer, socialt sammanhang. -​ En sammanblandning av olika sorters människor, adeln och mycket medelklass. Författare, filosofer osv. -​ Förde ihop olika sociala klasser med varandra, föddes idéer om hur samhället skulle bli demokratiskt. Lyxindustrin -​ Rue Saint- Honoré, butiker och workshops 1715-1725 -​ Det spreds under första hälften av 1700-talet till Rue de Richelieu. -​ Justaucorps: till mannen -​ Robe à la Française 1750-1760, det som utmärker är ryggen, extra stycke som hamnar som ett släp. Typisk överklassklädsel. Macaroni Modet: 1760 ish, engelska aristokrater inspirerade av den franska stilen, revolution mot den enkla engelska stilen. Maskulint mode Les incroyables: Franska revolutionen 1789, adeln avrättades. Grupp av unga aristokrater ville revoltera sig, klädde sig: -​ Opudrat hår, kammat framåt och lite lockigt -​ Bar örhängen -​ Korta knäbyxor och strumpor -​ Rock med stora slag och hög krage -​ Enorm kravatt som kunde gå över hakan och täcka munnen -​ Spetsiga skor -​ Kort käpp och ett förstoringsglas -​ Pratade speciellt - skippade bokstaven R -​ Mötte Une Merveilleuse: anammade antika grekiska stilen -​ Kompletterade varandra, Merveilleuse ansågs ha en moraliskt problematisk klädstil. -​ Två modefigurer som kom från franska revolutionen Les sans culottes -​ De utan knäbyxor -​ Anammade revolutionen -​ Lös hängande byxa -​ Från folket, efter avrättning av Robespierre tog folk bort knäbyxan -​ Träskor -​ Kort jacka -​ Franska revolutionärerna  -​ Kockad: prydnad på hatten -​ Symboliserade revolutionen. -​ Vissa grupper hade kvar knäbyxor men visade genom kockaden att de var för revolutionen. Marie Antoinette 1783 -​ Halmhatt -​ Inga smycken -​ Mycket fel -​ Konstnärinnan återskapade med pärlor, spets, silke osv. Föreläsning 2 Den Engelska och Franska dandyn Macaroni modet: -​ Inspirerat av franskt och italienskt mode -​ Hot mot den engelska dygden -​ För feminint, hot mot samhällsordningen Les incroyables -​ Efter franska revolutionen -​ Aristokratiska män ville visa sitt missnöje mot det politiska etablissemanget George Brummell 1886 (1778-1840) -​ Benämningen ursprung hos unga män mellan Skottland och England -​ Hade excentriska kläder -​ Betecknar profilen av George Brummell -​ Ikonisk för dandyn -​ Kom från respektabel familj, ej adlig, minglade med hög societeten, fin skola -​ Fick ett uppdrag vid ett sysslolöst regemente under Prince of Wales's -​ Försummade sina plikter, självmedveten person -​ Skapade en ny slags aristokrati som inte byggde på börd, istället social makt -​ 1798 etablerade sig i hus i London: här han iscensätter det sociala maktspelet -​ Dandy: statsfenomen -​ La vikt vid apparansen -​ Klädstilen krävde stora summor pengar, han hade råd pga arv från sin pappa. Spenderades på kläder, fick pengar från Prince of Wales också. -​ Kallades för Englands prime minister of taste, frontfigur för elegansen i England och London Brummell klädstil -​ Anammar en enklare klädstil som fortfarande var lika indikatoriskt på välfärd -​ Dagskostym: mörkblå rock, ljus väst, en byxa (väst och byxa kunde vara olika färger), ett par stövlar. -​ Kvällskostym: blå rock och vit väst, svarta byxor som knäpps tätt intill ankeln, inte så tajta, randiga silkesstrumpor, en operhatt -​ Slag och knappar i mässing  -​ Väckte beundran för den propra, diskreta och enkla klädstil som indikerade flärd -​ Handskar viktiga (rosa kända, 3 olika glovemakers) -​ Två guldkedjor som hängde -​ Botten på skorna polerade: Myt, champagne -​ Myten bygger upp en bild av en person/samhälle Accessoarer dandy -​ Lornjett (teaterkikare med skaft) -​ Kunde vara gjorda av pärlemo, Viktig -​ Dandyn använde förstoringsglaset som ett sätt att noggrant studera detaljer, bedöma och döma andra människor för att kunna distansera sig från sin