Evidensbaserad vård och patientbemötande

Patienten i centrum

• Viktigt att bemöta patienter med respekt och se till att deras behov och rättigheter alltid beaktas
• Viktigt att visa empati och förståelse för patientens situation, men hålla en professionell distans
• Var lyhörd för patientens behov utan att blanda in dina egna känslor eller personliga liv

Evidensbaserad kunskap

• Handlar om att basera beslut och metoder på bevis från vetenskapliga studier och forskning
• Används inom olika fält, som vård, utbildning, psykologi och samhällsvetenskap
• "Evidens" kommer från latin och betyder bevis eller belagd kunskap
• Använder forskning och vetenskapliga bevis för att antingen stödja eller motsäga påståenden
• Särskilt viktig inom områden som vård och forskning för att göra välgrundade och informerade val
• Dynamisk och måste hela tiden uppdateras baserat på de senaste forskningsresultaten och insikterna

Evidensbaserad vård

• Beskriver processen att ge vård och behandling baserat på den bästa tillgängliga vetenskapliga bevisningen
• Målet är att använda forskningsbaserade metoder, klinisk expertis och patientens värderingar för att fatta beslut om behandlingar och vårdinsatser

Evidensbaserad praktik

• Arbetssätt där beslut och åtgärder inom olika professioner och verksamheter baseras på den bästa tillgängliga forskningen i kombination med yrkesutövarens expertis och klientens/patientens behov och önskemål
• Används inom många områden som hälso- och sjukvård, socialt arbete, psykologi och utbildning
• Tre huvudkomponenter:
  • Bästa tillgängliga vetenskapliga bevis: Beslut och insatser grundas på aktuell och relevant forskning som visat sig vara effektiv genom vetenskapliga studier
  • Yrkesutövarens expertis och erfarenhet: Yrkesutövarens egna kunskaper, erfarenheter och kliniska färdigheter spelar en viktig roll
  • Klientens/patientens värderingar och preferenser: Klientens eller patientens behov, värderingar, förutsättningar och önskemål är en central del av processen
• Syfte: Att säkerställa att beslut och insatser är så välgrundade och effektiva som möjligt, vilket leder till bättre resultat och högre kvalitet i vård och andra tjänster
• Hjälper också till att undvika ineffektiva eller skadliga metoder

Hög evidens

• Systematiska översikter och metaanalyser - Samlar information från flera studier för att ge en mer pålitlig och komplett bild
• Randomiserade kontrollerade studier - Noggrant planerade experiment
• Kohortstudier och fallstudier - Andra studier som kan ge evidens
• Viktigt att noggrant granska kvaliteten på de källor man använder

Kvantitativ och kvalitativ ansats

• Kvalitativ ansats: Syftar till att förstå och tolka upplevelser, beteenden eller sociala fenomen i djupet. Fokuserar på hur och varför saker händer
• Kvantitativ ansats: Fokuserar på mätbara data och använder statistik för att analysera informationen. Den fokuserar på att kvantifiera mängden, omfattningen eller frekvensen av fenomen och söker mönster och trender i stora datamängder. Den fokuserar på "hur mycket" eller "hur många".

Skalnivåer för variabler

• Nominalskala: Variabler delas in i kategorier utan någon inbördes rangordning. Exempel: Kön, blodgrupp.
• Ordinalskala: Variabler kan rangordnas, men avstånden mellan värdena är inte nödvändigtvis lika. Exempel: Utbildningsnivå, kundnöjdhet.
• Intervallskala: Variabler har lika stora avstånd mellan värdena, men skalan har ingen absolut nollpunkt. Exempel: Temperatur i Celsius eller Fahrenheit.
• Kvotskala: Variabler har lika stora avstånd mellan värdena och en absolut nollpunkt. Exempel: Längd, vikt, ålder, inkomst.

