Gamla tentor PDF

Fråga 1. Arbetslivsforskare studerar betydelsen av klass inom arbetslivet. Vad avses med begreppet social mobilitet? (4 poäng). -Social mobilitet refererar till individers eller gruppers rörelser mellan olika sociala positioner i samhället. Det kan vara uppåt eller nedåt i den sociala hierarkin o...

Fråga 1. Arbetslivsforskare studerar betydelsen av klass inom arbetslivet. Vad avses med begreppet social mobilitet? (4 poäng). -Social mobilitet refererar till individers eller gruppers rörelser mellan olika sociala positioner i samhället. Det kan vara uppåt eller nedåt i den sociala hierarkin och kan ske under en livstid eller mellan generationer Fråga 2. Ett perspektiv inom arbetslivet är relationen mellan kön och arbete. Forskare skiljer här mellan horisontell- och vertikal könssegregation. Vad är utmärkande för respektive form av segregation? (4 poäng). -Horisontell könssegregation: Innebär att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer, branscher, yrken och jobb. Till exempel dominerar kvinnor offentlig sektor.3 -Vertikal könssegregation: Avser att män och kvinnor har olika positioner och hierarkiska nivåer inom samma yrke eller organisation. Kvinnor är ofta underrepresenterade i ledande positioner Fråga 3. Forskning om etnicitet använder olika begrepp för att förklara diskriminering inom arbetslivet. Vad avses med begreppet Stigma i detta sammanhang? (4 poäng). -Inom arbetslivsforskning om etnicitet avser stigma en negativ social stämpel som tillskrivs individer eller grupper baserat på deras etniska tillhörighet. Detta stigma kan leda till diskriminering och sämre möjligheter på arbetsmarknaden Fråga 4. Ålder är ett tema inom arbetslivsforskningen. Forskare använder här olika begrepp för att kategorisera individer. Vad är utmärkande för begreppen kohort samt generation? (4 poäng). -Kohort: En grupp av individer som delar en gemensam erfarenhet eller händelse under en viss tidsperiod, t.ex. födelseår. Att tillhöra en viss kohort kan påverka arbetslivet genom gemensamma normer och värderingar. -Generation: Bredare begrepp som syftar på en grupp individer som delar en gemensam kulturell och historisk kontext, präglad av rådande normer, värderingar och händelser. En generation kan omfatta flera kohorter Fråga 5. Emile Durkheim studerade samhällets förändring och beskriver hur utvecklingen gått från en form av solidaritet till en annan. Vad kallas dessa olika former och vad är typiskt för vart och ett av dem? (4 poäng). -Durkheim beskriver två former av solidaritet: Mekanisk solidaritet: Kännetecknas av homogenitet, stark social kontroll och ett kollektivt medvetande.10 11 12 Individer i samhällen med mekanisk solidaritet är starkt integrerade i gruppen och delar liknande värderingar, normer och arbetsuppgifter. Organisk solidaritet: Kännetecknas av specialisering och ömsesidigt beroende. I moderna samhällen med organisk solidaritet har individer olika roller och funktioner, vilket binder dem samman i ett komplext nätverk av beroenden. Fråga 6. Durkheim använder begreppet kollektiva representationer i anslutning till sin teori om det kollektivt medvetna. Ge ett eller flera exempel på kollektiva representationer på nationell eller organisatorisk nivå. (4 poäng). -Kollektiva representationer är symboler, idéer, föreställningar och berättelser som delas av en grupp och uttrycker ett kollektivt medvetande. Exempel på kollektiva representationer: Nationell nivå: Nationalsången, flaggan, myter om nationens historia. Organisatorisk nivå: Företagslogotyp, slogans, berättelser om företagets framgångar. Fråga 7. Inom den marxistiska arbetsvärdeläran används begreppet värde i olika former. Ge ett eller flera exempel på relativa mervärden. (4 poäng) -Inom marxistisk arbetsvärdelära avser relativa mervärden den vinstökning som uppstår genom att effektivisera produktionen, till exempel genom: -Tekniska innovationer -Arbetsdelning -Rationalisering av arbetsprocessen Genom att öka produktiviteten kan kapitalisten producera varor till ett lägre pris och därmed öka sin vinstmarginal. Fråga 8. Max Weber analyserade rationalitet i samhället. En av de mer kända idealtypiska analyserna handlar om byråkrati. Vad är typiskt för den rationella byråkratiska organisationen