omgivning -​ Komma närmare den andre för att studera detaljerna -​ Gest som markerar en maktposition -​ Den andra känner sig underlägsen -​ Kroppsrörelsen, gesterna, en symbol för dandyns överlägsenhet -​ Blicken: makt, ska vittna om den sociala statusen Manliga makten dandy -​ Möte mellan två män: markera, pinka revir, genom detaljen, objektet och blicken -​ Närsynthet coolt, förstoringsglasen -​ Man och kvinna: visuellt spel, erotiskt Maner -​ Fräck -​ Manipulativ och självmedveten -​ Brummell var kallblodig, likgiltig, visade ej känslor -​ Att visa känslor kunde vara ett tecken på svaghet hos en dandy -​ För att behålla maktpositionen, ej visa känslor -​ Kommentar på Brummels klädsel: svar, kan ej vara elegant för att du uppmärksammar mig. -​ Diskretion i apparansen, elegant och lyxigt men inte för uppenbart -​ Sägs att han ska ha varit rädd för att anklagats för att vara feminin -​ Kommentarerna till för att förvirra omgivning, behålla makten Regency dandy -​ Tvungen att låna pengar, arvet slut så småningom. -​ Satte upp regler för samhället, vad som var inne och ute, brydde sig ej om att man hade lånat pengar osv kvitt med nickning -​ Medlem i en herrklubb i London Kung George IV (4e) -​ 1811 - Prince of Wales blir kung -​ Avslutar gamla riskabla relationer: Brummell -​ Brummel sprider ryktet att det var han själv som avslutade med kungen -​ Blir sur då det kungliga stödet är viktigt för dandyn -​ 1816 - konkurs för Brummel -​ Flydde till Frankrike, exile i 14 år -​ Flyttade till Cannes 1830, levde av välgörenhet sista tiden  -​ Litteraturen stroke, dör 1840 -​ Myt: han dör inte bara, dör med huvudet vänd mot väggen så nunnorna inte skulle se han sista tid, med värdighet Franska dandyn -​ Dandyn blev en intellektuell angelägenhet i Paris -​ Små revolutioner efter franska revolutionen -​ 1830 - pågick i 3 dagar -​ Frankrike får ny kung, under hans tid har den franska aristokratin förlorat den politiska makten och är osäkra på sin roll i den nya samhällsordningen -​ Osäker mot bourgeoisin (medelklassen) -​ Växande borgerligt samhälle: Arbete, nytta, pengar -​ Ny samhällsordning där männen klädde sig likartat, utstrålade respekt och ansvar. -​ Mörka kostymen från dandyn kom att representera den arbetande mannens insats till samhället. -​ Dandyismen kom som en reaktion mot den nya samhällsordningen. -​ Högst individuellt, präglades av en personlig kreativitet, dandyn bryr sig inte om massan. -​ Föraktet mot medelmåttigheten kom genom estetiska former. -​ Överlägsenheten måste få en bekräftelse från omgivningen för att det skulle kunna räknas. Comte d’Orsay (dandy) -​ I frankrike förenades det intellektuella med det klädmässiga -​ Att bry sig om det yttre behöver inte motsäga att man är en intellektuell person -​ Dandyism förvandlas från ett estetiskt ideal till ett spirituellt ideal -​ Inga pengar, amatörkonstnär, dandyismen blir ett subjektivt uttryck, kunde leka så det blir ett uttryck för individuellt. Charles Baudelaire 1821-1867 -​ Stor dandy på sin tid Honoré de Balzac 1799-1850 -​ En av de få som har lyckats fånga upp dandy figuren i sina böcker. -​ Var inte en dandy själv Föreläsning 3: Baudelaire och moderniteten -​ 1821-1867 -​ Diktsamlingen ondskans blommor -​ Melankolisk och motsägelsefull -​ Jeanne Duval: älskarinna och musa, skulle ärva på testamentet etc -​ Representerade en slags moderlig kärlek -​ Myndig: mkt pengar på droger och prostituerade -​ Förmyndarskap -​ Under tiden med pengar: kunde leva som en dandy -​ När pengarna tog slut efter omyndighetsförklaringen, fortfarande välmålade naglar -​ Noga med sin toilett, la till den medvetna nonchalansen som skiljer från den engelska dandyn.  -​ Satte sitt egna uttryck på det -​ Dandyn skapade sin egen stil och personliga uttryck, engelska mer uniform franska mer utryck -​ Drabbas av syphilis, blir hans död -​ Inneboende melankoli genom livet -​ Dör i sin mors armar, 46 år -​ Återkommer till Baudelaire pga hans teoretisering av moderniteten Baudelaire texterna Hur definierar Baudelaire dandyn? -​ Gör inget annat än att kultivera idén om det sköna i sin person, känna, tänka och tillfredsställa passioner -​ Inriktar sig inte på kärleken som mål -​ Önskan om att framstå som ett original -​ Nöjet att förvåna samt tillfredsställelsen att aldrig bli förvånad -​ Obekymrad hållning, säkert uppträdande, manér, -​ Strävar efter bara sig själv, förhöjelsen av jaget, jagets rörelse i en omvärld som uppfattas som vulgär. Söker ej kärlek hos den andre, förtar fokus från jaget -​ Urskilja sig från massan, sin egen skapelse, ej politiska, ideologiska yttringar osv -​ Skapar sin egna spirituella hållning som inte ska delas med andra -​ Sensibiliteten - upptäcka sig själv, finna nöje i skapande processen. -​ Toilette - i all enkelhet, som är genomarbetad -​ Dandyismen - religion, ansluter till spirituellt, ny slags aristokrati som inte bygger på börd, det bygger på det egna skapandet, där storheten finns. -​ Inte sträva efter att arbeta pga pengar men man ska ha mycket pengar så man kan uppnå osv. -​ Pengar: medel men inget ändamål. Vad är moderniteten enligt honom? -​ det övergående, flyktiga, tillfälliga -​ Ingres: plockar gamla ideal, påtvingar sina figurer antika ideal. -​ Reflekterar inte sin samtid, kroppsspråk inte det samma. Blick, gester osv reflekterar samtiden. -​ Konstnärens uppdrag fånga upp det flyktiga och föreviga det i konsten, fånga upp nuet. -​ ex: för varje målare i det förgångna har flertalet porträtt vi har kvar är iförda den tidens dräkt. -​ Om man bortser moderniteten: abstrakta och odefinierbara skönhetens tomhet. -​ Constantin Guys: fångar människan i rörelse, moderniteten, fångar ett ögonblick i en scen, skönheten handlar ej om att det är bestämt att det ska se ut så, inte allmänt ideal om vad skönhet ska vara Vad handlar essän “till sminkets lov” om? -​ Naturen lär oss inget -​ Alla moden är charmerande -​ Sminket är något som människan uppfunnit, till skillnad från den naturliga som är en instinkt hos människan. -​ Sminket som fenomen tillhör tänkandet, medan om man följer sina instinkter blir man en barbarisk person.  -​ Naturen inbjuder till vulgära handlingar etc: brott, mord osv -​ Kulturen får oss att bli civiliserade människor, använder sina hjärnor, hängiven till skapande processer etc. -​ Sminket i sig ska dölja det fula naturliga, ser det som en plikt hos kvinnorna. -​ Förhöja oss över det naturen har gett oss - går hand i hand med dandy idealet. Föreläsning 4: Paris före och efter: från skråsystem till varuhus -​ Klädseln viktig markör för den sociala tillhörigheten -​ Religiösa, politiska osv -​ Klädseln hela tiden inkludera och exkludera, allt från färg, material, silhuetter osv Exempel exkludering från medeltiden: -​ Leprasjuka …. -​ Grönt: galnas signum -​ Judar: gul eller röd runt märke, ibland gul konolial hatt -​ Dyrbara material och ljusa färger svåra att få tag på -​ Går inte att förvänta sig förändringar i mode utan välstånd (pengar) -​ Rikedom räcker ej, cirkulera i social struktur -​ Begäret viktig motor i cirkeln av kläder Kläder i Frankrike -​ Gamla regimen: era av aristokratin mellan 1500-1700 -​ Modet ändrades mer frekvent efter 1700 då borgarskapen blev rikare -​ Landsbygden: gamla koder kvar, ägde vanligtvis lite kläder, täckte huvuden och bara fötter -​ Urbana klassen handlade i second hand marknader -​ Grova kläder i ull eller linne och mörka färger, grått, brunt, grönt Ludvig 16e -​ Slopar feodala samhälle -​ Deklaration: varje människa föds fri och alla har rättigheter inför lagen -​ Franska revolutionen gjorde slut