Instuderingsfrågor - Introduktion till huvudområdet och Professionen PDF

Instuderingsfrågor: introduktion till huvudområdet och professionen 1.Vad är en profession? Professioner kännetecknas av unika kunskapsområden och kräver omfattande specialiserad utbildning. När man pratar om olika professioner så är det deras specifika kunskapsområden som skiljer dem åt. "Yrken s...

Instuderingsfrågor: introduktion till huvudområdet och professionen 1.Vad är en profession? Professioner kännetecknas av unika kunskapsområden och kräver omfattande specialiserad utbildning. När man pratar om olika professioner så är det deras specifika kunskapsområden som skiljer dem åt. "Yrken som kallas professioner bygger ofta på vetenskaplig kunskap och är en viktig del av vårt samhälle, där forskning och utveckling ständigt spelar en stor roll" betyder att professionella yrken, såsom läkare, advokater och ingenjörer, grundar sitt arbete på djup och systematiserad kunskap som oftast har sin grund i vetenskapliga rön och forskning. Det innebär att dessa yrkesutövare inte bara utför sina arbetsuppgifter baserat på erfarenhet eller praktiska färdigheter, utan också utifrån forskning och vetenskapliga metoder. Eftersom samhället ständigt utvecklas genom ny forskning och tekniska framsteg, är dessa yrken centrala för att integrera och tillämpa ny kunskap i praktiken, vilket gör dem viktiga för samhällets funktion och framsteg. Delas in i klassiska professioner och semiprofessioner: - Klassiska professioner; Exempel på klassiska professioner inkluderar läkare, ingenjörer och arkitekter. Lång utbildning – Man behöver studera i många år för att få den nödvändiga kunskapen. Specialiserad kunskap – Yrkesutövarna har mycket djupa kunskaper inom sitt område. Etiska regler – De följer särskilda etiska regler som hjälper dem att fatta rätt beslut. Stort ansvar – Yrkena har en stor påverkan på samhället, som att läkare tar hand om människors hälsa och advokater hjälper till med rättvisa. - Semiprofessioner; Semiprofessioner har vissa gemensamma egenskaper med klassiska professioner men uppfyller inte alla krav för att klassas som fullständiga professioner. De kräver ofta en kortare och mindre omfattande utbildning. De har en viss autonomi och följer etiska riktlinjer, men dessa är vanligtvis mindre omfattande än för klassiska professioner. Akademisk förankring- eget språk- Professioner bygger på att yrkesutövarna har en stark koppling till akademisk kunskap som är unik för deras område. Det betyder att de har en djup förståelse och specialiserad kunskap som inte är tillgänglig för allmänheten. Ingen från allmänhet kan från ingenstans säga att man är en tandhygienist. Legitimation är ett formellt erkännande från samhället att yrket är viktigt och att det finns ett behov av det. Det visar att yrkesutövarna har genomgått rätt utbildning och följer etiska regler. Legitimation ger också en viss kontroll över hur yrket utövas, för att säkerställa att arbetet håller en hög standard. Experter med unik kunskap: Personer i dessa yrken har både teoretisk och praktisk kunskap, vilket gör att de kan utföra sina uppgifter på ett effektivt och kvalificerat sätt. Denna kombination av kunskap är avgörande för att de ska kunna leverera tjänster av hög kvalitet. 2. Vad innebär legitimation? Legitimation är en formell erkännande av en profession av samhället, vilket visar att det finns ett behov av yrket. Legitimation innebär att yrkesutövare måste uppfylla vissa utbildnings- och etiska standarder, vilket skapar en kontroll över yrkesutövandet. Det säkerställer att yrkesutövare är ansvariga för sina tjänster och att de följer etablerade standarder. Legitimerade Yrken Flera exempel på legitimerade yrken nämns, inklusive:  Läkare (doctor) Psykolog (psychologist) Terapeut (therapist) Receptarier (pharmacist) Sjuksköterska (nurse) Panogenist (panologist) Panläkare (pan doctor) Arbetsterapeut (occupational therapist) Fysioterapeut (physiotherapist) Biomedicinsk analytiker (biomedical analyst) Dessa yrken kräver specifik utbildning och legitimation för att säkerställa att de kan utföra sina uppgifter på ett professionellt och ansvarsfullt sätt. Några viktiga punkter kring vad det innebär att ett yrke är legitimerat: - Reglerad utbildning: För att få legitimation måste man ha genomgått en specifik utbildning som uppfyller vissa krav. Denna utbildning är ofta både teoretisk och praktisk och garanterar att yrkesutövaren har den nödvändiga kompetensen. - Skyddad titel: Endast de som har erhållit legitimation får använda den skyddade yrkestiteln. Till exempel, i Sverige får bara de som har legitimation kalla sig läkare, sjuksköterska, eller tandhygienist. - Kvalitetssäkring: Legitimation fungerar som en kvalitetssäkring för patienter och klienter, då det visar att yrkesutövaren har uppfyllt nationella standarder och är kompetent att utföra sitt arbete på ett säkert och professionellt sätt. - Etiska regler: Legitimerade yrken är organiserade och har ofta strikta etiska riktlinjer som yrkesutövaren måste följa. Dessa riktlinjer är till för att skydda patientens säkerhet och integritet. - Ansvar och tillsyn: Yrkesutövare som har legitimation står under tillsyn av en statlig myndighet (som Socialstyrelsen i Sverige). Om yrkesutövaren bryter mot regler eller på annat sätt missköter sig kan legitimationen dras in eller återkallas. - Rättigheter och skyldigheter: Legitimerade yrkesutövare har specifika rättigheter och skyldigheter, inklusive skyldigheten att följa lagar och föreskrifter som gäller för deras yrke. De har också rätt att utföra vissa medicinska eller yrkesmässiga åtgärder som icke- legitimerade yrkesutövare inte får göra. - Autonomi: Att vara autonom betyder att personer inom en profession har rätt att själva fatta beslut om hur de ska utföra sitt jobb. Det innebär att de kan bestämma över sin egen arbetsmetod och hur de ska värdera och beskriva det arbete de gör. Men även om professionella har denna frihet kan deras autonomi ibland begränsas av externa faktorer som politik och ekonomiska beslut. Dessa faktorer kan påverka hur de får arbeta och vilka resurser de har tillgång till. Det betyder att deras autonomi inte alltid är total, utan kan variera beroende på omständigheterna. Inom hälso- och sjukvård är det exempelvis så att ersättningssystem (hur de får betalt) och remisser (som styr vilka patienter de får ta emot) kan påverka hur mycket frihet läkare eller andra yrkesverksamma har i sitt arbete. Dessa faktorer kan göra att de måste följa vissa regler och riktlinjer, vilket kan begränsa deras möjlighet att agera helt fritt i sin profession. 3. Vad är skillnaden mellan formell och reell kompetens? - Formell Kompetens: Inom hälso-sjukvård och tandvård innebär formell kompetens legitimation för yrket eller godkänd högskoleutbildning som leder till yrkesexamen enlig särskild examensbeskrivning. - Reell Kompetens: Den samlade kompetens en person har oavsett om den har formella bevis för det eller inte. Det kan vara kunskaper från formellt, informellt och icke-formellt lärande. uppnåtts genom internbildning, praktisk övning och erfarenhet. - Betydelse: Både formell och reell kompetens är viktiga för att utföra ett yrke på ett effektivt sätt. Formell kompetens visar att en person har den nödvändiga utbildningen, medan reell kompetens visar hur väl de kan tillämpa sina kunskaper i praktiken. 