Datainsamlingsmetoder i kvalitativ ansats

• Intervjuer: En-till-en-konversationer där forskaren ställer öppna frågor för att få djupare insikter
• Fokusgrupper: Samlingar av flera deltagare som diskuterar ett specifikt ämne
• Observation: Att observera deltagare i deras naturliga miljö för att samla in data om beteenden och interaktioner
• Fallstudier: Fokuserar på att förstå de komplexa detaljerna av ett specifikt fall
• Dagböcker/berättelser
• Journalen

Intervju

• Syftet: Att fördjupa förförståelsen för/eller att beskriva ett visst fenomen
• Vill utforska erfarenheter, upplevelser/tankar, förväntningar, motiv att göra något, förhållningssätt och processer
• Urval: Relevant målgrupp utifrån syfte (strategiskt)
• Metod: Intervju-> analys av insamlad data utifrån vald kvalitativ metod
• Intervjusituationen: Relation mellan intervjuaren och intervju personen skall präglas av tillit för att nå innebördsrika berättelser
• Möjliga problem: Svåra teman, rollförväntningar, samspelet, egen förförståelse (bias), miljön, svårt att hitta den röda tråden

Kvalitativ analys

• Viktigt att genomföra en noggrann kvalitativ analys efter insamlingen av data

Oral hälsa och allmän hälsa

• Starka kopplingar
• Dålig oral hälsa kan leda till systemiska hälsoproblem, såsom hjärt-kärlsjukdomar och diabetes
• Systemiska sjukdomar kan påverka oral hälsa negativt, vilket kan leda till tillstånd som parodontit

Psykosociala aspekter av oral hälsa

• Påverkar individens självkänsla och sociala interaktioner
• Problem med tänder kan leda till skam och oro, vilket påverkar det allmänna välbefinnandet och psykiska hälsan

Näringsintag och oral hälsa

• Avgörande för att kunna äta och njuta av mat
• Problem med tänder kan leda till begränsningar i kostval, vilket kan resultera i näringsbrist och påverka den allmänna hälsan

Vikten av god oral hälsa

• Viktigt att upprätthålla god oral hälsa genom regelbundna tandläkarbesök och god munhygien
• Genom att ta hand om sin munhälsa kan man förebygga många av de systemiska sjukdomar som är kopplade till dålig oral hälsa

Oral hälsa och ätstörningar

• Kan leda till allvarliga problem med oral hälsa, inklusive karies, tandlossning och erosion av tandens emalj
• Beror på bristande näringsintag och skadliga beteenden
• Viktigt att behandla både den psykiska och fysiska hälsan för att förbättra oral hälsa

Rökning och oral hälsa

• Stark koppling till försämrad oral hälsa
• Ökad risk för tandköttsjukdomar och oral cancer
• Påverkar läkningsprocessen
• Kopplat till många systemiska sjukdomar

Oral hälsa hos äldre

• Nedsatt motorik kan göra det svårare att upprätthålla god munhygien
• Många tar mediciner som kan orsaka muntorrhet
• Ensamhet och brist på socialt stöd kan påverka motivationen att ta hand om sin munhälsa

Psykisk ohälsa och oral hälsa

• Kan påverka en persons förmåga att ta hand om sin munhälsa
• Depression kan leda till försummelse av personlig hygien och tandvård
• Dålig oral hälsa kan leda till skam och social isolering, vilket kan förvärra psykiska problem

Socioekonomiska faktorer och oral hälsa

• Tillgång till tandvård och utbildning om munhälsa påverkas
• Personer med lägre socioekonomisk status kan ha sämre tillgång tandvård
• Sociala normer och kulturella uppfattningar kan påverka hur individer ser på och hanterar sin orala hälsa

Viktiga begrepp

• Profession: Yrkesgrupper med specifika kunskaper och färdigheter
• Behörighet: Rätten att utföra en viss verksamhet
• Kompetens: Färdigheter och kunskaper som krävs för att utföra en viss uppgift
• Arbetsfördelning: Hur olika yrkesgrupper samarbetar och delar upp arbetsuppgifter

Tandhygienistyrket

• Introducerades i Sverige 1968
• Utbildningen har ökat i längd under åren
• Fick legitimation 1991

Tandhygienistens historia

• Började i slutet av 1800-talet i USA
• WHO rekommenderade att länder skulle utbilda tandhygienister 1959
• Standardisering och globalisering av tandhygienistutbildningar under 1960- och 1970-talen
• Tandhygienistyrket har vuxit i Sverige

Denna quiz handlar om betydelsen av evidensbaserad vård och hur man bemöter patienter med respekt och empati. Du kommer att få testa din kunskap om att förstå patientens behov samt att använda vetenskapliga bevis för att fatta välgrundade beslut inom vården.