på överflödsförordningarna och implementerade “friheten” i klädseln. -​ Medelklassen ersatte adeln -​ Aristokratins sociala makt förändrades inte -​ Konsumtionsmönstret flyttade från aristokratins privata sfär till mer publika marknader. Le Marché du Temple -​ Under gamla regimen tillverkning och försäljning begränsad till speciella kanaler. -​ Skräddare ingen rätt att sälja tyger samma som tyghandlare ej fick sy kostymer från sina tyger -​ Kamp mellan olika hantverkarna -​ Juridiska gräl och illegal försäljning på denna tid -​ Marknaden tempelmarknaden -​ Början på 1800-talet -​ Marknad för de lägre klasserna som levererade kläder till de lägsta skiktet  -​ Cyklar: klänning först rik kvinna, sen blir de fläck/reva, tvingas ge vidare och då gick det ofta till en tjänare, tjäna pengar genom att sälja till köpmän på second hand marknaderna -​ Göra rent plagget, laga, färga eller lägga en annan finish -​ Ger chans till ett annat liv för plagget -​ Kunde vara studenter, byråkrater, små shopkeepers -​ Begagnade kläder blev en stor möjlighet för de som inte kunde gå till en skräddare -​ Sedd som suspekt då varorna ibland kom såhär, men även stöldgods -​ Grund för infektioner också, satte sig i kläderna osv 1600 talet -​ Utövades sömnad av män -​ På 1600-talet började det pratas om att bara män ska tillverka kläder -​ 1675 ger kvinnorna en framställan till ludvig 14e att kvinnor ska kläs av andra kvinnor -​ Sömmerskor formar en egen yrkeskår -​ Kunde uppfattas att skräddare ses som sexuella varelser -​ Sammanslaget av olika skräddare och det gamla skråsamhället…. -​ Resultat sömmerskor kända: Rose Bertin,( under Ludvig den XVI) Marie Antoinettes modehandlerska -​ Madame Èloff , exklusiv -​ Jean Joseph Beaulard, -​ Madame Palmyre (under Charles x som var Frankrikes kung mellan 1824 och 1830) Konfektion -​ Modevärlden flyttas under 1700 talet från hovet -​ Främsta Butikerna låg på: Rue Saint-Honoré -​ Pompée, Alexandrine, Labille, Quentin och Lenoir -​ 1840: starten för färdigsydda kläder pga förbättrade skär och sömnadssystem -​ Skräddarna uttrycker förakt för detta men noterar även dess fördelar -​ Militären en av de största anledningar till massproducerade storlekar -​ Konfektion för kvinnor senare: 1845 -​ Damernas konfektions marknad lockade även en borglig krets -​ Efter 1847 hade Paris 225 sömmerskor som arbetade i konfektionsbranschen -​ Charles Frederick Worth - 1825-1895 återupplivar skräddarsydda kläder för kvinnor -​ Sätter etikett på sina kläder, grunden för high end fashion -​ Sysselsatte 1200 arbetare -​ Madame Roger, Laferiére och Pingat Le Bon Marché -​ Introducerar en ny livsstil -​ Konsumtion nära kopplat till produktion innan -​ Masskonsumtion: -​ Radikal uppdelning mellan produktion och konsumtion -​ Allmänt bruk av standardiserade varor som såldes i stora mängder -​ Ständig introduktion av nya produkter -​ Spridning av både pengar och kredit, och reklam -​ Ej tillgängligt för alla men synen av varorna var synligt -​ Blandning av olika klasser  -​ Moraliskt dilemma: nya beteenden, är det rätt att gå till det nya varuhuset eller gå till egenföretagare i små butiker? Begäret - farligt och negativt -​ Konsumtion - negativ innebörd, slösigt Exposition universelle 1900 -​ Lära lesson of things tidigare -​ 1855 - mycket maskiner, verktyg, tillverkningsprodukter som användes vid tillverkning -​ 1877 - vetenskapligt, fotografi, elektricitet -​ Kom att vilja underhålla besökarna -​ 1889 - Eiffeltornet -​ Mer konsumtionsvaror än verktyg etc Föreläsning 5: 1900-talets mode: Poiret, Chanel & Dior Skillnaden dräkt mellan 1900-1925 -​ Drastiskt -​ 1907-1913, korsetten dominerade -​ Frou-frou kjolen, lät när man rörde sig därav namnet -​ Gärna pastellfärger -​ Efter detta kom bysthållare, une brassiére -​ Orientaliska