enligt Weber? (4 poäng). Enligt Weber kännetecknas den rationella byråkratiska organisationen av: Tjänstehierarki: En tydlig hierarkisk struktur med olika nivåer av auktoritet. Funktionsuppdelning: Specialisering av arbetsuppgifter och roller. Kontraktsanställning: Anställning baserad på formella kontrakt. Professionella kvalifikationer: Utnämningar och befordringar baserade på kompetens och meriter. Regler och procedurer: Styrning genom formella regler och procedurer. Opersonlighet: Beslut baseras på objektiva kriterier snarare än personliga relationer. Fråga 9. Max Weber analyserade den sociala handlingen med hjälp av idealtyper. Ge ett eller flera exempel på målrationella handlingar. (4 poäng). Målrationella handlingar kännetecknas av att individen agerar strategiskt för att uppnå ett specifikt mål.19 20 Handlingarna är kalkylerade och baserade på en bedömning av vilka medel som är mest effektiva för att nå det önskade resultatet.16 Exempel på målrationella handlingar: -En student som studerar hårt för att få bra betyg. -En anställd som arbetar övertid för att få en befordran. -En företagare som investerar i ny teknik för att öka sin vinst. Fråga 10. Anthony Giddens har en särskild syn på människan som aktör. I struktureringsteorin beskriver han denna aktör som en handlande agent. Vad är typiskt för begreppet aktör/agent hos Giddens? (4 poäng). I Giddens struktureringsteori är en aktör/agent en individ som har förmåga att handla och påverka sin omgivning.21 Aktören är: Fri att handla: Aktören har möjlighet att välja mellan olika handlingsalternativ.21 Kunskap och kompetent: Aktören har kunskap om sin situation och kan bedöma konsekvenserna av sina handlingar.21 Reflekterande: Aktören kan reflektera över sina handlingar och ändra sitt beteende Fråga 11. Anthony Giddens använder begreppet ontologisk trygghet. Vad avses med begreppet och vilka är konsekvenserna för människan i det senmoderna samhället om ontologisk trygghet saknas? (4 poäng). Ontologisk trygghet avser en grundläggande känsla av tillit och säkerhet i världen och i sig själv, rotad i tidiga erfarenheter av förutsägbara och stabila relationer.23 I det senmoderna samhället, präglat av snabb förändring och osäkerhet, kan ontologisk trygghet vara svårare att uppnå. Konsekvenser av avsaknad av ontologisk trygghet: -Ångest -Oro -Identitetsproblem Fråga 12. Zygmunt Bauman talar om det postmoderna samhället och beskriver en förändring från arbetsetik till konsumtionsetik. Vad är utmärkande drag hos konsumtionsetiken hos Bauman? (4 poäng). Bauman beskriver en förflyttning från arbetsetik till konsumtionsetik, där arbetet inte längre ses som den primära källan till identitet och mening. I det postmoderna samhället betonas: -Konsumtion -Självförverkligande -En flytande identitet Fråga 13. Begreppet arbete I boken Arbetslivet skriver arbetslivsforskaren Jan CH Karlsson om begreppet arbete. En uppfattning innebär att arbete likställs med de prestationer eller verksamhet som vi gör för ersättning. Diskutera problem med formeln arbete = lönearbete. (10 poäng). Problem med formeln arbete = lönearbete: Att enbart definiera arbete som lönearbete är problematiskt av flera anledningar: Exkluderar andra viktiga arbetsformer: Formeln ignorerar obetalt arbete som utförs i hemmet, i frivilligorganisationer eller i den informella ekonomin. Exempelvis hushållsarbete, som ofta utförs av kvinnor, är en viktig del av samhällsekonomin men räknas inte in i traditionell arbetsstatistik. Missvisande bild av arbetslivets verklighet: Många människor engagerar sig i olika typer av arbete som inte genererar lön, men som ändå är betydelsefulla för deras liv och för samhället. Svårt att analysera förändringar i arbetslivet: I takt med att gränserna mellan arbete och fritid suddas ut, och nya former av arbete uppstår, blir det alltmer otillräckligt att enbart fokusera på lönearbete. Begränsar synen på arbetets värde: Arbete har ett värde bortom den ekonomiska ersättningen. Det kan ge mening, gemenskap, identitet och bidra till samhällets utveckling. Alternativa definitioner av arbete: För att få en mer heltäckande bild av arbete bör man inkludera andra aspekter än lönearbete, t.ex: -Aktiviteter som är nödvändiga för överlevnad: Detta inkluderar