FÖ2080 Vecka 1 - Tisdag (2) - PDF

Block 1: Företag, ekonomi och styrning. Kapitel: 1.Ekonomistyrningens utgångspunkter 2.Ekonomistyrningens grundbegrepp 3.Ekonomistyrningens styrmedel Sid 6-55 Kapitel 1: Ekonomistyrningen s utgångspunkter Sid 12-29 Ekonomi och styrning...

Block 1: Företag, ekonomi och styrning. Kapitel: 1.Ekonomistyrningens utgångspunkter 2.Ekonomistyrningens grundbegrepp 3.Ekonomistyrningens styrmedel Sid 6-55 Kapitel 1: Ekonomistyrningen s utgångspunkter Sid 12-29 Ekonomi och styrning Ekonomi Ekonomistyrning  Hushållning  Avsiktlig påverkan  Förvaltning på en verksamhet och dess Företagsekonomi befattningshavare  Företags mot vissa hushållning med ekonomiska mål begränsade eller Styrmedel knappa resurser  Ämnet inkluderar  Formaliserade ekonomistyrning  Organisationsstrukt ur  Mindre formaliserade Sid 12-14 Från vision till ekonomistyrning Sid 14-19. Figur 1:1 sid 19 Företagets mål Vinstmaximeringsmodellen Företagsledarmodeller (egna mål & nytta) Satisfieringsmodellen (tillfredsställande vinst) Intressentmodellen Kassaflödesbaserade modeller Sid 20-24 Vinstmaximeringsmodellen Företaget som en ”svart låda”, ”black box” Sid 20-21. Figur 1:2 sid 20 Intressentmodellen Omgivning och jämvikt Sid 22-23. Figur 1:3 sid 23 Intressentmodellen Exempel på bidrag och belöningar Sid 21-23. Tabell 1:1 sid 22 Kassaflödesbaserade modeller Företaget maximerar nuvärdet av framtida kassaflöden Sid 23-24 Ytterligare aspekter på mål Privata mål Lönsamhet på kort Symboliska mål och på lång sikt Legitimitet Offentlig verksamhet Existentiella mål Värde för pengarna Sid 25-26 Strategisk ekonomistyrning Breddas till konkurrensfördelar, strategiformulering och förnyelse Även externt fokus Analys av värdekedjor, strategiska kostnadsdrivare och strategisk inriktning Ekonomistyrning anpassad till företagets strategisk inriktning Sid 28 Kapitel 2: Ekonomistyrningens grundbegrepp Sid 30-39 Effektivitet Grad av måluppfyllelse Inre effektivitet; göra saker rätt Yttre effektivitet; göra rätt saker Sid 30-32 Produktivitet Effektivitetsbegreppet med utflöde och inflöde uttryckta i fysiska termer (kvantiteter) Sid 32 Intäkter – kostnader = resultat Inbetalning och utbetalning  Knutet till de tillfällen då överföringar av likvida medel sker; betalningstillfället Inkomst och utgift  Knutet till företags affärstransaktioner med externa parter; avyttring och anskaffning Intäkt och kostnad Sid 33-34 Två sätt att beräkna resultatet Intäkter och kostnader på  bokföringsmässiga grunder – utgifterna periodiseras – ger bokföringsmässigt resultat  kalkylmässiga grunder – värdet av den resursförbrukning som krävs för att producera varor eller tjänster – ger kalkylmässigt resultat Sid 34-36 Lönsamhet Lönsamhet är ett kvotmått; ett relationstal Räntabilitet eller avkastning Sid 37 Kapitel 3: Ekonomistyrningens styrmedel Sid 40-54 Tre slag av styrmedel Formaliserade Organisationsstruk styrmedel tur  Resultatplanering  Produktkalkylering Mindre  Budgetering formaliserad  Intern redovisning styrning  Standardkostnader  Internprissättning  Prestationsmätning  Benchmarking  Processtyrning  Målkostnadskalkylering  Investeringskalkylering Sid 40-41 Organisationsstruktur Organisationsform  Det vertikala perspektivet; företaget som en hierarki  Det horisontella perspektivet; företaget som en värdekedja  En kombination av de två perspektiven Ansvarsfördelning Belöningssystem Sid 41-48 Det vertikala perspektivet Överordnade ägarkrav förs nedåt i verksamheten Sid 41-42. Figur 3:1 sid 42 Förädlingsenhet Sid 42. Figur 3:2 sid 42 Det horisontella perspektivet Företaget som en värdekedja med ett fysiskt och ett finansiellt flöde Sid 43-44. Figur 3:3 sid 43 Processer och aktiviteter Sid 43-43. Figur 3:4 sid 44 Horisontell ekonomistyrning Sid 44. Figur 3:5 sid 44 Perspektiven kombineras En kombination av det vertikala och det horisontella perspektivet Sid 45-46. Figur 3:6 sid 45 Ansvarsfördelning Bygger på påverkbarhetsprincipen och befogenhetsprincipen  Lönsamhetsansvar  Resultatansvar  Intäkts- eller bidragsansvar  Kostnadsansvar Sid 46-47 Lönsamhetsansvar Svarar mot ägarnas avkastningskrav  Räntabilitetskrav  Benämns även investeringsansvar & räntabilitetsansvar  Ansvar för Resultat/Kapital  Mått:  Kvotmått (t.ex. Räntabilitet på sysselsatt kapital)  Residualmått (Resultat belastat med kalkylmässig ränta) Sid 46 Resultatansvar För enheter som inte kan påverka kapitalposter  Ofta artificiellt (även interna poster)  Ansvar för Resultat (intäkter minus kostnader)  Mått:  Resultat i absoluta termer  Marginaler (resultat i förhållande till omsättning)  Förädlingsgrad (resultat + personalkostnader i förhållande till omsättning) Sid 46-47 Intäkts- eller bidragsansvar För enheter som främst påverkar intäktssidan  Ofta ingår även egna särkostnader  Ansvar för extern försäljning (men inte produktion och utveckling)  Mått:  Täckningsbidrag (t.ex. intäkter minus försäljningskostnader)  Bruttomarginal (t.ex. intäkter minus varukostnader) Sid 47 Kostnadsansvar På den lägsta organisatoriska nivån  Hur väl har kostnadsmålen uppnåtts?  