4. Resonera kring begreppet kompetens, vad innefattar begreppet? Kompetens handlar om att kunna använda sin kunskap och sina färdigheter i specifika situationer inom ett yrkesområde för att nå ett särskilt mål. Det innebär att när man jobbar, behöver man kunna tillämpa det man lärt sig på ett effektivt sätt för att lösa problem, utföra uppgifter eller hjälpa andra. Exempel för att förtydliga: Läkare: En läkare har kompetens att diagnostisera och behandla sjukdomar. När en patient kommer in med symtom, använder läkaren sin kunskap om medicin och sina färdigheter för att göra en korrekt diagnos och föreslå en behandling. Definieras som en sammansättning av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som gör det möjligt för en individ att utföra uppgifter effektivt inom ett specifikt sammanhang. De 3 huvudkomponenter- - Kunskaper: Detta avser den teoretiska information och de fakta som en person har lärt sig genom utbildning och erfarenhet. Det handlar om vad man vet inom sitt ämnesområde. - Färdigheter: Detta syftar på de praktiska förmågor som en person har utvecklat genom träning och erfarenhet. Det handlar om hur väl en person kan utföra specifika uppgifter eller aktiviteter. Det kan inkludera att kunna utföra specifika uppgifter, som att ge injektioner för sjuksköterskor, programmera en dator för IT-specialister, eller hantera en maskin för ingenjörer. Färdigheter kan också handla om tekniska förmågor, som att använda verktyg, redskap eller programvara effektivt. Att ha färdigheter innebär också att kunna tänka kritiskt och lösa problem när de uppstår. Det kan handla om att snabbt kunna anpassa sig till förändringar eller hitta lösningar på oväntade utmaningar. - Förhållningssätt: Detta inkluderar attityder, värderingar och beteenden som påverkar hur en person agerar i olika situationer. Det handlar om hur man relaterar till andra och hur man hanterar olika arbetsuppgifter och utmaningar. Det inkluderar: Attityder: Det handlar om hur man ser på sitt arbete och på andra människor. Till exempel, en positiv attityd kan göra att man är mer öppen för samarbete och nya idéer. Värderingar: Dessa är de principer som styr en persons beslut och handlingar, som att prioritera etik och ansvar i sitt arbete. En person som värderar respekt och ärlighet kommer att agera annorlunda än någon som inte gör det.  Beteenden: Förhållningssätt påverkar också hur man bemöter utmaningar och arbetar med andra. Det handlar om att vara engagerad, flexibel, samarbetsvillig och att ha förmågan att hantera stress. Kompetens ses som kontextbunden, vilket innebär att den kan variera beroende på den specifika arbetsmiljön eller situationen. Det betonas också att kontinuerlig utveckling och lärande är viktiga för att upprätthålla och förbättra sin kompetens över tid. 5. Vem bestämmer hur arbetet fördelas på en klinik? (behörigheter) De arbetsuppgifter det inte finns särskilda regler för har vårdgivaren frihet att fördela så länge de krav på ansvar och kvalitet som finns i allmänna regler i hälso- och sjukvården och tandvården är uppfyllda. Det är ofta verksamhetschefen eller den arbetsledande chefen som bestämmer vem som ska utföra dem. För många arbetsuppgifter i hälso- och sjukvården och tandvården finns det inga särskilda regler om vem som får utföra dem. Det betyder att hälso- och sjukvårdspersonal med rätt kompetens kan utföra arbetsuppgiften. De allmänna reglerna ger en ram för hur arbetsuppgifter kan fördelas. De mest grundläggande reglerna rör vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att den lever upp till kravet på god vård. Vårdgivaren ansvarar för att det finns hälso- och sjukvårdspersonal med rätt kompetens. Hälso- och sjukvårdspersonal ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och ge patienterna en sakkunnig och omsorgsfull vård. 6. Vad är ett professionellt förhållningssätt? - Yrkesmässigt Förhållningssätt: Det framhålls att det är viktigt att ha en professionell hållning i relationen till patienter. Detta innebär att man ska vara empatisk och förstående, men samtidigt upprätthålla en distans som skiljer den professionella relationen från en personlig vänskap. -Sekretess: Sekretess är en central del av det professionella förhållningssättet. Det betonas att man inte ska få tillgång till patientjournaler eller information om patienter utan korrekt auktorisation. Att respektera patientens integritet och konfidentialitet är avgörande för att skapa förtroende. -Respekt för Uppdragsgivare: Det nämns att det är viktigt att visa respekt för både patienter och uppdragsgivare. Detta innebär att man ska agera professionellt och etiskt i alla situationer, vilket inkluderar att följa de riktlinjer och regler som gäller inom yrket. -Värdighet och Respekt: Att upprätthålla patientens värdighet är också en viktig aspekt. Det handlar om att bemöta patienter med respekt och att se till att deras behov och rättigheter alltid beaktas (ta hänsyn till). -Empati och Respekt: Det framhålls att det är viktigt att visa empati och förståelse för patientens situation, men att man också måste hålla en professionell distans. Detta innebär att man ska vara lyhörd för patientens behov utan att blanda in sina egna känslor eller personliga liv. 7. Beskriv och förklara begreppet evidensbaserad kunskap. Evidensbaserad kunskap- Detta är ett bredare begrepp som syftar på all form av kunskap som bygger på bevis från vetenskapliga studier och forskning. Denna kunskap kan användas inom olika fält, inte bara inom vård, utan också inom exempelvis utbildning, psykologi och samhällsvetenskap. Evidensbaserad kunskap handlar om att basera beslut och metoder på bevis från välgrundad forskning. Ordet "evidens" kommer från latin och betyder bevis eller belagd kunskap. Det innebär att man använder forskning och vetenskapliga bevis för att antingen stödja eller motsäga påståenden. Evidensbaserad kunskap är särskilt viktig inom områden som vård och forskning, där det handlar om att göra välgrundade och informerade val för att uppnå bästa möjliga resultat. Eftersom ny forskning ständigt utvecklas och nya rön kommer fram, är evidensbaserad kunskap dynamisk. Det betyder att den hela tiden måste uppdateras och justeras baserat på de senaste forskningsresultaten och insikterna. Evidensbaserad vård – Detta begrepp används specifikt inom vården och beskriver processen att ge vård och behandling baserat på den bästa tillgängliga vetenskapliga bevisningen. Målet är att använda forskningsbaserade metoder, klinisk expertis och patientens värderingar för att fatta beslut om behandlingar och vårdinsatser. Att tillämpa bästa vetenskapliga bevis (evidens) som underlag för beslut. Alltså, du som behandlare arbetar med de metoder som visats effektiva, säkra och kostnadseffektiva. 8. Vad är en evidensbaserad praktik? Är ett arbetssätt där beslut och åtgärder inom olika professioner och verksamheter baseras på den bästa tillgängliga forskningen i kombination med yrkesutövarens expertis och klientens/patientens behov och önskemål. Det används inom många områden som hälso- och sjukvård, socialt arbete, psykologi och utbildning. Här är de tre huvudkomponenterna i evidensbaserad praktik: 1. Bästa tillgängliga vetenskapliga bevis: Beslut och insatser grundas på aktuell och relevant forskning som visat sig vara effektiv genom vetenskapliga studier. Detta säkerställer att metoderna har stöd i forskningen. 