Instuderingsfrågor: Jordens Inre Och Yttre Krafter PDF

Instuderingsfrågor: JORDENS INRE OCH YTTRE KRAFTER 1. Grundläggande begrepp Fråga 1: Vad menas med endogena processer? Ge exempel. Svar: Endogena processer är krafter som verkar inifrån jorden. De formar och bygger upp jordskorpan, till exempel: ​ Vulkanutbrott ​ Jordbävningar...

Instuderingsfrågor: JORDENS INRE OCH YTTRE KRAFTER 1. Grundläggande begrepp Fråga 1: Vad menas med endogena processer? Ge exempel. Svar: Endogena processer är krafter som verkar inifrån jorden. De formar och bygger upp jordskorpan, till exempel: ​ Vulkanutbrott ​ Jordbävningar ​ Bergskedjeveckning Fråga 2: Vad menas med exogena processer? Ge exempel. Svar: Exogena processer är krafter som nöter ner jordytan utifrån. Exempel är: ​ Erosion orsakad av vind och vatten ​ Glaciärer som slipar berg ​ Temperaturskillnader som spräcker berg över tid Fråga 3: Förklara kortfattat vad en sårbar plats är. Svar: En sårbar plats är ett område där naturkatastrofer (t.ex. jordbävningar, vulkaner eller översvämningar) kan orsaka stora skador för människor och samhälle. 2. Jordens inre (endogena) krafter 2.1 Jordskorpan och jordens inre Fråga 1: Hur kan man jämföra jordskorpan med skalet på ett äpple? Svar: Jordskorpan är väldigt tunn i förhållande till hela jordklotets tjocklek, ungefär som skalet på ett äpple jämfört med fruktköttet. Fråga 2: Vilka lager finns inuti jorden (jordskorpa, mantel, kärna) och hur skiljer de sig åt? Svar: ​ Jordskorpan: Den tunna, hårda ytan där vi lever. ​ Manteln: Ligger under jordskorpan, är het och delvis trögflytande. ​ Kärnan: Består av en yttre, flytande del och en inre, fast del. Hög temperatur (upp till ca 6 000 °C). Fråga 3: Vad är litosfären respektive astenosfären? Svar: ​ Litosfären: Jordskorpan + den översta hårda delen av manteln.  ​ Astenosfären: Den mjukare, delvis smälta delen av manteln under litosfären, där magma långsamt rör sig. Fråga 4: Varför är kärnans innersta del fast trots extremt höga temperaturer? Svar: Det beror på det extremt höga trycket som gör att materialet (mest järn) hålls i fast form trots hettan. 3. Plattorna och plattektonik Fråga 1: Varför är jordskorpan uppdelad i litosfärplattor? Svar: På grund av mantelns heta strömmar (konvektionsströmmar) som får jordskorpan att spricka upp i plattor som flyter omkring på astenosfären. Fråga 2: Beskriv skillnaden mellan en spridningszon och en kollisionszon. Svar: ​ Spridningszon: Plattorna glider isär, magma stiger upp och skapar ny jordskorpa. Exempel: Mittatlantiska ryggen. ​ Kollisionszon: Plattorna krockar, vilket kan bilda veckberg (t.ex. Himalaya) eller djuphavsgravar (t.ex. utanför Sydamerikas västkust). Fråga 3: Ge minst ett exempel på var två plattor krockar och vad det kan leda till. Svar: Indiska plattan och eurasiska plattan krockar –> Himalaya växer fram som en mäktig bergskedja. Fråga 4: Hur bildas nya bergskedjor enligt plattektonikens teori? Svar: När två kontinentalplattor pressas mot varandra (kollisionszon) veckas och höjs berggrunden upp till nya bergskedjor. 4. Jordbävningar Fråga 1: Varför uppstår en jordbävning? Svar: När spänningar i jordskorpan släpper plötsligt längs en plattgräns eller förkastning, börjar marken skaka. Fråga 2: Hur mäter man styrkan i en jordbävning och vad innebär det att Richterskalan är logaritmisk? Svar: ​ Styrkan mäts med seismografer och anges i magnitud på Richterskalan. ​ Logaritmisk innebär att ett steg upp på skalan motsvarar 32 gånger mer energi än steget innan. Fråga 3: Hur kan en jordbävning under havsbotten orsaka en tsunami? Svar: Havsbottnen rör sig plötsligt och sätter vattnet i rörelse, vilket skapar en jättevåg som växer när den närmar sig kusten. Fråga 4: Beskriv kortfattat ett exempel på en kraftig jordbävning och dess konsekvenser. Svar: ​ Haiti 2010 (magnitud 7,8): Många hus rasade (dåligt byggda), över 230 000 människor dog, stort behov av internationell hjälp. 