Ansvar för fullgörande av sin ”uppgift” och resursförbrukningen för detta  Mått:  Kostnader  Avvikelser i förhållande till standardkostnader  Produktivitetsmått Sid 47-48 Mindre formaliserad styrning Företagskultur  Organisationens inre liv; sättet att tänka, handla och vara Lärande  Lärande organisationer  Enkelkretslärande och dubbelkretslärande Medarbetarskap  Empowerment Sid 48-50 Varför gap teori – praktik? 1. Tidseftersläpning mellan utveckling av teori och implementering i praktiken 2. Alltför liten kunskap om teorin i praktiken 3. Teorin fångar inte in den verklighet som man i praktiken upplever 4. I teorin beaktas inte kostnads- och nyttokriteriet tillräckligt Sid 50-52 En sammanfattande bild Sid 52-53. Figur 3:7 sid 53 Kapitel 28: Ekonomistyrning för hållbarhet Sid 536-551  Hållbarhet Ekonomisk hållbarhet  Avser en ekonomisk situation som inte innebär ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö Ekologisk hållbarhet  Fokuserar på att miljön ska skyddas och på en effektiv användning av energi och naturresurser Social hållbarhet  Handlar om ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Sid 536  Hållbar utveckling Brundtlandrapporten från 1987 CSR – Corporate Social Responsibility  Företagets samhällsansvar Företags hållbarhetsstrategier  Primärt praktikdriven utveckling av området Sid 536-541 Styrning och system för implementering av hållbarhetsstrategi Figur 28:1 sid 542.  Styrning av hållbarhetsstrategi Diagnostisk styrning  Traditionell ekonomistyrning för planering, genomförande och uppföljning av hållbarhetsrelaterade målsättningar och planer Interaktiv styrning  Identifiera strategiska möjligheter och hantera osäkerheter Värderingssystem  Kommunicera företagets kärnvärden, som beskriver de grundläggande värderingar, normer och arbetssätt företaget vill ska vägleda dess hållbarhetsarbete Gränssättande system  Hanterar hållbarhetsrelaterade risker genom att definiera företagets hållbarhetsinriktning/-ansvar och sätta gränser för arbetet Sid 542-545 Ekonomistyrningens syften för hållbarhetsarbetet Planera, genomföra, följa upp och anpassa verksamheten Förse beslutsfattare med underlag Fördela och utkräva ansvar Utreda orsaker till avvikelser och föreslå åtgärder Analysera hur processer och aktiviteter kan förbättras Identifiera möjligheter till förbättrade prestationer Samla in, sammanställa, tolka, rapportera och kommunicera hållbarhetsinformation Verka som rådgivare och samtalspartner Utbilda medarbetarna Sid 545-546 Styrmodeller för hållbarhet Innebär att beakta hållbarhet i de modeller som behandlats i boken, t ex:  Produktkalkylering  Investeringskalkylering  Budgetering  Prestationsmätning  Intern redovisning osv Sid 545-550 Produktkalkylering Tre grundläggande kalkylsituationer:  Kalkylera miljö som kalkylobjekt  Inkludera miljöaspekter för produkter  Kalkylera miljörelaterade kostnader De tidigare nämnda modellerna kan användas  Livscykelkalkylering och livscykelanalys ofta speciellt lämpade  Aktivitetsbaserad kalkyl Sid 546-547 Investeringskalkylering Hållbarhetsinslag vanliga i investeringar Investeringar bestämmer förutsättningarna för ett hållbart samhälle i mycket Samma modeller som behandlats tidigare kan användas Sid 547-548 Budgetering Syften:  Skapa förutsättningar för en effektiv planering av hållbarhetsarbetet  Samordna hållbarhetsarbetet mellan organisatoriska enheter  Skapa lämplig resursallokering för hållbarhetsarbetet  Riktar uppmärksamhet mot hållbarhetsarbetet  Fördela ansvar för hållbarhetsarbetet  Underlag för uppföljning av hållbarhetsarbetet  Underlag för dialog om hållbarhetsarbetet  Kan skapa medvetenhet om vad som är viktigt i hållbarhetsarbetet  Kan innebära framtagande av målsättningar för hållbarhetsarbetet  Kan skapa motivation för hållbarhetsarbete hos medarbetarna  Kan koppla hållbarhetsarbetet till incitamentssystemen Sid 548-549 Prestationsmätning GRI (Global Reporting Initiative) ofta grund för detta Mått för hållbarhet presenterades i kapitel 22 Kompletterar i balanserat styrkort (kapitel 23)  Strategikartor för hållbarhet Sid 549 Intern redovisning Kan följa upp hållbarhetsarbetet utifrån t ex  Vilket slag av hållbarhet – ekonomisk, ekologisk och social – som händelsen relaterar till.  Vilken aktivitet/process händelsen kan knytas till.  Vilken vara, tjänst, kund eller vilket projekt som händelsen avser.  Var i företaget händelsen ägt rum.  Vem eller vilken enhet i företaget som ansvarar för händelsen.  Vilket projekt som händelsen utförts inom. Sid 549-550