Begreppslista UVK-Vet&BE PDF

Begrepp Anteckningar Föreläsning 1 & 2 Vetenskap och vetenskapsteori Vetenskap -​ En aktivitet för att skapa och pröva kunskap som hjälper oss att förklara och/eller förstå världen -​ Bygger bla...

Begrepp Anteckningar Föreläsning 1 & 2 Vetenskap och vetenskapsteori Vetenskap -​ En aktivitet för att skapa och pröva kunskap som hjälper oss att förklara och/eller förstå världen -​ Bygger bland annat på: systematik och noggrannhet -​ Strävan efter objektivitet -​ Vetenskaplig teori En vetenskaplig teori är ett system av definitioner, påståenden (teser), antaganden och/eller modeller som tillsammans ger en möjlig förklaring till ett observerat fenomen och ger upphov till testbara prediktioner. Vetenskapsteori Samlingsnamn för det vi använder för att beteckna det systematiska studiet av vetenskap inom olika områden och discipliner. I huvudsak handlar vetenskapsteori om olika vetenskapsfilosofiska idétraditioner och deras inställning till vad: -​ vetenskap är och bör vara. -​ Vad kunskap är Ontologi Vad är verkligheten? -​ Idealism Genom oss formas de -​ Realism Verkligheten existerar i sig, utanför oss Epistemologi Vad är kunskap? -​ Rationalism​ Deduktion: Att ta sin utgångspunkt i ett teoretiskt perspektiv -​ Empirism Induktion: Att ta sin utgångspunkt i empirin -​ Abduktion En pendel mellan teori och empiri Empiri Vetenskapsfilosofiska Där Positivism och Hermeneutik är vetenskapsteoretiska idétraditioner huvudinriktningar -​ Positivism Huvuddrag: Absolut kunskap, objektiv sanning, empiri och logik -​ Kommer från matematiken, logiskt och rationellt tänkande -​ Tro på generaliserad kunskap, att det finns en objektiv sanning. -​ Kunskap fås ur empiriskt prövande och logisk sanning. -​ Verifikationsprincipen -​ Företeelser som inte kan observeras eller på annat sätt erfaras genom sinnena måste förbli spekulationer” (Brinkjaer  & Höyen 2020:62) ➔​ Kritisk rationalism ➔​ Prövbarhet och falsifierbarhet ➔​ ”Science is the bending over backwards to prove yourself wrong” ➔​ Karl Popper -​ Hermeneutik Huvuddrag: Förstå sociala fenomen och subjektiva upplevelser i språkliga och kulturella sammanhang. -​ Tolkningslära -​ Processuelt perspektiv på kunskap -​ Söker kunskap om subjektiva förhållanden -​ Kunskap är perspektiv-, kontext- och teoriberoende. -​ Kunskap fås genom tolkning av upplevelser och det talade och skrivna språket. -​ ➔​ Den språkliga -​ Habermas: kritisk mot hur naturvetenskapliga ideal vändningen genomsyrar samhällsvetenskapen -​ Utvecklar en samhällskritisk teoribildning -​ Emancipatoriskt kunskapsintresse -​ Foucault's diskursbegrepp ➔​ Foucault's -​ diskursbegreppet kan förstås som ett slags samlingsbegrepp diskursbegrepp för de olika resonemang, tolkningar, frågeställningar och infallsvinklar som kommer till uttryck inom ett specifikt område -​ Diskurser skapar alltså ordning, upprättar makt och består av singulära, identifierbara och analyserbara enheter och regelbundenheter. ➔​ Kritisk genusteori -​ Kön är en social konstruktion ​ -​ Judith Butler argumenterar att vi gör kön, dvs. ett ”performativt” perspektiv -​ Vårt görande, i interaktion med andras göranden, (re)producerar vår förståelse av kön -​ vi kan göra kön på flera olika vis… -​ Intersektionalitet > studier av hur olika sociala kategorier  (genus, klass, etnicitet, etc.) genomsyrar och formar våra identiteter och förståelser av varandra Ansatser Några vetenskapsteoretiska ansatser -​ Grundad teori -​ Ambition: Bygga på empiri och teori -​ En tredje väg”: forskaren använder sig själv som instrument och utgår från en strikt strukturerad metodologi och en systematik som har likheter med positivismen -​ Utifrån induktiva, empiriskt grundade, observationer strävar forskaren efter att generera teorier om det studerade området -​ 3 faser: 1.