fantasier -​ Gick från s-kurvan till en hög midja, empirestil, raka siluetter med hög midja -​ Redan före första världskriget såg man en ny radikal klädsel för kvinnor -​ Till nya stilen får modeillustrationer sitt genombrott Paul Poiret 1879-1944 -​ En av de första avant-garde designern -​ Med och förändrade kvinnofiguren -​ Madeleine Vionnet (fransk designer) såg också till att revolutionera dammodet. Hon påstod att hon bannlyste korsetten, samma som Poiret. -​ Parisisk medelklass man, jobbade tidigare för huset Worth -​ Öppnade eget modehus 1903 -​ Beställer ett ritalbum av illustratören Paul Iribe som ska visa hans kreationer. 1908 -​ Paul Poirets klänningar berättade genom Paul Iribe -​ Ett lyckat drag då det kommer revolutionera illustrationer av mode -​ Iribes ritstil trotsade det etablerade sättet att illustrera mode -​ 1800-tals illustrationerna skulle ge så mycket information om plaggen som möjligt -​ Iribe förmedlade en känsla, rytm i plaggen, hur plagget integrerar med kroppen etc -​ Poiret osams med Iribe så han går till Georges Lepape: Paul Poirets saker sedda genom George Lepape. 1911 -​ Vogel modemagasin 1912 La Gazette du Bon Ton -​ 1912 lanserades av förläggaren Lucien Vogel -​ Sponsring kom från 7 av de mest viktiga parisiska designers: Cheruit, Doeulliet, Doucet, Paquin, Poiret, Redfern och Worth  -​ Varje nummer innehöll sju fulla sidor av modeteckningar -​ Gazetten förenar konstnärer och modedesigners -​ Andra modetidningar 1912: -​ Le Jounal des Dames et des Modes -​ Les Modes et Manières d’aujourd’hui -​ Konsumenter som köper Gazette: hemmafruar som har det gott ställt -​ Medelklassen och överklassen som har råd och tid att läsa -​ Förlorar populariteten mot Vogue Amerikanska mentaliteten -​ Problem första hälften av 1900 talet -​ Erkänner Paris som modets huvudstad men också höjer röster för att detronisera Paris som hade dominansen. -​ Staterna köpte sig in i det Parisiska modet -​ Bryta sig loss från den franska mode auktoriteten -​ Uppfattade franskt mode som tyranniskt -​ Nationalistiska känslor stiger under åren -​ The hobble skirt, Times säger att den är hemsk, kjolen från Paris -​ Medier öser på med bensin för att skapa en opinion -​ 1912: New York times tävling att designa en amerikansk klänning och hatt, enligt Steele stor respons -​ Poiret i USA för att visa sina designs samt amerikanska mannekänger -​ Cardinal Frey, inlägg i New York Harald där han fördömer franskt mode: “This Evil Fashion constitutes a social as well as moral danger to the American community for the licentious nature of its creatures”. -​ Poiret etablerar couture grupp för att se över den internationella piratkopieringen. Konsten -​ Emilie Flöge, 1902 av Gustav Klimt -​ Inspirerade varandra etc -​ Artistiska klänningar som kommer in -​ Konsten inspirerar modet Mario Fortuny 1871-1949 -​ Spansk designer Art Nouveau motiv -​ 1900 tals stilen, lanserades 1890 -​ Kom som en motsats till en stilistisk eklekticism. (plock från olika stilar etc) -​ Inspirerades av blommor, insekter, rytm nästan, olika dekorationer, färger, träd, djur etc. -​ Kom att påverka arkitekturen i Paris -​ Böljsamma kurviga linjer Världsutställningar -​ Såg till att visa upp parisiskt mode -​ Parisiskt mode, finns i olika kanaler för att befästa dess roll i världsarenan -​ Förmedlade art nouveau stilen Jeanne Paquin -​ Stor succe i Amerika -​ Mer praktiska klänningar 1892: Vogue publicerades första gången i USA 1916: publicerades Vogues brittiska upplaga 1921: publicerades den franska upplagan Första världskrigets påverkan på mode -​ War crinoline nya modet slog igenom 1915-1916 -​ Brist på tyg, kortare kjolar, tyg för att skapa fallskärmar, korsetten borta etc -​ Modet själv förändras inifrån, ej bara pga kriget -​ Fyllig kjol 1915-1916, brist