både lönearbete och obetalt arbete som är nödvändigt för att tillgodose grundläggande behov. -Aktiviteter som skapar värde för andra: Detta inkluderar både arbete som producerar varor och tjänster för försäljning, och arbete som utförs i frivilligorganisationer eller i den informella ekonomin. -Aktiviteter som är målinriktade och kräver ansträngning: Detta inkluderar både fysiskt och mentalt arbete. Fråga 14. Sennetts perspektiv Richard Sennett utgår ifrån tre utmaningar i sin analys av det moderna arbetslivet. Han talar om tidens betydelse för långsiktighet och relaterar den till talang. Vidare menar Sennett att den moderna idealmänniskan måste kunna släppa taget om det förflutna (kapitulera). Redogör för innehållet i de utmaningar som Sennett talar om och diskuterar relevansen hos hans teoretiska perspektiv mot bakgrund av dagens svenska arbetsliv. (10 poäng). Sennetts tre utmaningar i det moderna arbetslivet: 1.Tidens betydelse: I den "nya kapitalismen" betonas flexibilitet och kortsiktighet, vilket gör det svårt att utveckla långsiktiga mål och engagemang.37 Den snabba förändringstakten gör det svårt för individer att skapa en stabil arbetsidentitet och att känna trygghet i sin anställning. 2.Talang: I kunskapssamhället betonas individens talang och förmåga att anpassa sig till nya situationer.37 Detta kan skapa en intensiv konkurrens och en känsla av otillräcklighet hos dem som inte kan leva upp till de höga kraven. 3.Kapitulation: Den moderna idealmänniskan förväntas vara flexibel och anpassningsbar, vilket kan innebära att man ständigt måste vara beredd att ompröva sina mål och värderingar. Sennett menar att denna "kapitulation" inför det nya kan leda till en förlust av mening och riktning i livet. Relevans för dagens svenska arbetsliv: Sennets teoretiska perspektiv är relevant för dagens svenska arbetsliv, eftersom många av de trender som han beskriver är tydliga även här. Flexibilisering och osäkerhet: Den svenska arbetsmarknaden har blivit mer flexibel, med fler tidsbegränsade anställningar och en ökad osäkerhet. Kunskapssamhälle och kompetenskrav: Kraven på utbildning och kompetens har ökat, vilket skapar en press på individen att ständigt utveckla sig. Individualisering och prestationskrav: Den individualistiska synen på arbete och karriär har stärkts, vilket kan leda till ökad stress och utbrändhet. Fråga 15. Traditioner I boken Båten i parken introducerar författaren tre olika traditioner inom samhällsvetenskapen. Dessa handlar om olika perspektiv vid studiet av samhället; att förklara, att förstå eller att förändra. Redogör för huvudsakliga skillnader mellan perspektiven. Diskutera därefter hur respektive perspektiv kan kopplas samman med en av de tre sociologerna; Karl Marx, Emile Durkheim och Max Weber. Använd relevanta begrepp och motivera ditt val. (10 poäng). Tre traditioner inom samhällsvetenskapen: 1.Att förklara: Fokus på att identifiera orsakssamband och förklara sociala fenomen genom objektiva data och vetenskapliga metoder. 2.Att förstå: Fokus på att tolka och förstå människors subjektiva upplevelser och meningsskapande. 3.Att förändra: Fokus på att identifiera problem och orättvisor i samhället och att arbeta för social förändring. Koppling till sociologer: Durkheim: Kan kopplas till traditionen att förklara. Hans fokus på sociala fakta och funktionalism illustrerar ett intresse för att identifiera objektiva strukturer och förklara hur de fungerar. Weber: Kan kopplas till traditionen att förstå. Hans fokus på social handling och idealtyper visar på ett intresse för att tolka och förstå människors subjektiva motiv och meningsskapande. Marx: Kan kopplas till traditionen att förändra. Hans fokus på klasskonflikt och alienation illustrerar ett intresse för att identifiera orättvisor i det kapitalistiska systemet och att arbeta för social förändring. Omtenta frågor Fråga 1 Begreppet arbete kan definieras på olika sätt. En vanlig definition är att betrakta arbete som detsamma som lönearbete. Vad avses med denna definition (arbete=lönearbete) och vilken huvudsaklig kritik kan riktas mot definitionen? (4 poäng). -Begreppet arbete kan definieras på olika sätt. En vanlig definition är att betrakta arbete som detsamma som lönearbete. Vad avses med denna definition (arbete=lönearbete) och vilken huvudsaklig kritik kan riktas mot definitionen? (4 poäng). Fråga 2 Inom arbetslivsforskningen används flera begrepp kopplade till arbetsmarknaden. Vad avses med begreppet Kommodifiering? (4 poäng). -Kommodifiering inom arbetslivsforskningen syftar på den process där arbetskraften behandlas som en vara som kan köpas och säljas på en marknad.5 6 Det innebär att individens förmåga att arbeta värderas och prissätts utifrån utbud och efterfrågan, precis som vilken annan vara som helst.5 Exempel på kommodifiering är bemanningsbranschen där individer hyrs ut som en tjänst, eller influencers som säljer sin personlighet och inflytande som en produkt. Fråga 3 Social mobilitet är ett begrepp som används inom arbetslivsforskningen. Vilka huvudsakliga fördelar respektive nackdelar kan kopplas till begreppet? (4 poäng). Social mobilitet är ett begrepp som används inom arbetslivsforskningen. Vilka huvudsakliga fördelar respektive nackdelar kan kopplas till begreppet? (4 poäng). Fördelar med social mobilitet: -Ökade möjligheter för individer att förbättra sin socioekonomiska situation. -Mer rättvist och dynamiskt samhälle där individers bakgrund inte avgör deras framtid. -Bättre utnyttjande av samhällets talanger och resurser. Nackdelar med social mobilitet: -Kan leda till ökad social oro och instabilitet. -Risk för att traditionella värderingar och gemenskaper försvagas. -Kan skapa en otrygg arbetsmarknad med ökad konkurrens och otrygga anställningar. Fråga 4 Inom arbetslivsforskningen används begreppet könssocialisation. Vad avses med begreppet? Ge exempel på konsekvenser av könssocialisation inom arbetslivet? (4 poäng). Könssocialisation syftar på den process där individer lärs in i de normer, roller och förväntningar som är förknippade med deras kön i ett visst samhälle.7 Det sker genom uppfostran, utbildning, media och andra sociala institutioner. Konsekvenser av könssocialisation inom arbetslivet: -Könssegregerad arbetsmarknad, där män och kvinnor arbetar i olika yrken och branscher. -Löneskillnader mellan män och kvinnor, även inom samma yrken. -Svårigheter för kvinnor att nå ledande positioner, även om de har samma kompetens som män (glastaket). -Förväntningar på män och kvinnor att bete sig på ett visst sätt på arbetsplatsen, vilket kan begränsa deras möjligheter. Fråga 5 Emile Durkheim studerade samhällets förändring och beskriver hur utvecklingen gått från mekanisk till solidarisk solidaritet. Vad är utmärkande för ett samhälle med mekanisk solidaritet? (4 poäng). Durkheim beskriver två former av solidaritet: -Mekanisk solidaritet: Typisk för traditionella samhällen. Bygger på likhet och homogenitet, där individer delar samma värderingar, normer och arbetsuppgifter.10 Starkt kollektivt medvetande och social kontroll.11 -Organisk solidaritet: Typisk för moderna samhällen. Bygger på skillnader och specialisering, där individer har olika roller och är beroende av varandra.12 Ökad individuell frihet och minskad social kontroll. Fråga 6 Arbetsdelning är ett centralt begrepp inom arbetsvetenskapen och används på ett likartat sätt inom sociologisk teori. Vad avses med begreppet arbetsdelning och vad är det begreppet försöker förklara? (4 poäng). Arbetsdelning syftar på den process där arbetsuppgifter delas upp i mindre och mer specialiserade delar. Det leder till ökad effektivitet och produktivitet, men kan också skapa beroende mellan individer och grupper i samhället.Begreppet försöker förklara hur samhällen organiseras och förändras, samt hur social sammanhållning upprätthålls i komplexa samhällen. Fråga 7. Inom den marxistiska arbetsvärdeläran används begreppet värde i olika former. Vad avses med begreppet bruksvärde? (4 poäng). Bruksvärde i marxistisk teori avser nyttan eller användbarheten av en vara eller tjänst. Det handlar om vad varan eller tjänsten kan användas till för att tillgodose ett behov. Till skillnad från bytesvärde, som fokuserar på varans värde i en marknadsekonomi, är bruksvärde mer inriktat på varans praktiska funktion och betydelse för människors liv. Fråga 8 Max Weber analyserade den sociala handlingen och kom fram till fyra olika idealtyper. Vilka är dessa fyra olika handlingstyper och vad är typiskt för vart och ett av dem? (4 