Evidensbaserad vård och patientbemötande

Patienten i centrum

• Viktigt att bemöta patienter med respekt och se till att deras behov och rättigheter alltid beaktas
• Viktigt att visa empati och förståelse för patientens situation, men hålla en professionell distans
• Var lyhörd för patientens behov utan att blanda in dina egna känslor eller personliga liv

Evidensbaserad kunskap

• Handlar om att basera beslut och metoder på bevis från vetenskapliga studier och forskning
• Används inom olika fält, som vård, utbildning, psykologi och samhällsvetenskap
• "Evidens" kommer från latin och betyder bevis eller belagd kunskap
• Använder forskning och vetenskapliga bevis för att antingen stödja eller motsäga påståenden
• Särskilt viktig inom områden som vård och forskning för att göra välgrundade och informerade val
• Dynamisk och måste hela tiden uppdateras baserat på de senaste forskningsresultaten och insikterna

Evidensbaserad vård

• Beskriver processen att ge vård och behandling baserat på den bästa tillgängliga vetenskapliga bevisningen
• Målet är att använda forskningsbaserade metoder, klinisk expertis och patientens värderingar för att fatta beslut om behandlingar och vårdinsatser

Evidensbaserad praktik

• Arbetssätt där beslut och åtgärder inom olika professioner och verksamheter baseras på den bästa tillgängliga forskningen i kombination med yrkesutövarens expertis och klientens/patientens behov och önskemål
• Används inom många områden som hälso- och sjukvård, socialt arbete, psykologi och utbildning
• Tre huvudkomponenter:
  • Bästa tillgängliga vetenskapliga bevis: Beslut och insatser grundas på aktuell och relevant forskning som visat sig vara effektiv genom vetenskapliga studier
  • Yrkesutövarens expertis och erfarenhet: Yrkesutövarens egna kunskaper, erfarenheter och kliniska färdigheter spelar en viktig roll
  • Klientens/patientens värderingar och preferenser: Klientens eller patientens behov, värderingar, förutsättningar och önskemål är en central del av processen
• Syfte: Att säkerställa att beslut och insatser är så välgrundade och effektiva som möjligt, vilket leder till bättre resultat och högre kvalitet i vård och andra tjänster
• Hjälper också till att undvika ineffektiva eller skadliga metoder

Hög evidens

• Systematiska översikter och metaanalyser - Samlar information från flera studier för att ge en mer pålitlig och komplett bild
• Randomiserade kontrollerade studier - Noggrant planerade experiment
• Kohortstudier och fallstudier - Andra studier som kan ge evidens
• Viktigt att noggrant granska kvaliteten på de källor man använder

Kvantitativ och kvalitativ ansats

• Kvalitativ ansats: Syftar till att förstå och tolka upplevelser, beteenden eller sociala fenomen i djupet. Fokuserar på hur och varför saker händer
• Kvantitativ ansats: Fokuserar på mätbara data och använder statistik för att analysera informationen. Den fokuserar på att kvantifiera mängden, omfattningen eller frekvensen av fenomen och söker mönster och trender i stora datamängder. Den fokuserar på "hur mycket" eller "hur många".

Skalnivåer för variabler

• Nominalskala: Variabler delas in i kategorier utan någon inbördes rangordning. Exempel: Kön, blodgrupp.
• Ordinalskala: Variabler kan rangordnas, men avstånden mellan värdena är inte nödvändigtvis lika. Exempel: Utbildningsnivå, kundnöjdhet.
• Intervallskala: Variabler har lika stora avstånd mellan värdena, men skalan har ingen absolut nollpunkt. Exempel: Temperatur i Celsius eller Fahrenheit.
• Kvotskala: Variabler har lika stora avstånd mellan värdena och en absolut nollpunkt. Exempel: Längd, vikt, ålder, inkomst.