på material verkar ej ha påverkat kjolen -​ War crinoline: beskrevs som praktisk och patriotisk men i verkligheten var det ej så. -​ En feminin look med de fylliga kjolarna -​ Kvinnors anklar: mer vanligt 1915, -​ V ringningen, chockerande men populär dagtid och på kvällarna var det djupa dekolletage -​ V-skärningen: före första världskriget men mer vanlig under kriget -​ Couture husen stängde i början men kom tillbaka -​ Franska regeringen la vikt vid export av couture kläder för att bevara frankrikes inflytande även under kriget -​ Franska modet en del av nationens intresse, hjälper landet ekonomiskt samt kulturellt -​ Mode Illustrationerna la vikten på nationalistiska attribut under kriget -​ Midjan hög fortfarande, lätta material som silke, siden och kashmir -​ Viktigaste designern Chanel, men den mest ökända Elsa Schiaparelli Kvinnliga modedesigners jämte Chanel -​ Madame Grés -​ Augusta Bernard -​ Callot systrarna -​ Madame Cheruit -​ Nicole Grult -​ Jeanne Lanvin -​ Nina Ricci -​ Elsa Schiaparelli Chanel -​ Utmärks av den sportiga, avslappnade looken som är lyxig -​ Inte Chanel som frigjorde kvinnan från korsetten -​ Hon skapade ej den lilla svarta -​ Designade kläder med intrycket “deluxe poverty”, ska se enkelt ut men ser dyrt ut -​ Balanserade komfort med ett enkelt uttryck, liknande dandyn -​ Blev som en slags uniform Schiaparelli -​ Djärva linjer, dekorativa knappar etc -​ Framgångsrik stil men skiljde sig från Chanel  -​ Samarbeta med konstnärer Christian Dior -​ New Look 1947, ny moderevolution -​ Människor längtade efter det mjuka, blommiga, sköna osv i tiden under kriget -​ Romantiska stilen började lite före kriget egentligen, kom tbx med hjälp av Dior och hans New Look. -​ 10 år framgång -​ Sågs som det franska modets räddare efter kriget -​ Jobbade som skräddare Andra världskriget: -​ exporter dåliga -​ Produktionen ändrad, material etc -​ Modeller godkännas av tyskarna etc -​ Konsumenterna permission från de tyska myndigheterna för att köpa couture kläder -​ Lyckades inte flytta couture till Berlin eller Vien men kontrollerade fortfarande couture -​ Tyskarna begränsade publiceringen av modetidningar, censurerade innehållet etc -​ 1940-1944 romantiska influenser, längtan efter något vackert, feminint, Föreläsning 6: Paris, Modets huvudstad I Rocamora: -​ Grundhypotes: Paris har två verkligheter, den ena materiell (påtaglig, byggnader, gator, där människor rör sig osv, konsten) den andra är diskursiv -​ Paris diskurs -​ Aktiviteten har förmedlats genom litteratur, konst och modetidningar vilket har etablerat Paris som hjärtat i Frankrike -​ Caillebotte, återspeglar hur det är här och nu, tidsandan -​ Myten, politiskt, ekonomiskt, kulturellt som modets huvudstad -​ Ludvig XIV, XV, motsatte sig Paris, kände att det var en hotfull stad, ett förfall, föredrog Versailles, såg Paris som hot mot deras makt. -​ Paris efter Ludvig den 14es död blir centrum för kultur och ekonomi etc, från 1715 och framåt. Adeln flyttar in, lyxindustrin blomstrar -​ Modeproduktion, lyxvaror, förser adeln för att pryda hem och kroppar -​ 1789: 650 000 personer i Paris -​ Utländska intelekter till Paris pga uppfattades som upplysningens stad -​ Revolutionen befäster stadens makt gentemot Versailles, då målet vara att avlägsna monarkin -​ Frankrike omorganiseras för att bli flera departement och Paris får då mer kontroll över Frankrike -​ Utbildningssystemet centraliseras efter revolutionen -​ 1889: festiviteter för att hylla den republikanska andan, republikanska andan stark i Frankrike. -​ 14 e juli (nationaldag), sker de viktigaste festligheterna, parader etc, -​ Utställningarna: befästa Paris som stad, modets under, teknologins under etc. 1855 fortfarande uppfinningar etc Baronen Haussmann -​ Napoleon 3:e förstod