poäng). Målrationell handling: Denna handlingstyp är präglad av att individen har ett klart definierat mål och väljer de medel som är mest effektiva för att uppnå det. Ett exempel på detta inom arbetslivet kan vara en projektledare som planerar och organiserar ett projekt för att uppnå specifika mål inom givna tidsramar och budget. Värderationell handling: Här styrs handlingen av en stark tro på ett värde, oavsett konsekvenserna. Exempelvis kan en läkare inom vården arbeta övertid utan extra ersättning för att rädda en patients liv, motiverat av en stark pliktkänsla och ett etiskt ansvar att rädda liv. Affektiv handling: Denna handlingstyp styrs av känslor och impulser snarare än rationella överväganden. Ett exempel kan vara en anställd som i ilska säger upp sig efter en konflikt med chefen, utan att tänka på de ekonomiska konsekvenserna. Traditionell handling: Handlingen baseras på vanor och traditioner som är internaliserade i individen. Inom arbetslivet kan detta synas i rutiner och ritualer som utförs utan att ifrågasättas, till exempel att alltid fira en kollegas födelsedag med tårta på arbetsplatsen. Fråga 9 Anthony Giddens använder två centrala begrepp i sin struktureringsteori. Vad är utmärkande för begreppen struktur respektive aktör i denna teoribildning? (4 poäng). Struktur: Giddens ser strukturer som regelbundna mönster av sociala relationer och handlingar. Dessa mönster begränsar och möjliggör samtidigt handling. Strukturer finns inte "utanför" individen, utan skapas och återskapas genom människors handlingar. Exempel på strukturer i arbetslivet är lagar, regler, organisationsformer, hierarkier och normer. Aktör/Agent: Enligt Giddens är aktören en kunnig och kompetent individ som är medveten om sina handlingar och deras konsekvenser. Aktörer har förmåga att reflektera över och förändra sina handlingar, och därigenom även påverka de strukturer som de är en del av. Giddens teori betonar samspelet mellan struktur och aktör, där varken strukturen eller aktören kan förstås isolerat från varandra. Fråga 10 Zygmunt Bauman analyserade det postmoderna konsumtionssamhället. Vad är utmärkande drag för en konsumtionskultur enligt Bauman? (4 poäng). Enligt Bauman kännetecknas en konsumtionskultur av en förflyttning från arbetsetik till konsumtionsetik. Det innebär att individens identitet och sociala status i allt högre grad definieras genom vad hen konsumerar, snarare än genom yrke eller social klass. I en konsumtionskultur är det ständigt pågående köpandet och konsumerandet som driver samhället framåt, snarare än produktionen.. Utmärkande drag för en konsumtionskultur enligt Bauman: Flytande modernitet: Samhället präglas av snabba förändringar, osäkerhet och en brist på fasta strukturer. Individen måste ständigt anpassa sig och konsumtionen blir ett sätt att navigera i denna flytande tillvaro1. Konsumtion som identitetsprojekt: Konsumtion blir ett sätt att uttrycka sin individualitet och skapa en unik identitet. Varumärken och produkter blir bärare av symboliska betydelser som individen använder för att konstruera sin självbild1. Upplösning av traditionella värden: Traditionella värden som hårt arbete, sparsamhet och pliktkänsla ersätts av en konsumtionsorienterad livsstil som fokuserar på njutning, omedelbar tillfredsställelse och självförverkligande1. Skapande av behov: Genom reklam och media skapas ständigt nya behov och begär hos konsumenten. Detta leder till en spiral av konsumtion som är svår att bryta1. Nedanstående två essäfrågor besvaras på lösblad. Använd cirka en A4-sida per essäfråga Fråga 11 (essäfråga) Max Weber använder metoden idealtyp i sina analyser av samhället. Visa hur idealtyper kan användas för att öka förståelsen av en egen vald företeelse inom arbetslivet. Konstruera två egna idealtyper och genomför en komparativ analys som visar på principen bakom användningen av idealtyper. (10 poäng). En idealtyp är en abstrakt och förenklad modell som framhäver de mest karakteristiska dragen hos ett fenomen. Den är inte tänkt att vara en exakt beskrivning av verkligheten, utan snarare en analytisk konstruktion som hjälper oss att förstå och jämföra olika företeelser.1 För att illustrera hur idealtyper kan användas för att öka förståelsen av en företeelse inom