2. Yrkesutövarens expertis och erfarenhet: Yrkesutövarens egna kunskaper, erfarenheter och kliniska färdigheter spelar en viktig roll i att tillämpa forskningsresultaten i praktiken. De måste kunna anpassa den evidensbaserade kunskapen till varje enskild situation och individ. 3. Klientens/patientens värderingar och preferenser: Klientens eller patientens behov, värderingar, förutsättningar och önskemål är en central del av processen. Det innebär att yrkesutövaren tar hänsyn till individens unika situation när beslut fattas om vilka insatser som ska genomföras. Exempel på användning: Inom sjukvården kan en läkare använda evidensbaserad praktik genom att basera en behandlingsplan på den senaste forskningen om en sjukdom (vetenskaplig bevisning), samtidigt som läkaren använder sin egen kliniska erfarenhet för att anpassa behandlingen och tar hänsyn till patientens personliga önskemål och värderingar. Syfte: Målet med evidensbaserad praktik är att säkerställa att beslut och insatser är så välgrundade och effektiva som möjligt, vilket leder till bättre resultat och högre kvalitet i vård och andra tjänster. Det hjälper också till att undvika ineffektiva eller skadliga metoder. 9. Hur vet man om något har en hög evidens? För att avgöra om något har starka bevis, använder man en typ av "rangordning" för olika typer av studier. Högst upp finns systematiska översikter och metaanalyser, som samlar information från flera studier för att ge en mer pålitlig och komplett bild. Näst på listan är randomiserade kontrollerade studier, som är noggrant planerade experiment. Efter dem kommer andra studier, som kohortstudier och fallstudier. Det är också viktigt att noggrant granska kvaliteten på de källor man använder, för att se till att de är tillförlitliga och relevanta för det man undersöker. 10. Ge exempel på vad skiljer en kvalitativ och kvantitativ ansats. Kvalitativ ansats: Syftar till att förstå och tolka upplevelser, beteenden eller sociala fenomen i djupet. Fokuserar på hur och varför saker händer. Det nämns att kvalitativa studier ofta involverar en mer flexibel struktur och att forskaren måste vara medveten om sin egen förförståelse och hur den kan påverka datainsamlingen. Hermeneutik (Kvalitativ metod), Att tolka, att översätta och att förtydliga. Man söker ett budskap – att ”förstå” innebörder i texter, man undersöker människors handlingar och upplevelser. Verkligheten är en konstruktion av människan →Mål och frågeställning: Att mäta, beskriva, och förklara (hypotesprövande), hur mycket? Förklara samband och statistiska skillnader… →Datainsamling: Öppna intervjuer, observation, dagböcker... →Analys: Induktiv (från verkligheten mot teori) - tolkning →Resultat: syftet med resultaten är att ge helhetsbild av det undersökta fenomenet. Detta inkluderar att beskriva komplexa interaktioner och relationer mellan olika faktorer. Genom att sammanfoga olika insikter och observationer kan forskaren utveckla förklaringsmodeller som kan ge en djupare förståelse av fenomenet. Dessa modeller kan i sin tur leda till hypoteser som kan testas i framtida forskning. →Generaliserbarhet eller Överförbarhet: I kvalitativ forskning är överförbarhet mer relevant än generaliserbarhet. Det handlar om att resultaten från en studie kan tillämpas i liknande kontexter eller situationer. Forskaren strävar efter att ge tillräcklig information om den specifika kontexten så att andra kan bedöma om resultaten är relevanta för deras egna situationer. Kvantitativ ansats: Betonar insamling av numeriska data och statistisk analys. Den syftar till att mäta variabler och etablera relationer mellan dem, ofta genom enkäter med fasta svarsalternativ. Fokuserar på att besvara vad, när, och hur mycket genom att samla in numeriska data. Det nämns att kvantitativa metoder ofta involverar större urval och syftar till att generalisera resultaten till en bredare population. Det handlar om att testa hypoteser och mäta specifika variabler. Positivism (Kvantitativ metod), att förtydliga Iakttagelser och logik. Vetenskaplig rationalitet – kunskapen ska vara empiriskt prövbar, inte uppskattningar utan mätningar (tal och siffror) för att få tillförlitlig kunskap. En objektiv verklighet existerar utanför människan →Mål och frågeställning: förstå, beskriva, upptäcka-ett fenomen eller företeelse. Vad? Hur?, vad kännetecknar denna händelse eller fenomen? →Datainsamling: Enkäter, skalor, prover... →Analys: Deduktiv ansats (man har en teori om något) – statistik Statistik: Data analyseras statistiskt för att testa hypoteser och dra slutsatser. Statistiska metoder kan inkludera t-test, ANOVA, regression och korrelation. →Resultat: Exakta och detaljerade: Resultaten från kvantitativ forskning är ofta exakta och detaljerade. De presenteras i form av numeriska värden, tabeller och grafer som visar statistiska samband och skillnader. Slutsatser: Baserat på den statistiska analysen drar forskaren slutsatser om hypoteserna. Dessa slutsatser är ofta generaliserbara till en större population. →Generaliserbarhet eller Överförbarhet: Generaliserbarhet: Ett centralt mål i kvantitativ forskning är att resultaten från ett stickprov ska kunna generaliseras till en större population. Detta innebär att de slutsatser som dras från studien kan tillämpas på andra grupper eller situationer som liknar den studerade populationen.  Överförbarhet: Även om överförbarhet är mer relevant för kvalitativ forskning, kan kvantitativa resultat också vara överförbara till liknande kontexter, beroende på hur väl stickprovet representerar den större populationen. Systematisk insamling av empiriska och kvantifierbara data Alltid kopplat till en enhet, t.ex. mol, pH, nm, grader C, minuter... Analyserar med hjälp av statistik Den egenskap som studeras i en kvantitativ studie kallas variabel En variabel är något som kan variera (t.ex. antal vikt, längd eller antal bakterier) Bearbetning av insamlad information – analys: Kvantitativ bearbetning - Statistik ger oss metoder och regler för att sammanställa och tolka de data vi samlar in Diskussion: Jämföra resultaten med resultat i andra liknande studier (likheter och skillnader) Jämföra urvalet med populationen Diskutera betydelsen av ev. bortfall Argumentera för valda analysmetoder med andra metoder Konklusion = Slutsats = kort svar på syfte/ frågeställningar 11. Vilka datainsamlingsmetoder kan man använda i en kvantitativ ansats? Mätningar av egenskap hos studieobjektet (ex. längd, vikt) Mätningar av kunskaper eller uppfattningar genom strukturerade enkäter och intervjuer. Som exempelvis: – Ja-Nej frågor – Andra fasta svarsalternativ – Attityd- eller upplevelseformulär (Använder Likert-skala, VAS eller liknande skalor) Strukturerade observationer av beteenden, skeenden/händelser Enkäter, skalor, prover Systematisk insamling av empiriska och kvantifierbara data Alltid kopplat till en enhet, t.ex. mol, pH, nm, grader C, minuter... Analyserar med hjälp av statistik Den egenskap som studeras i en kvantitativ studie kallas variabel En variabel är något som kan variera (t.ex. antal vikt, längd eller antal bakterier) Det finns fyra huvudsakliga skalnivåer för en variabel: →Nominalskala (kategorisk skala): Variabler på denna skala delas in i kategorier utan någon inbördes rangordning. Exempel: Kön (man, kvinna), blodgrupp (A, B, AB, O). →Ordinalskala: Variabler på denna skala kan rangordnas, men avstånden mellan värdena är inte nödvändigtvis lika. Exempel: Utbildningsnivå (grundskola, gymnasium, högskola), kundnöjdhet (missnöjd, neutral, nöjd). →Intervallskala: Variabler på denna skala har lika stora avstånd mellan värdena, men skalan har ingen absolut nollpunkt. Exempel: Temperatur i Celsius eller Fahrenheit. →Kvotskala: Variabler på denna skala har lika stora avstånd mellan värdena och en absolut nollpunkt. Exempel: Längd, vikt, ålder, inkomst. 