stadens vikt i att stärka sin image och sin makt. -​ Haussmann prefekt under kejsaren Napoleon 3:e -​ Ritar om staden, bredare gator, små torg om en oas, byggde om hela dräneringssystemet för att eliminera bakterier, gatlyktor -​ Gör detta pga Paris var smutsigt, farligt, bakteriefyllt -​ Skapa säkerhet med gatlyktor etc, förhindra uppror mot makten -​ Modernisering -​ Uppror 1871, 2 månader -​ Napoleon vill visa en borglig, ren, välstädad stad till omvärlden Louis-Sebastien Mercier -​ Skrivit stycken som skildrar Paris -​ Andra hälften av 1700-talet -​ Kritik mot Paris, läsa om olika yrken, hur han såg på lyx -​ Mentaliteten hos de som flyttar till Paris men även Parisbor -​ Befäste bilden av Paris -​ Parfymindustrin, inte i Paris egentligen, utanför Paris pga att södra Frankrike hade lavendel, jasmin etc Rocamora forts. -​ Distinktion mellan Paris och landsbygden -​ Landsbygden lägre än storstaden -​ Hierarki där Paris är högst upp och landsbygden är en homogen massa där allting är likt, en sömnig geografisk del av landet -​ Skildras i litteraturen, bidrar att stärka ställningen av staden och försvaga landsbygden -​ Stad: abstrakt entitet, växt till liv på grund av alla skildringar som görs av staden i litteraturen, konsten etc. La Grisette -​ Term från andra hälften av 1600 talet -​ Något grått som inte har något värde -​ Grå klänning som bars av butiksflickor, sömmerskor, hattmakerskan, flickor från arbetarklassen -​ Termen refererar till tjejerna själva -​ Hennes roll är att klä upp de rika damerna, men hon är dåligt betald -​ Framstår som lättfotad i litteraturen -​ Steele beskriver: flicka mellan 16-30 år, jobbar hela veckan, -​ Ska ha haft rosa hatt ibland, ansågs vara söt och smart -​ Förekommer hos Balzac, målade fysiologi, kunde beskriva människor kopplade till olika sociala företeelser, klädseln medel för att beskriva hur människan fungerar. -​ Olika fokusområden, de mesta berör hur sedvänjor i samhället, från moral, omoraliskt beteende, pengar, kredit etc. Författare som byggt bilden av Paris -​ Balzac -​ Zola  -​ Victor Hugo (ringaren i Notre Dame) -​ Flaubert (landsbygden, staden) -​ Bröderna Goncourt -​ Proust Forts. -​ Paris kulturellt centrum genom litterära salongen -​ 1800-talet moderniteten, största höjdpunkten i Paris historia -​ Varuhuset -​ Kurtisan: rör sig bland överklassen, finare prostituerad, sällskapsdam. Stark figur hos Proust, accepterad i samhället, för hon kunde vara på teatern etc. Kunde klä sig moderiktigt. -​ 1800 talet ger en bild av Paris som nöjets stad, konsumtionens stad. -​ Jean-Baptiste Colbert: finansminister under Ludvig 14e, såg till att textilindustrin blomstrade på grund av exporten. -​ Comité Colbert: värnar om fransk lyxindustrin, alla lyxmärken anslutna till denna kommitée. Hjälper med marknadsföring, motverkar kopiering etc. -​ Har i dagsläget 81 mode och lyxhus, gamla och nya. -​ Auran över Paris förstärks genom Les Pandores (modedockorna) -​ Chambre syndicale de la couture: 1910, men från 29e juni 2017 heter de La federation de la haute couture et de la mode. -​ Parisisk mode får mkt glans genom haute couture. Skapat en maktfaktor som förhöjer övrigt franskt mode. -​ Det symboliska kan inte skiljas från det materiella. Kända modeillustratörer under 1600-talet -​ Bröderna Bonnart -​ Jean Dieu de Saint Jean Byggnader -​ Används för att sprida franska modet -​ Opéra Garnier: anordnar modeshower. -​ Olika byggnader har varit den plats man använt för att visa modeshower -​ Förenar modet med konst och arkitektur -​ Höjer värdet av modet när man förlägger den till historiska kulturella byggnader -​ 1982: kulturministerns valde Le Louvre och dess Cour Carrée som plats för en modevisning -​ 1986: skapade man inom Le Louvre, Le Musée des Arts de la Mode. -​ 1986: satte man också upp Institut Francais de la mode under statens regi -​ 1997: intégrera man musée de la Mode et du Textile med Musée des arts décoratifs. (textilmuseum och konstmuseum) Föreläsning 7: Paris, modets huvudstad II Rocamora kap 4: Modejournalism -​ Analysen visa hur modejournalister har försökt befästa bilden av Paris som modets huvudstad -​ Borgerskapet när demokratiseringen kommer in - större skillnad mellan män och kvinnor. -​ Kvinnor föreställa vackra varelser och mannen tjäna pengar - ska ses på kläderna.  -​ Modejournalism expanderar från 1800 talet och framåt -​ Fler tidningar, större, mer nyanserad bild -​ Franska modemagasin med titelreferenser till Paris: -​ Les Modes Parisiennes (1843-1845) -​ Le Paris Élégant (1836-1881) -​ La Toilette de Paris (1858-1874) -​ Paris-Mode (1869-1873) -​ La Mode- uppmanar kvinnor från provinsen att besöka de fina modebutikerna i Paris, läsarna uppmanas att konsumera. -​ Franska elegansen i Paris byggs upp genom media. -​ Media etablerar sanningar som når läsarna. -​ Lésprit parisien - att designers behöver boosten av parisisk atmosfär, det kulturella och sociala livet. Esprit - det kulturella klimatet, en känsla, en aura, the mind -​ Litterära salongen - utvecklades på 1700-talet, kvinnor, diskuterade viktiga saker som det politiska systemet, monarkin, jämlikhet etc. Konsten att konversera, diskutera, viktig del av det parisiska arvet. Man sökte efter att förädla tankar och idéer om samhället, estetik osv. -​ Skapar en kollektiv anda med hjälp av bilden och skriften. -​ Rocamora menar att de franska journalisterna blir en mellanhand (intermediärer) som förmedlar budskapet, som ser till att bilden förevigas. Parisiskan - La Parisienne -​ Den mediediskursen om franska modets höghet har gått hand i hand med bilden om de kvinnliga invånarna i staden. -​ Förmedlats genom konsten. -​ Kvinnliga invånarna förevigades i konsten. -​ Klädelegansen - Camille 1866 Monet -​ Proust - På spaning efter den tid som flytt, parisiska kvinnan, aristokratisk kvinna eller kurtisan. -​ Det som kännetecknar är deras elegans som målas på bild och i skrift. -​ Paris vapensköld, Skeppet: symbol av paris -​ Världsutställning: staty av parisiskan, skeppet på huvudet, paris symbolen, parisiska kvinnan representanten av Paris -​ Filmens värld: Catherine Deneuve, stor skådespelerska från Frankrike, YSLs musa, gjorda för henne i film. -​ I synnerhet modepressen, ex Vogue Paris 2006 omslag: La Parisienne, her 80 looks, her beauty etc. Kvinnliga parisiska figurer under 1800-talet -​ La grisette - ung tjej 16-30 år, utmärktes genom enkel grå klänning, butiksbiträde eller hattmakerska etc, dåligt betald, road på söndagar, lättfotad, rosa hatt med rosett, klär upp de rika damerna, klär sig fint och moderiktigt -​ Le trottin - hoppar runt på Paris gator, levererar varor mellan modehusen etc -​ La lorette - professionell prostituerad, ansågs lösaktig -​ La courtisane - tog emot pengar för sina tjänster, älskare, skillnad från de andra var hon accepterad i de högre sociala kretsarna, teater etc, jobbar i de högre sociala kretsarna.  -​ La midinette - ung arbeterska eller butiksbiträde, betraktades som kokett (flörtig, elegant, piffig), namnet betyder åt en lättare måltid vid lunchtid, nöjde sig med ett mål om dagen, ändrades 1900-talet till en kvinna som är lite ytlig Männen & kvinnor -​ Flaneur - omtalad i litteraturen och konsten, 1800-talets manlig gestalt som promenerar i modernitetens stad Paris, han betraktar sin omgivning och vice versa. Nyckelfigur för moderniteten. Manliga, borgerliga blicken. -​ La passante - kvinnlig figur som skyndar sig genom staden. Framställdes som vacker, magisk och flyktig. (138 rocamora) -​ Objekt och subjekt, romantisk, ett med Paris gator, mode mellanhand (fashion intermediär)