arbetslivet kan vi konstruera två idealtyper som representerar olika synsätt på ledarskap: Idealtyp 1: Den auktoritära ledaren: Hierarkisk: Ledaren befinner sig högst upp i en tydlig hierarki och fattar beslut utan att involvera medarbetare. Kontrollerande: Ledaren övervakar noggrant medarbetarnas arbete och ger detaljerade instruktioner. Maktorienterad: Ledaren fokuserar på att utöva sin makt och upprätthålla sin auktoritet. Kommunikation uppifrån och ner: Information flödar i en riktning, från ledaren till medarbetarna. Idealtyp 2: Den demokratiska ledaren: Delaktighet: Ledaren involverar medarbetare i beslutsprocessen och uppmuntrar till dialog. Tillit: Ledaren har förtroende för medarbetarnas kompetens och ger dem utrymme att ta egna initiativ. Samarbete: Ledaren ser sig som en del av ett team och fokuserar på att skapa en positiv och stödjande arbetsmiljö. Öppen kommunikation: Information flödar fritt i alla riktningar. Genom att jämföra dessa två idealtyper kan vi tydligare se skillnaderna i ledarskapsstil och hur de påverkar arbetsmiljön och medarbetarnas motivation. Essäfråga 12 (essäfråga) Richard Sennett diskuterar förändring hos samhällets institutioner och hur den nya kapitalismens kultur påverkar arbetets villkor. Beskriv centrala drag i denna kultur och diskutera de tre utmaningar Sennett menar att den moderna människan måste ta sig an. (10 poäng). Richard Sennett menar att den nya kapitalismen har skapat en arbetskultur som präglas av flexibilitet, osäkerhet och kortsiktighet. Denna kultur har lett till en rad utmaningar för den moderna människan: Centrala drag i den nya kapitalismens kultur: -Flexibilitet och osäkra anställningar: Företag anställer alltmer på tillfälliga kontrakt och projektbasis. Den traditionella anställningsformen med trygghet och stabilitet blir alltmer ovanlig. -Konkurrens och individualism: Arbetsmarknaden präglas av hård konkurrens och individen förväntas ständigt utveckla sig och anpassa sig till nya krav. -Kortsiktighet och fokus på snabba resultat: Företag fokuserar på kortsiktiga vinster och snabba resultat, vilket leder till en hektisk och stressig arbetsmiljö. De tre utmaningar Sennett identifierar: -Tid: Den nya kapitalismen skapar en upplevelse av tidsbrist och fragmentering. Det blir svårt att planera långsiktigt och investera i relationer och kompetensutveckling. -Talang: Individen förväntas vara flexibel och anpassningsbar, men samtidigt utveckla en unik talang som gör hen konkurrenskraftig. Detta skapar en paradox där man ska vara både standardiserad och unik. -Kapitulation: För att lyckas i den nya kapitalismen måste individen vara beredd att släppa taget om det förflutna och ständigt anpassa sig till nya förutsättningar. Detta kan leda till en känsla av rotlöshet och identitetsförlust. Tenta salsskrivning 4 1. Inom sociologi skiljer man mellan olika nivåer och perspektiv. Vad skiljer makrosociologi från mikrosociologi inom sociologisk samhällsanalys? (4 poäng). Makrosociologi och mikrosociologi är två olika nivåer inom sociologisk samhällsanalys. -Makrosociologi fokuserar på storskaliga samhällsstrukturer och processer, såsom klass, kön, etnicitet, globalisering och social förändring. Den studerar samhället som en helhet och hur olika delar av samhället hänger samman. -Mikrosociologi fokuserar däremot på vardagliga interaktioner och sociala relationer mellan individer och grupper. Den studerar hur människor skapar mening och social ordning i sina dagliga liv 2. Diskriminering är ett begrepp som används inom arbetslivsforskning. Vilka är skillnaderna mellan horisontell- respektive vertikal könssegregation? (4 poäng). Horisontell könssegregation: Innebär att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer, branscher, yrken och jobb. Ett exempel är att offentlig sektor domineras av kvinnor medan män är överrepresenterade inom industrin. Vertikal könssegregation: Innebär att män och kvinnor har olika positioner i arbetslivets hierarkier. Kvinnor är underrepresenterade i chefspositioner och andra maktpositioner medan de är överrepresenterade i lägre positioner. 