12. Vilka datainsamlingsmetoder kan man använda i en kvalitativ ansats? ▪ Intervjuer (individuell): En-till-en-konversationer där forskaren ställer öppna frågor för att få djupare insikter om deltagarens upplevelser och perspektiv. Det betonas vikten av att vara neutral och att aktivt lyssna under intervjun. ▪ Fokusgrupper (intervjuer i grupp): Samlingar av flera deltagare som diskuterar ett specifikt ämne. Denna metod möjliggör dynamik mellan deltagarna, vilket kan ge rikare data och olika perspektiv på ämnet. ▪ Observation: Att observera deltagare i deras naturliga miljö för att samla in data om beteenden och interaktioner. Detta kan ge insikter som inte alltid fångas genom intervjuer eller enkäter. ▪ Fallstudier (fokuserar på att förstå de komplexa detaljerna av ett specifikt fall) ▪ Dagböcker/berättelser ▪ Journalen Syftet med intervju: att fördjupa förförståelsen för/eller att beskriva ett visst fenomen, att ta del av det unika. Man vill utforska erfarenheter, upplevelser/tankar, förväntningar, motiv att göra något, förhållningssätt och processer. Urval: relevant målgrupp utifrån syfte (strategiskt) Metod: intervju-> analys av insamlad data utifrån vald kvalitativ metod Intervjusituationen: relationen mellan intervjupersonen och intervjuern skall präglas av tillit för att nå innebördsrika berättelser. Möjliga problem: Svåra teman, rollförväntningar, samspelet, egen förförståelde (bias), miljön, svårt att de den röda tråden Kvalitativ analys: Det betonas att efter insamlingen av data, som intervjuer och fokusgrupper, är det viktigt att genomföra en noggrann kvalitativ analys. Detta inkluderar att transkribera intervjuerna och identifiera meningsbärande enheter för att kunna kategorisera och tolka datan. ▪ Neutralitet och objektivitet: Det diskuteras vikten av att forskaren förblir neutral under datainsamlingen. Detta innebär att man ska undvika att påverka deltagarna med egna åsikter eller känslor, vilket kan snedvrida resultaten. ▪ Skapa en trygg miljö: För att få ärliga och öppna svar från deltagarna är det viktigt att skapa en trygg och bekväm miljö. Detta kan innebära att välja en lämplig plats för intervjun och att vara medveten om deltagarnas känslor och reaktioner. ▪ Användning av öppna frågor: Det framhålls att öppna frågor är centrala i kvalitativa intervjuer, eftersom de uppmuntrar deltagarna att dela sina tankar och känslor mer fritt, vilket ger rikare och mer detaljerad information. ▪ Reflexivitet: Det betonas att forskaren bör vara medveten om sin egen förförståelse och hur den kan påverka både datainsamlingen och analysen. Reflexivitet innebär att kontinuerligt reflektera över sin egen roll och påverkan i forskningsprocessen. ▪ Tystnad som verktyg: Det diskuteras hur tystnad kan användas som ett effektivt verktyg under intervjuer. Att våga vara tyst kan uppmuntra deltagarna att fortsätta prata och utveckla sina svar. ▪ Känsliga ämnen: Det betonas att forskaren bör vara medveten om att vissa ämnen kan vara känsliga för deltagarna. Det är viktigt att hantera dessa ämnen med omsorg och respekt för att inte orsaka obehag. ▪ Analysmetoder: Det nämns olika analysmetoder, såsom manifest och latent analys, där manifest analys fokuserar på det som uttrycks direkt, medan latent analys går djupare för att förstå underliggande betydelser.  ▪ Transkribera (skriv ut ordagrant) från tal till text Läs igenom texterna så förutsättningslöst som möjligt – Ställ frågor till texten – vad säger den? – Vad betyder det här? Markera meningsbärande enheter Skapa centrala kategorier eller teman Skriv en deskriptiv utsaga 13. Beskriv vad en population är i statistiska/vetenskaplig undersökningar? o Definition av population: En population definieras som den totala gruppen av individer eller objekt som en forskare är intresserad av att studera. Det kan vara alla personer inom en viss åldersgrupp, alla patienter med en viss sjukdom, eller alla studenter i ett specifikt program. o Exempel på populationer: Exempel på olika typer av populationer, såsom alla tandhygienister i Sverige eller alla 17-åringar. Dessa exempel illustrerar hur populationen kan variera beroende på forskningsfrågan. o Urval från populationen: Det betonas att forskare ofta inte kan studera hela populationen på grund av tids- och resursbegränsningar. Därför görs ett urval (eller sampel) från populationen för att dra slutsatser om hela gruppen. o Vikten av representativitet: För att resultaten från urvalet ska kunna generaliseras till populationen är det viktigt att urvalet är representativt. Det innebär att urvalet ska spegla de olika egenskaperna hos populationen. o Generaliserbarhet: Forskare strävar efter att kunna generalisera sina resultat från urvalet till hela populationen, vilket är en central aspekt av statistisk analys. 14. Vad menas med urval/sampel? o Definition av urval: Urvalet är en delmängd av en population som används för att dra slutsatser om hela populationen. Det är viktigt att urvalet är representativt för att resultaten ska kunna generaliseras. o Representativitet: För att kunna generalisera resultaten från urvalet till hela populationen måste urvalet vara representativt. Det innebär att det ska spegla de olika egenskaperna hos populationen. o Randomisering: Randomisering nämns som en metod för att säkerställa att urvalet är representativt. Genom att slumpmässigt välja deltagare minskar risken för bias i urvalet. o Exempel: Det ges exempel på hur urval kan göras, till exempel genom att välja studenter från en specifik utbildning för att undersöka deras åsikter eller beteenden. Det betonas att om urvalet endast kommer från en plats, kan det vara svårt att generalisera resultaten till hela populationen.  o Viktigheten av urval: Urvalet är en kritisk del av forskningsprocessen, eftersom det påverkar hur väl resultaten kan tillämpas på en större grupp. 15. Vad kallas det man mäter i en studie? Variabler är de faktorer som kan observeras och mätas, och de delas in i två huvudtyper: ▪ Kvalitativa variabler: Dessa är variabler som inte kan mätas numeriskt. Exempel på kvalitativa variabler inkluderar kön, yrke och attityder. De representerar egenskaper eller kategorier som inte har ett numeriskt värde. Dessa variabler kan endast anta specifika värden och kan inte rangordnas på ett meningsfullt sätt. ▪ Kvantitativa variabler: Dessa är variabler som kan mätas och uttryckas i siffror. Exempel på kvantitativa variabler inkluderar ålder, längd och temperatur. Dessa variabler kan rangordnas och analyseras statistiskt. Dessa variabler kan användas för att göra statistiska beräkningar, såsom medelvärden. I sammanhanget av datainsamling och statistik är det viktigt att förstå vilken typ av variabel som används, eftersom det påverkar hur data samlas in och analyseras. Variablerna är centrala för att kunna dra slutsatser och generalisera resultaten från studien till en större population. 