Datainsamlingsmetoder i kvalitativ ansats

• Intervjuer: En-till-en-konversationer där forskaren ställer öppna frågor för att få djupare insikter
• Fokusgrupper: Samlingar av flera deltagare som diskuterar ett specifikt ämne
• Observation: Att observera deltagare i deras naturliga miljö för att samla in data om beteenden och interaktioner
• Fallstudier: Fokuserar på att förstå de komplexa detaljerna av ett specifikt fall
• Dagböcker/berättelser
• Journalen

Intervju

• Syftet: Att fördjupa förförståelsen för/eller att beskriva ett visst fenomen
• Vill utforska erfarenheter, upplevelser/tankar, förväntningar, motiv att göra något, förhållningssätt och processer
• Urval: Relevant målgrupp utifrån syfte (strategiskt)
• Metod: Intervju-> analys av insamlad data utifrån vald kvalitativ metod
• Intervjusituationen: Relation mellan intervjuaren och intervju personen skall präglas av tillit för att nå innebördsrika berättelser
• Möjliga problem: Svåra teman, rollförväntningar, samspelet, egen förförståelse (bias), miljön, svårt att hitta den röda tråden

Kvalitativ analys

• Viktigt att genomföra en noggrann kvalitativ analys efter insamlingen av data

Oral hälsa och allmän hälsa

• Starka kopplingar
• Dålig oral hälsa kan leda till systemiska hälsoproblem, såsom hjärt-kärlsjukdomar och diabetes
• Systemiska sjukdomar kan påverka oral hälsa negativt, vilket kan leda till tillstånd som parodontit

Psykosociala aspekter av oral hälsa

• Påverkar individens självkänsla och sociala interaktioner
• Problem med tänder kan leda till skam och oro, vilket påverkar det allmänna välbefinnandet och psykiska hälsan

Näringsintag och oral hälsa

• Avgörande för att kunna äta och njuta av mat
• Problem med tänder kan leda till begränsningar i kostval, vilket kan resultera i näringsbrist och påverka den allmänna hälsan

Vikten av god oral hälsa

• Viktigt att upprätthålla god oral hälsa genom regelbundna tandläkarbesök och god munhygien
• Genom att ta hand om sin munhälsa kan man förebygga många av de systemiska sjukdomar som är kopplade till dålig oral hälsa

Oral hälsa och ätstörningar

• Kan leda till allvarliga problem med oral hälsa, inklusive karies, tandlossning och erosion av tandens emalj
• Beror på bristande näringsintag och skadliga beteenden
• Viktigt att behandla både den psykiska och fysiska hälsan för att förbättra oral hälsa

Rökning och oral hälsa

• Stark koppling till försämrad oral hälsa
• Ökad risk för tandköttsjukdomar och oral cancer
• Påverkar läkningsprocessen
• Kopplat till många systemiska sjukdomar

Oral hälsa hos äldre

• Nedsatt motorik kan göra det svårare att upprätthålla god munhygien
• Många tar mediciner som kan orsaka muntorrhet
• Ensamhet och brist på socialt stöd kan påverka motivationen att ta hand om sin munhälsa

Psykisk ohälsa och oral hälsa

• Kan påverka en persons förmåga att ta hand om sin munhälsa
• Depression kan leda till försummelse av personlig hygien och tandvård
• Dålig oral hälsa kan leda till skam och social isolering, vilket kan förvärra psykiska problem

Socioekonomiska faktorer och oral hälsa

• Tillgång till tandvård och utbildning om munhälsa påverkas
• Personer med lägre socioekonomisk status kan ha sämre tillgång tandvård
• Sociala normer och kulturella uppfattningar kan påverka hur individer ser på och hanterar sin orala hälsa

Viktiga begrepp

• Profession: Yrkesgrupper med specifika kunskaper och färdigheter
• Behörighet: Rätten att utföra en viss verksamhet
• Kompetens: Färdigheter och kunskaper som krävs för att utföra en viss uppgift
• Arbetsfördelning: Hur olika yrkesgrupper samarbetar och delar upp arbetsuppgifter

Tandhygienistyrket

• Introducerades i Sverige 1968
• Utbildningen har ökat i längd under åren
• Fick legitimation 1991

Tandhygienistens historia

• Började i slutet av 1800-talet i USA
• WHO rekommenderade att länder skulle utbilda tandhygienister 1959
• Standardisering och globalisering av tandhygienistutbildningar under 1960- och 1970-talen
• Tandhygienistyrket har vuxit i Sverige