3. Analyser med hjälp av begreppet klass är vanliga inom arbetslivet. Vad avses huvudsakligen med begreppet Klasstruktur? (4 poäng). Klasstruktur avser den hierarkiska uppdelningen av människor i samhället baserat på deras ekonomiska resurser, makt och status. Denna struktur påverkar individens livschanser och möjligheter, inklusive tillgång till utbildning, arbete, boende och hälsa. 4. Inom Arbetsvetenskapen definieras arbete som synonymt med lönearbete. Vilka huvudsakliga fördelar respektive nackdelar kan kopplas till begreppet lönearbete? (4 poäng). Lönearbete definieras som arbete som utförs mot betalning. Fördelar: Ekonomisk trygghet: Lön ger en stabil inkomst och möjlighet att försörja sig. Social status: Arbete kan ge en känsla av identitet och tillhörighet. Struktur och mening: Arbete kan ge struktur och mening i tillvaron. Nackdelar: Alienation: Lönearbete kan leda till alienation från arbetet, produkten och sig själv. Exploatering: Arbetsgivaren kan exploatera arbetstagaren genom att betala låga löner och erbjuda dåliga arbetsvillkor. Osäkerhet: Arbetsmarknaden är idag osäker och många anställningar är otrygga och tillfälliga. 5. Emilé Durkheim använder olika begrepp i sina analyser av samhällsförändring. Redogör kortfattat för vad Durkheim menade med Mekanisk- respektive Organisk solidaritet. (6 poäng). Mekanisk solidaritet: Förekommer i traditionella samhällen med låg grad av arbetsdelning. Människor har liknande arbetsuppgifter och livsstilar, vilket skapar en stark social sammanhållning. Kollektivet är starkt och individens frihet är begränsad. Organisk solidaritet: Förekommer i moderna samhällen med hög grad av arbetsdelning. Människor är specialiserade på olika uppgifter och beroende av varandra. Individens frihet är större men samhället riskerar att bli mer individualistiskt och anonymt. 6. Ett av de mer kända begreppen hos Karl Marx är Alienation. Begreppet används främst vid analyser av mänskliga relationer i arbetet. Redogör för minst två av Marx alienationsformer som kan kopplas till arbetsprocessen. (4 poäng). Karl Marx använde begreppet alienation för att beskriva hur människan i det kapitalistiska systemet blir främmandegjord från olika aspekter av sitt arbete och sig själv. Två alienationsformer kopplade till arbetsprocessen är: Alienation från arbetsprodukten: Arbetaren producerar varor som tillhör kapitalisten, och har inget ägarskap över eller kontroll över slutprodukten1. Detta leder till en brist på känsla av uppfyllelse eller stolthet över det utförda arbetet. Alienation från själva arbetsprocessen: Arbetaren utför repetitiva och monotona arbetsuppgifter som bestäms av kapitalisten2. Arbetaren saknar inflytande över hur arbetet organiseras eller utförs, vilket skapar en känsla av maktlöshet och brist på meningsfullhet. 7. Max Weber förknippas med begreppet rationalitet. Vad är skillnaden mellan ett typiskt värderationellt- respektive ett traditionellt handlande. Ge minst ett exempel på vardera av de två rationalitetsformerna som ökar förståelsen. (6 poäng). Max Weber identifierade fyra idealtyper av socialt handlande: traditionellt, affektuellt, målrationellt och värderationellt. Skillnaden mellan värderationellt och traditionellt handlande är: Värderationellt handlande: Styrs av medvetna värderingar och övertygelser. Individen agerar utifrån en pliktkänsla eller moralisk princip, oavsett konsekvenserna. Exempel: En läkare som arbetar övertid utan extra betalt för att hjälpa sina patienter. Läkarens handling styrs av en etisk plikt att vårda de sjuka, oavsett ekonomisk vinning. Traditionellt handlande: Styrs av invanda vanor och traditioner. Individen agerar på ett visst sätt för att det "alltid har gjorts så", utan att reflektera över handlingens syfte eller mening. Exempel: Att fira jul med specifika traditioner som att klä granen och äta julmat, även om man inte längre är religiös. Traditionen styr handlingen utan en djupare värdering bakom den. 8. Zygmunt Bauman beskriver arbetets roll i sina analyser av samhällsförändring. Vad är utmärkande för begreppen arbetsetik respektive konsumtionsetik i hans analyser? (6 poäng). Arbetsetik: -Fokuserar på värdet av hårt arbete, disciplin, sparsamhet och pliktkänsla. -Arbete ses som en moralisk skyldighet och en central del av individens identitet. -Passar in i ett industrisamhälle där produktion var central. Konsumtionsetik: -Fokuserar på njutning, omedelbar tillfredsställelse och självförverkligande genom konsumtion. -Individens identitet och status definieras i högre grad av vad hen konsumerar än av yrke eller social klass. -Passar in i ett postmodernt konsumtionssamhälle där shopping och konsumtion av varor och upplevelser blivit centrala aktiviteter. 