5. Vulkaner Fråga 1: Vad sker i jordens inre vid ett vulkanutbrott? Hur uppstår det? Svar: Magma stiger upp genom sprickor i jordskorpan. När trycket blir för högt sker ett utbrott, och magman (lava) väller ut. Fråga 2: Förklara skillnaden mellan en stratovulkan och en sköldvulkan. Svar: ​ Stratovulkan: Trögflytande lava, branta sidor, våldsamma utbrott (t.ex. Etna). ​ Sköldvulkan: Lättflytande lava, bredare form, lugnare utbrott (t.ex. på Island, Hawaii). Fråga 3: Vilka fördelar (t.ex. bördig jord) och risker (t.ex. förödande utbrott) kan uppstå när man bor nära en vulkan? Svar: ​ Fördelar: Mycket näringsrik jord, stora skördar, tillgång till mineraler. ​ Risker: Plötsliga utbrott, gaser, lava och aska kan förstöra hus och grödor. 6. Yttre krafter (exogena processer) Fråga 1: Hur påverkar rinnande vatten, vind och is jordytan över tid? Svar: De nöter ner och slipar landskapet (erosion). Floder skär djupa dalgångar, vind kan forma sanddyner och glaciärer skapar dalar och rundslipar berg. Fråga 2: Vad menas med erosion och vilka faktorer kan påskynda den? Svar: Erosion är när jord och sten bryts ner och transporteras bort. Faktorer som ökar erosion är t.ex. kraftiga regn, hård vind, brist på växtlighet (skogsavverkning). Fråga 3: Hur kan människans aktiviteter förstärka de yttre krafterna? Svar: T.ex. avverkning av skog, jordbruk på olämpliga sluttningar eller bebyggelse i känsliga områden kan göra att marken eroderar snabbare. 7. Sårbara platser Fråga 1: Vad kännetecknar en sårbar plats när det gäller naturkatastrofer? Svar: Ett område där riskerna är höga (t.ex. plattgränser, översvämningshot) och där konsekvenserna för människor kan bli stora p.g.a. t.ex. fattigdom eller svag infrastruktur. Fråga 2: Varför drabbas fattiga länder ofta hårdare av jordbävningar och vulkanutbrott än rika länder? Svar: De har ofta sämre byggnormer, svagare räddningstjänst och mindre ekonomiska resurser för att förutse, hantera och återhämta sig från katastrofer. Fråga 3: Ge ett konkret exempel på hur två olika länder drabbats olika av en jordbävning (t.ex. Chile vs. Haiti). Svar: ​ Chile: Bättre förberedelser, striktare byggnormer, färre dödsfall trots starkare skalv. ​ Haiti: Dålig infrastruktur, svaga byggnader och lite resurser → mycket större skador och dödsoffer. 8. Förutse, hantera och återhämta Fråga 1: Hur kan man förutse en jordbävning eller ett vulkanutbrott? Svar: Genom seismografer, gas- och rörelsemätningar runt vulkaner och kontinuerlig övervakning av plattgränser. Fråga 2: Vad innebär det att hantera en naturkatastrof, och vilka instanser är viktiga i det arbetet? Svar: Man använder räddningstjänst, brandkår, sjukvård och myndigheter för att snabbt hjälpa skadade, begränsa skador och evakuera människor. Fråga 3: Vilka faktorer kan göra återhämtningen snabbare i ett drabbat område? Svar: ​ Starka ekonomiska resurser ​ Välorganiserad ledning ​ Snabb tillgång till mat, vatten och byggmaterial ​ Internationell hjälp (om egna resurser inte räcker) 9. Människans roll Fråga 1: Hur kan mänsklig stadsplanering och lagstiftning (t.ex. byggnormer) minska skadorna vid naturkatastrofer? Svar: Genom att förbjuda byggande i farliga områden (branta sluttningar, områden med stor jordbävningsrisk) och kräva jordbävningssäkra konstruktioner för byggnader. Fråga 2: Ge exempel på hur mänsklig aktivitet kan förvärra konsekvenserna av t.ex. en jordbävning eller en ökad erosion. Svar: ​ Dålig byggkvalitet i jordbävningszoner (ökad risk att hus rasar). ​ Avverkning av skog i sluttningar (jorderosion och jordskred). Fråga 3: Hur kan internationell hjälp och samarbete minska effekterna av en stor naturkatastrof? Svar: Länder och organisationer kan skicka räddningspersonal, mediciner, vatten, mat och ekonomiskt stöd för återuppbyggnad i drabbade områden. 10. Sammanfattning och reflektion Fråga 1: Varför är det viktigt att känna till hur jordens inre och yttre krafter fungerar? Svar: För att förstå varför landskapet ser ut som det gör och kunna förbereda och skydda oss mot naturkatastrofer (jordbävningar, vulkaner, erosion). Fråga 2: Om du bodde i ett område med hög risk för jordbävningar – vilka åtgärder skulle du önska dig av myndigheterna? Svarsexempel: ​ Jordbävningssäkra byggnader ​ Evakueringsplaner och varningssystem ​ Regelbundna övningar för befolkningen ​ Snabba räddningsinsatser vid behov.