16. Vilka är de fyra olika skaltyper kan variabler delas in i och vad som kännetecknar varje skala. De fyra olika skaltyper som variabler kan delas in i, samt vad som kännetecknar varje skala: ▪ Nominalskala: Används för att kategorisera data utan inbördes rangordning. Exempel: kön, yrke, bostadsort. Det finns ingen numerisk värde eller ordning mellan kategorierna. Kvalitativa variabler = variablerna kategoriseras och har inget numeriskt värde Redovisas som frekvens (antal) och proportion (%) ▪ Ordinalskala: Tillåter rangordning av data, men avstånden mellan rangordningarna är inte nödvändigtvis lika. Exempel: betyg (t.ex. dåligt, bra, utmärkt). Man kan rangordna men inte mäta avståndet mellan betygen exakt. Kvalitativa variabler = variablerna kategoriseras och har inget numeriskt värde ▪ Intervallskala: Har numeriska värden och lika avstånd mellan mätpunkterna, men ingen absolut nollpunkt. Exempel: temperatur i Celsius. Skillnaderna mellan värdena är meningsfulla, men noll grader Celsius innebär inte avsaknad av temperatur. Kvantitativa variabler = Variablerna har numeriskt värde ▪ Kvotskala: Har både lika avstånd och en absolut nollpunkt, vilket gör att meningsfulla jämförelser kan göras. Exempel: längd, vikt, ålder. Nollpunkten representerar avsaknad av det som mäts. Dessa skaltyper är viktiga för att välja rätt statistiska metoder och för att korrekt tolka resultaten i en studie. Det går att använda alla fyra räknesätten Kvantitativa variabler = Variablerna har numeriskt värde 17. Vilka olika typer av variabler är blodsocker, längd, vikt, civiltillstånd, och hur individen i studien mår (enligt skalan mycket bra, bra, varken bra eller dåligt, dåligt, mycket dåligt)? Blodsocker: intervallskala Detta är en kvantitativ variabel eftersom den kan mätas numeriskt och har ett specifikt värde. Längd: kvotskala Även detta är en kvantitativ variabel.Längd kan mätas och uttryckas i siffror. Vikt: kvotskala Vikt klassificeras också som en kvantitativ variabel eftersom den är numerisk och kan mätas. Civiltillstånd: ordinalskala Detta är en kvalitativ variabel. Den kategoriserar individer i olika tillstånd (t.ex. gift, ogift, skild) utan att ha en numerisk rangordning. Hur individen i studien mår (enligt skalan mycket bra, bra, varken bra eller dåligt, dåligt, mycket dåligt): ordinalskala Denna variabel är en ordinalskala. Den tillåter rangordning av svaren, men avstånden mellan dem är inte nödvändigtvis lika. Dessa klassificeringar är viktiga för att förstå hur man kan analysera och tolka data i studien. 18. Vilka av variablerna i fråga 17 är kvalitativa och vilka är kvantitativa? Blodsocker:Detta är en kvantitativ variabel eftersom den kan mätas numeriskt och har ett specifikt värde. Längd: Även detta är en kvantitativ variabel.Längd kan mätas och uttryckas i siffror. Vikt: Vikt klassificeras också som en kvantitativ variabel eftersom den är numerisk och kan mätas. Civiltillstånd: Detta är en kvalitativ variabel. Den kategoriserar individer i olika tillstånd (t.ex. gift, ogift, skild) utan att ha en numerisk rangordning. Hur individen i studien mår (enligt skalan mycket bra, bra, varken bra eller dåligt, dåligt, mycket dåligt): en kvalitativ variabel 19. Vad beskrivs i en frekvenstabell? I en frekvenstabell anges de variabelvärden som kan förekomma samt deras frekvens. Frekvensen anger hur många individer som har respektive variabelvärde. Det underlättar om man ger de relativa frekvenserna, dvs varje frekvens andel av totala antalet observationer. I en frekvenstabell, som redovisar relativa frekvenser, ska även antalet observationer anges. För detta brukar man använda beteckningen n. 20. Vad beskrivs i en korstabell? En korstabell används för att visa relationer mellan två eller flera variabler. Den organiserar data i rader och kolumner, vilket gör det möjligt att se hur olika kategorier samverkar. Genom att placera data i en tabell kan man enkelt se skillnader och likheter mellan grupper. I korstabell finns minst en variabel som anges horisontell och minst en variabel anges vertikalt. Exempel på användning: Det ges exempel på hur korstabeller kan användas i studier för att se hur olika demografiska faktorer, som ålder och kön, påverkar svar på specifika frågor. 21. Vilka olika diagram kan användas för att illustrera resultat från olika variabler? o Cirkeldiagram: Används för att visa proportioner av en helhet. Det är lätt att se hur olika delar förhåller sig till varandra, vilket gör det bra för att visualisera andelar. o Stapeldiagram: Används för att jämföra kvantiteter direkt. Stapeldiagram är effektiva för att visa skillnader mellan olika grupper eller kategorier, vilket gör dem lämpliga för att jämföra data. o Tabeller: Även om de inte är diagram i traditionell mening, används tabeller för att presentera data på ett strukturerat sätt, vilket gör det möjligt att se exakta värden och jämföra dem. Dessa diagramtyper hjälper till att visualisera data på olika sätt, vilket kan underlätta förståelsen av resultaten och relationerna mellan variabler. Fördelar och nackdelar: Det diskuteras att cirkeldiagram är bra för att visa proportioner, men att stapeldiagram ofta är mer effektiva för att jämföra värden direkt. Varje diagramtyp har sina styrkor och svagheter beroende på vilken information som ska förmedlas. Visuell tydlighet: Det betonas att valet av diagram kan påverka hur lätt det är för läsaren att förstå informationen. Stapeldiagram kan ge en tydligare överblick över skillnader mellan grupper, medan cirkeldiagram kan vara mer intuitiva för att se andelar. Användning av färger: Det nämns att färger och visuella element kan användas för att göra diagrammen mer tilltalande och lättare att förstå, vilket kan hjälpa till att fånga läsarens uppmärksamhet. Exempel på användning: Exempelvis för att visa skillnader i tandborstningsfrekvens mellan män och kvinnor. Det finns också stolpdiagram, histogram osv. 22. Vad är hypotesprövning? Test av nollhypotesen. Om nollhypotesen förkastas innebär det att påståendet i mothypotesen accepteras. Hypotesprövning formuleras i termer av två hypoteser: - en nollhypotes (H₀), som vanligtvis påstår att det inte finns någon effekt eller skillnad, - alternativ hypotes (H₁) kallas för mothypotes, som påstår att det finns en effekt eller skillnad. Hypotesen vi vill testa är om H1 är ”troligt” sann. Dvs, det finns två utfall av resultatet. Förkasta H0 och acceptera H1 eftersom det finns tillräckliga bevis i H1 Förkasta ej H0 eftersom det inte finns tillräckliga bevis f ö r att stödja H1 Notera att om H0 ej kan förkastas, så betyder det INTE att H0 är sann. Det betyder endast att det inte finns tillräckliga bevis för att stödja H1. Exempel: I en domstol har vi hypoteserna: H0: den anklagade ̈ar oskyldig H1: den anklagade ̈ar skyldig  H0 (oskyldig) fo ̈rkastas om H1 (skyldig) kan sto ̈djas bortom ”rimligt tvivel”. Att inte kunna f ̈orkasta H0 (oskyldig) implicerar ej att den anklagade ä r oskyldig (enbart att bevisen var otillr ̈ackliga f ̈or att f ̈orkasta H0) o Statistiska tester: För att avgöra om nollhypotesen kan förkastas används statistiska tester. Dessa tester beräknar sannolikheten (p-värdet) för att observera de data som samlats in, givet att nollhypotesen är sann. o P-värde: p-värde under 0,05 ofta används som en gräns för att avgöra om resultaten är statistiskt signifikanta. Om p-värdet är lägre än 0,05, kan nollhypotesen förkastas (H₀), vilket indikerar att det finns en signifikant skillnad eller effekt. o Generaliserbarhet: Hypotesprövning hjälper forskare att dra slutsatser om en större population baserat på resultaten från ett urval. Det är viktigt att kunna generalisera resultaten till en bredare kontext. o Kritiskt tänkande: Det betonas att hypotesprövning också kräver ett kritiskt förhållningssätt, där forskare måste överväga om resultaten verkligen är tillförlitliga och om de kan tillämpas på andra grupper eller situationer. 