9. Anthony Giddens är kanske mest känd för sin Struktureringsteori. Vilka är de två olika dimensionerna/perspektiven i denna teori? Ge även ett eget exempel från arbetslivet där Struktureringsteorin är användbar. (6 poäng). Struktur: -Refererar till de sociala mönster och institutioner som formar individens handlande. Exempel: Lagar, normer, språk, organisationer och ekonomiska system. Aktör: -Refererar till individens förmåga att handla och göra val inom ramen för de givna strukturerna. -Giddens betonar att individen inte är en passiv produkt av strukturerna, utan aktivt skapar och återskapar dem genom sina handlingar. Exempel från arbetslivet: -En arbetsplats har formella strukturer som arbetsbeskrivningar, hierarkier och regler. Men medarbetarna är aktörer som tolkar och använder dessa strukturer på olika sätt. Genom sina handlingar och interaktioner skapar och återskapar de arbetsplatsens kultur och normer. Till exempel, en informell kafferastkultur kan uppstå genom medarbetarnas egna initiativ, trots att den inte är formellt reglerad. 10. Essäfråga (maximalt 1–2 sidor text). Richard Sennett talar om olika utmaningar för människan i den nya kapitalismens kultur. Använd hans perspektiv och relevanta begrepp i en egen beskrivning/analys av det moderna (nutida) arbetslivet. Du kan använda valfri bransch/sektor av arbetslivet. (12 poäng). Richard Sennett beskriver i Den nya kapitalismens kultur hur förändrade institutioner och en ny arbetskultur skapar utmaningarför den moderna människan. Denna analys kan appliceras på en rad olika branscher, men här fokuserar vi på IT-branschen för att exemplifiera Sennetts poänger. Centrala drag i den nya kapitalismen: -Flexibilitet och otrygga anställningar: IT-branschen präglas av projektbaserade anställningar och korta kontrakt, vilket leder till osäkerhet och konstant jakt på nya uppdrag. Många arbetar som frilansare eller konsult, utan tryggheten av en fast anställning. -Konkurrens och individualism: IT-branschen är extremt konkurrensutsatt, både mellan företag och individer. Den snabba teknologiska utvecklingen kräver konstant kompetensutveckling, vilket skapar en stress att alltid ligga i framspåret. -Kortsiktighet och fokus på snabba resultat: IT-företag pressas av investerare och marknaden att leverera snabba resultat. Detta leder till en kultur av "alltid uppkopplad" och en förväntan om omedelbar respons, vilket suddar ut gränsen mellan arbete och fritid. De tre utmaningarna: 1. Tid: Fragmentering och brist på långsiktighet: Projektbaserade anställningar och ständiga deadlines skapar en känsla av att tiden splittras upp i små bitar. Detta gör det svårt att planera långsiktigt, både karriärmässigt och privat. Svårt att bygga stabila relationer: Den höga personalomsättningen och distansarbete försvårar skapandet av meningsfulla relationer med kollegor. Konsekvenser: Stress, utbrändhet, och en känsla av att "jaga tiden" istället för att leva i nuet. 2. Talang: Paradoxen mellan standardisering och unikhet: IT-branschen kräver både specialiserad kompetens och en förmåga att snabbt anpassa sig till nya teknologier. Meriteringshets och prestationskultur: IT-branschen präglas av en stark meritokrati, vilket kan leda till en kultur av perfektionism och prestationsångest. Konsekvenser: Identitetskriser, en känsla av att aldrig duga, och en ständig rädsla för att bli irrelevant. 3. Kapitulation: Svårt att skapa en stabil identitet: Ständiga omställningar och osäkra anställningar gör det svårt att bygga en känsla av kontinuitet och mening i arbetslivet. Rädsla för att bli "utdaterad": Den snabba teknologiska utvecklingen skapar en ständig oro för att bli ersatt av yngre och mer kompetenta personer. Konsekvenser: Rotlöshet, ångest, och en känsla av att vara utbytbar. Sennets analys är relevant för IT-branschen och belyser hur den nya kapitalismens kultur påverkar individens välbefinnande och skapar en rad utmaningar i det moderna arbetslivet.