23. Vad beskriver p-värdet? P-värdet beskriver sannolikheten att få ett resultat som är lika extremt eller mer extremt än det observerade resultatet, givet att nollhypotesen (H0) är sann. Det är ett mått på hur väl data stämmer överens med nollhypotesen. P-värdet används för att avgöra om resultaten är statistiskt signifikanta. Ett lågt p-värde tyder på att det finns en statistiskt signifikant skillnad eller effekt. Ett litet P-v ̈arde (= p) betyder att det ̈ar h ̈ogst troligt att H1 g ̈aller. Typiskt g ̈aller att p < 0.05 ⇒ f ̈orkasta H0. 24. Vid vilket p-värde är oftast en skillnad mellan två variabler statistiskt signifikant? p-värde under 0.05 ofta används som en gräns för statistisk signifikans. Detta innebär att om p-värdet är mindre än 0.05, anses skillnaden mellan två variabler vara statistiskt signifikant. Gränsen 0.05 är en konventionell tröskel som används i många vetenskapliga studier. Det betyder att det finns mindre än 5%, sannolikhet att de observerade resultaten är en slump, vilket ger forskare tillräckligt med bevis för att förkasta nollhypotesen. Ibland kan andra gränser, som 0,01 (1%) eller 0,001 (0,1%), användas för ännu starkare bevis, beroende på hur strikta forskarna vill vara. Statistisk signifikans innebär att ett forskningsresultat är så pass starkt att det troligtvis inte beror på slumpen. När ett resultat är statistiskt signifikant betyder det att sannolikheten för att skillnaden eller sambandet som observerats skulle ha uppstått av en slump är väldigt liten. 25. Vad står IMRAD för? Vad hittar jag under respektive del i IMRAD? Introduction, Method, Results, And Discussion,  ▪ Introduktion (I): Här presenteras bakgrunden till forskningen och syftet med studien. Det kan inkludera en diskussion om varför datainsamling är viktig för att förstå levnadsförhållanden. Problemet eller frågan som ska undersökas Översikt av tidigare forskning (litteraturöversikt) Forskningsfrågor eller hypoteser ▪ Metod (M): Denna del beskriver hur datainsamlingen genomfördes, inklusive vilka metoder som användes för att samla in och analysera data. Det kan handla om kvalitativa och kvantitativa metoder. Beskrivning av deltagare eller prov Material och verktyg som användes Procedurer och protokoll Analysmetoder (t.ex. statistiska tekniker) ▪ Resultat (R): I resultatdelen presenteras de insamlade data och fynden. Det kan inkludera statistik och observationer som visar samband mellan olika faktorer, som bostadsförhållanden och hälsa. Denna del innehåller ofta text, tabeller och figurer som sammanfattar data. ▪ Diskussion (D): Här tolkas resultaten och sätts i relation till tidigare forskning. Det diskuteras också hur resultaten kan påverka förståelsen av levnadsförhållanden och vilka implikationer de har för framtida forskning. Sammanfattning av huvudresultaten Jämförelse med tidigare forskning Betydelsen av fynden Begränsningar och potentiella felkällor Förslag till vidare forskning 26. Vad är hälsa? Hälsa beskrivs som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte bara avsaknad av sjukdom. Ohälsa definieras som motsatsen, där negativa vanor och livsstil bidrar till ett sämre tillstånd. Hälsa ses som positivt laddat, vilket innebär att det är kopplat till välbefinnande, styrka och balans. Ohälsa å sin sida är negativt laddad och förknippas med svaghet, stress och sjukdom. Den sociokulturella kontexten påverkar hur individer uppfattar och värderar hälsa. Olika kulturer kan ha olika normer och värderingar kring vad som anses vara hälsosamt eller ohälsosamt. Detta påverkar hur individer i dessa kulturer beter sig och vilka hälsofrämjande åtgärder de vidtar. Vissa kulturer kan ha stigma kopplat till vissa sjukdomar, vilket kan hindra människor från att söka hjälp. Sociokulturell situation inkluderar även socioekonomiska faktorer, där individer med lägre inkomst eller utbildning kan ha sämre tillgång till hälso- och sjukvård, vilket påverkar deras hälsa negativt. Sociala normer, som vad som anses vara acceptabelt beteende, kan påverka individers livsstilsval, inklusive kost, motion och sökande av vård. Till exempel kan normer kring matvanor och alkohol påverka hur människor ser på sin hälsa. Familjestruktur och stöd från familj och vänner är också viktiga. Ett starkt socialt nätverk kan främja bättre hälsa, medan brist på stöd kan leda till ohälsa. Utbildningsnivå påverkar hur individer tar till sig hälsoinformation och hur de hanterar sin hälsa. Högre utbildning kan leda till bättre hälsoval och ökad hälsokunskap. Vad som definierar att vara frisk kan variera mellan individer. En person kan känna sig frisk trots att de har en diagnos, medan en annan kan känna sig sjuk trots att de inte har några uppenbara symptom. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, vilket betonar att hälsa är mer än bara avsaknad av sjukdom. Det finns två huvudsakliga sätt att beskriva hälsa: det traditionella biomedicinska synsättet, som fokuserar på sjukdom och kroppens funktioner, och det biopsykosociala synsättet, som inkluderar psykologiska och sociala faktorer. Hälsa och sjukdom ses som två sidor av samma mynt, där hälsa inte bara handlar om att vara fri från sjukdom utan också om att ha en god livskvalitet. Det biopsykosociala synsättet ser hälsa som ett resultat av samspelet mellan kroppsliga, mentala och sociala faktorer. Detta helhetsperspektiv erkänner att alla dessa delar påverkar hur vi mår. Fördelarna med detta synsätt är att det ger en bredare och mer komplett förståelse av vad som påverkar vår hälsa. En nackdel är att det kan vara mer komplicerat att använda i verkligheten eftersom det tar hänsyn till många olika faktorer samtidigt. Salutogenes – hälsans ursprung: - Salutogenes fokuserar på vad som skapar och upprätthåller hälsa snarare än vad som orsakar sjukdom. Det handlar om att identifiera och stärka de faktorer som bidrar till välbefinnande. 27. Vad är oral hälsa? Oral hälsa definieras som ett tillstånd som inkluderar förmågan att prata, smaka, tugga och svälja utan smärta eller obehag. Det handlar om att ha en god funktion i munnen och att kunna utföra dessa aktiviteter utan problem. Det ramverk för oral hälsa som beskrivs innehåller tre viktiga delar: Sjukdomens eller tillståndets status: Det handlar om hur allvarligt och hur snabbt problem med munhälsan, som till exempel karies eller tandköttssjukdomar, utvecklas. Psyko fysiologisk funktion: Detta rör kroppens förmåga att utföra vardagliga saker som att prata och tugga. Psykosocial funktion: Detta handlar om hur munhälsan påverkar känslor och socialt liv, till exempel självkänsla och hur man interagerar med andra. Det betonas att tandvården spelar en central roll i att upprätthålla oral hälsa. Regelbundna tandkontroller och god munhygien är avgörande för att förebygga sjukdomar och tillstånd i munnen. Tandvården ska också vara tillgänglig och av hög kvalitet för att säkerställa att alla har möjlighet att upprätthålla god oral hälsa. Flera sjukdomar och tillstånd relaterade till oral hälsa nämns: Karies: Världens vanligaste sjukdom, som orsakas av bakterier som bryter ner tandens mineraler. karies kan leda till smärta och obehag om det inte behandlas. Parodontit: En allvarligare form av tandköttssjukdom som kan leda till tandlossning. Det nämns att parodontit är kopplad till andra systemiska sjukdomar, såsom diabetes. Det framhävs att både karies och parodontit är vanliga problem som kan påverka individens livskvalitet. Det diskuteras också hur dessa tillstånd kan förebyggas genom god munhygien, regelbundna tandläkarbesök och medvetenhet om kostens påverkan på tandhälsan. 28. Hur beskrivs oral hälsa i Glick et al 2016? Hur kan man tänka kring oral hälsa och dess olika dimensioner? Oral hälsa definieras som ett tillstånd som inkluderar förmågan att tala, smaka, tugga och svälja utan smärta eller obehag. Det handlar om att ha en god funktion i munnen och att kunna utföra dessa aktiviteter utan problem. Tre kärnelement: Sjukdomens eller tillståndets status: Detta omfattar svårighetsgraden och progressionen av orala hälsoproblem. Psykofysiologisk funktion: Den fysiska förmågan att utföra aktiviteter som att prata och tugga. Psykosocial funktion: De emotionella och sociala aspekterna av oral hälsa, inklusive självkänsla och social interaktion. 29. Hur kan man tänka kring allmän hälsa och oral hälsa, finns det ett samband och om det finns, hur kan det se ut? Det framhävs att oral hälsa och allmän hälsa är starkt kopplade. Dålig oral hälsa kan leda till systemiska hälsoproblem, såsom hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Omvänt kan systemiska sjukdomar påverka oral hälsa negativt, vilket kan leda till tillstånd som parodontit. o Psykosociala aspekter: Oral hälsa påverkar individens självkänsla och sociala interaktioner. Om en person har problem med sina tänder eller munhälsa kan det leda till skam och oro, vilket i sin tur kan påverka deras allmänna välbefinnande och psykiska hälsa. o Näringsintag: Oral hälsa är avgörande för att kunna äta och njuta av mat. Om man har problem med tänderna kan det leda till begränsningar i kost val, vilket kan resultera i näringsbrist och påverk a den allmänna hälsan. Betydelsen av att upprätthålla god oral hälsa genom regelbundna tandläkarbesök och god munhygien betonas. Genom att ta hand om sin munhälsa kan man förebygga många av de systemiska sjukdomar som är kopplade till dålig oral hälsa. Ätstörningar kan leda till allvarliga problem med oral hälsa, inklusive karies, tandlossning och erosion av tandens emalj. Detta beror ofta på bristande näringsintag och skadliga beteenden, såsom kräkningar, som kan skada tänderna. Personer med ätstörningar kan också uppleva allvarliga fysiska hälsoproblem, vilket ytterligare påverkar deras munhälsa. Det är viktigt att behandla både den psykiska och fysiska hälsan för att förbättra den orala hälsan. Rökning har en stark koppling till försämrad oral hälsa, inklusive ökad risk för tandköttssjukdomar och oral cancer. Det påverkar också läkningsprocessen, vilket gör det svårare för patienter med tandproblem att återhämta sig. Rökning är kopplat till många systemiska sjukdomar, vilket gör att dålig oral hälsa kan vara en indikator på andra hälsoproblem. Äldre personer kan ha nedsatt motorik, alltså Motorik syftar på kroppens förmåga att kontrollera och utföra rörelser, vilket gör det svårare att upprätthålla god munhygien. Detta kan leda till ökad risk för karies och tandköttssjukdomar. Många äldre tar mediciner som kan orsaka muntorrhet, vilket ytterligare påverkar deras förmåga att upprätthålla god oral hälsa. Ensamhet och brist på socialt stöd kan också påverka äldre personers motivation att ta hand om sin munhälsa. Psykisk ohälsa kan påverka en persons förmåga att ta hand om sin munhälsa. Till exempel kan depression leda till försummelse av personlig hygien och tandvård. Dålig oral hälsa kan leda till skam och social isolering, vilket kan förvärra psykiska problem. Tillgång till tandvård och utbildning om munhälsa påverkas av socioekonomiska faktorer. Personer med lägre socioekonomisk status kan ha sämre tillgång till tandvård och därmed ökad risk för oral hälsa. Sociala normer och kulturella uppfattningar kan också påverka hur individer ser på och hanterar sin orala hälsa. → Beskriva begreppen profession, behörighet, kompetens, arbetsfördelning → Beskriva och diskutera kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga ansatser → Beskriva innebörden i erfarenhets-och evidensbaserade kunskap → Beskriva forskningsprocessens olika steg → Beskriva och diskutera begreppen hälsa/oral hälsa och betydelsen av oral hälsa relaterat till hälsa och sjukdomar → Beskriv statistiska begrepp och metoder på grundläggande nivå Fler saker som kanske är bra att kunna inför tentan: Tandhygienistyrkets global historia: 1968 har tandhyginestyrket introduceras i Sverige. 1970 blev det till 1-årig utbildning, 1990 till 2-årig utbildning och sedan 2019 blev det 3-årig utbildning. Vad är tandhygienistens historia? - Ursprung: Tandhygienistyrket började i slutet av 1800-talet i USA, där behovet av att förbättra munhälsan ledde till att utbildningar för tandhygienister etablerades. - WHO:s Rekommendationer: År 1959 rekommenderade Världshälsoorganisationen (WHO) att länder skulle utbilda tandhygienister för att främja oral hälsa globalt. - Utveckling av Yrket: Under 1960- och 1970-talen skedde en standardisering och globalisering av tandhygienistutbildningar, vilket ledde till att fler länder började utbilda tandhygienister. - Sveriges Tandhygienister: I Sverige har tandhygienistyrket vuxit och blivit en viktig del av vården. Det nämns att det finns många tandhygienister i Sverige idag, och att yrket är efterfrågat. - Legitimation: Det framhålls att tandhygienister i Sverige fick legitimation 1991, vilket markerade en viktig milstolpe i yrkets utveckling och erkännande. Att arbeta som tandhyginest: Att främja munhälsa, att förebygga sjukdom i munhålan och att förhindra fortsatt sjukdomsutveckling Noggrann och systematisk men även empatisk och omhändertagand Se hela människan i tandvårdssituationen God kommunikation och interaktion Undersökning och diagnostik av karies och av parodontala sjukdomar Terapiplanering och behandling Förebyggande och sjukdomsinriktad behandling- förhindra oral ohälsa och behandla sjukdom Hälsofrämjande arbete på olika arenor: Kommunen,barnavårdscentralen, skolor och på särskilda boenden. Karriärvägar som tandhygienist; Klinikchef, Klinikkoordinator, Forska, Lärare (adjunkt, lektor), Driva egen verksamhet, konsult / klinik, Arbeta som produktspecialist / säljare av instrument och oralhygieniska produkter Goda arbetsmöjligheter inom både privattandvården och Folktandvården! Hälsan; hygieʹn (grekiska hygieinēʹ, femininform av hygieinoʹs’hälsosam’, till hygiēʹs ’frisk’), dels detsamma som renlighet, avlägsnande av smuts och sjukdomsalstrande ämnen från människor och deras omgivning, dels vetenskapen om hur miljöfaktorer påverkar människans och djurens hälsotillstånd. WHO:s förtydligande 1986 Ottawa charter for health promotion; Det finns inget fullständigt välbefinnande. Hälsa är en resurs i det dagliga livet. Hälsa är ett positivt begrepp som betonar både sociala och individuella resurser och fysisk förmåga. Hälsa i förhållande till sjukdom – tre modeller - Hälsa ses som frånvaro av sjukdom. En person är antingen frisk eller sjuk, utan mellanting - Hälsa och sjukdom ses som två poler på ett kontinuum. Hälsa handlar inte bara om att man inte är sjuk, utan också om hur bra man mår i stort. Det innebär att man mår bra både fysiskt, mentalt och i sina sociala relationer. Det räcker inte bara att kroppen fungerar som den ska – för att ha god hälsa behöver man också känna sig mentalt stark och ha ett fungerande socialt liv där man trivs. - Hälsa ses som ett komplext och multidimensionellt fenomen som inkluderar flera faktorer och dimensioner såsom fysisk, psykisk, social, emotionell och andlig hälsa Fördelen med biopsykosocialt synsättet: - Helhetsperspektiv: Beaktar hela människan och alla aspekter av hennes liv som påverkar hälsan - Personcentread vård: Anpassar vården efter individuella behov och omständigheter, vilket kan leda till bättre behandlingsresultat - Interdisciplinär samverkan: Främjar samarbete mellan olika yrkesgrupper inom hälso och sjukvården, såsom läkare, psykologer och socialarbetare Begränsningar med biopsykosocialt synsättet: - Kan vara komplext att implementera (börjar använda) i praktiken eftersom det kräver samordning av många olika faktorer och yrkesgrupper - Kan kräva mer tid och resurser än traditionella modeller, både i form av personal och finansiering Salutogenes är motsatsen till patogenes. Patogenes är samma sak som en sjukdoms historia, det vill säga hur sjukdomen uppkommer och utvecklas med tiden. Salutogenes erbjuder ett alternativt sätt att förstå hälsa genom att fokusera på vad som skapar och upprätthåller hälsa snarare än vad som orsakar sjukdom. Genom att betona individens egna resurser och förmågor, och genom att se hälsa som ett kontinuum, bidrar salutogenes till en mer positiv och inkluderande syn på hälsa och välbefinnande Hälsa är ett vidare begrepp än frisk Ohälsa är ett vidare begrepp än sjukdom De centrala faktorerna påverkas även av:  - grundläggande faktorer – genetik, biologiska faktorer, den sociala- och fysiska omgivningen, hälsobeteenden och tillgång till hälso- och sjukvård - modererande faktorer – kan påverka både positivt och negativt, när en person skattar sin orala hälsa och det kan bland annat vara ålder, kultur, inkomst, och förväntningar Den orala hälsan påverkar diabetes mellitus och kan ha en påverkan på hjärt-kärlsjukdom Ätstörningar kan ge skador på tänderna och i munhålan - kräkningar kan det ge frätskador på emaljen (tandens ytskikt) och det kallas för erosioner. Ätstörningar kan också påverka vätskebalans och organens funktion och leda till muntorrhet vilket ökar risken för karies Rökning; - förändringar i munslemhinnan - missfärgade tänder - högre risk för parodontit beroende på inflammatoriska processer - allvarligare förlopp av parodontit - sämre effekt av icke-kirurgisk behandling av parodontit - högre risk att förlora tänder - högre risk för muncancer Etik” härstammar från två grekiska ord som är släkt med varandra; éthos betyder vana, sedvänja, oskriven lag (socialetik) och êthos betyder ståndpunkt, inställning, sinnelag (individetik). Etiska teorier - Konsekvensetiken- handling som är rätt är den som ger bäst konsekvenser. - Deonotologisk etik- handlingar bedöms efter hur väl de följer vissa regler eller plikter. - Dygdetik- fokuserar på individens karaktär och dygder. Etiska riktlinjer: - Förhållanden till patienten - Förhållande till yrkesövningen - Förhållande till allmänhet, kollegor och andra professioner Forskning och vetenskap: Forskning, process som genom systematiskt arbete kan frambringa nya kunskaper och ökat vetande. Termen slog igenom vid 1800-talets mitt. Fortfarande används dock den äldre beteckningen vetenskap i ungefär samma betydelse. I första hand förknippas forskning med universitet och högskolor som den ena av dessas två huvuduppgifter. Den andra är utbildning. Forskning bedrivs också på många håll vid särskilda fristående forskningsinstitut utan utbildningsåligganden (NE) Forskning: Producera ny kunskap Systematiskt och strukturerat = enligt forskningsprocessen Forskningsprocessen: - Projekttiden; Problem eller fenomen: vad vill vi undersöka? - Skaffa kunskap: vad finns det för kunskap inom problemområdet? - Bestämma sig för vad: precisering av problemet- formulera syftet - Bestämma sig för hur: material och metod som används - Genomförande; här sker datainsamling/produkton - Bearbeta/analysera; genom statistiska metoder eller tolkning av textmaterial - Redovisa/rapportera; vad kom vi fram till? Ny kunskap Studiens/rapportens delar: - Titel - Sammanfattning (abstract) - Introduktion till kunskapsområdet, bakgrund, inklusive preciserat syfte/frågeställning - Metod - Resultat - Diskussion inklusive konklusion - Litteraturlista - Ev. bilagor En hypotes, är en språklig sats i vilken olika begrepp sätts i relation till varandra Kvalitativa metoder - olika vetenskapsteoretiska perspektiv Fenomenologi ❑ Att beskriva innebörder av handlingar/fenomen i människans livsvärld Fenomenologisk hermeneutik ❑ Att beskriva och tolka innebörder av mänskliga handlingar/fenomen Fenomenografi ❑ Att beskriva variationen i uppfattning eller upplevelse av ett visst fenomen Etnografi (antropologi) ❑ Att beskriva hur individer i en viss kultur uppfattar sig själva och andra Grounded Theory ❑ Utifrån empiri nå en teoretisk tolkning av data - empiriskt grundad teori Kvalitativ innehållsanalys (manifest och/eller latent) ❑ Att strukturera, gruppera innehåll och med olika tolkningsnivåer förklara eller beskriva ett visst fenomen Kvalitativa metoder Det måste finnas en balans mellan nyttan och skydd för individerna. Nyttoaspekten: Att forskningen är viktig för individer och samhälle Skydd: Integritetsskydd Fysiska och psykiska skador Obehag Även att ta individers tid i anspråk är en etikfråga Ordet statistik har att göra med staten d.v.s. beskrivningar av en stats befolkningsförhållanden, ekonomi, mm. Befolkningsstatistikens uppgifter om födslar och dödsfall på 1600-talet. Beräkningar på förväntat livslängd. Sedan data om sjuklighet och anknytning till medicin På 1800-talet påbörjades en mer systematisk insamling av data. Beskriver med hjälp av insamlade data hur verkligheten ser ut – GENERALISERBART FAKTA om insamlad data Med statistik räknas SANNOLIKTHETEN ut - att det gäller generellt - för hela populationen - att det med stor säkerhet är så som resultaten från en studie visar Variablerna delas in i olika typer som har olika egenskaper Variabel: - Diskreta variabler – kan endast anta vissa värden- heltal - Kontinuerliga variabler- Kan anta alla värden i ett intervall STATISTISK INFERENS – beräkna sannolikheten att de värden som vi fått från våra observationer kan generaliseras till hela populationen. Bivariat Statistiska analyser - undersöka samband mellan två variabler Jämföra genomsnitt - nominal/ordinal mot intervall/kvot (t-test, Anova) Korstabell – nominal/ordinal mot nominal/ordinal Korrelation ( r ) - samband mellan två intervall/kvot Regression ( r ) - intervall/kvot som har samband med intervall/kvot eller nominal/ordinal (Multivariat är när fler än 2 variabler ingår i test och analys)