​ Öppna fasen: allt som sker eller kommer i forskarens väg ses som potentiellt intressant och relevant 2.​ Den selektiva fasen: innebär att kodningen och all ny datainsamling sker utifrån det som betraktas som relevant för kärnkategorin 3.​ Den teoretiska fasen: forskaren kodar de teoretiska begrepp som kommit fram. Ny empiri samlas in till dess att de teoretiska förklaringarna inte längre påverkas -​ Fenemenologi -​ Kommer från hermeneutiken -​ “Den levda erfarenheter” -​ “Livsvärlden” -​ strävar efter att skapa kunskap om mönster och strukturer i hur grupper av människor upplever och erfar fenomen -​ Varje människa har sin unika livsvärld > men det finns essentiella mönster och strukturer i hur vi upplever världen som forskaren försöker hitta -​ Merleau-Ponty: Sätter det kroppsliga i centrum. Det är genom kroppen som våra upplevelser och tar form -​ De Certeau: Platsens och rummets betydelse -​ Har ofta som syfte att säga något om något större, inte bara om det precisa man undersökt, t.ex en undersökning om statsförvaltningen kan säga något om kontorsmiljö i allmänhet. -​ Poststrukturalism -​ Fokus på språk och hur språk skapar strukturer, kategorier och maktrelationer (den språkliga vändningen) -​ Människan är irrationell -​ Francois Lyotard – de stora metaberättelserna höll på att  förlora sin legitimitet -​ En reaktion mot den då dominerande strukturalismen (Saussure och Durkheim) -​ Derrida – dekonstruktion (istället för konstruktion): differance -​ Plocka isär metaberättelser, sök im hur språket producerar sprickor och nyanser i samhället -​ Samhällskritisk ansats -​ Poststrukturalismen synliggör sprickorna i samhället, det motsägelsefulla, det problematiska’ -​ Destabilisering, fragmentering, diskontinuitet, förskjutningar > diskurser ses som temporära fixeringar -​ Laclau och Mouffe > diskursiv kamp Paradigm Paradigm menar en förebild, ett idealexempel eller mönster inom vetenskapen. Termen myntades av fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Samuel Kuhn. Enligt Kuhn avgör ett paradigm bland annat: -​ vilka frågor som skall ställas och inte ställas -​ vilka svar som är relevanta (vilka resultat som kan förväntas) -​ hur experiment skall utföras Kritiskt tänkande -​ Noga pröva grunderna för påstående -​ Motsatsen till godtrogenhet -​ Utmanar information som presenteras -​ Inte negativ Metod Hur vi gör när vi samlar in empiri Metodologi Hur vi analyserar och ser på det empiriska material som samlats in Reliabilitet Är de slutsatser vi drar tillförlitliga? Är mätningen/datainsamlingen korrekt utförd? Validitet Är mätningen/datainsamlingen relevant för det vi vill skapa kunskap om? Iakttar vi rätt fenomen? Föreläsning 3 Serder: Vetenskaplig grund,beprövad erfarenhet och evidens– varför och hur? Undervisning Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Utbildning Definieras som den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål... alltså ett vidare begrepp än undervisning och kan även omfatta annan verksamhet än undervisning i den inre och yttre miljön, t.ex. på skolgården och i matsalen. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Vetenskaplig grund Kunskap från relevanta forskningsresultat ska ligga till grund för arbetet, både när det gäller innehållet i utbildningen och formen för utbildningen. En utbildning på vetenskaplig grund betyder också att det man gör i verksamheten inte ska stå i strid med vetenskap. Det här gäller samtliga skolformer och verksamheter som omfattas av skollagen. Vetenskapligt -​ Prövande/undersökande (”Vad händer här?”) förhållningssätt -​ Systematiskt -​ Kritiskt, neutralt och granskande (i betydelsen analytisk, ifrågasättande på saklig grund) -​ Tar utgångspunkt i vad andra redan gjort/tagit reda på (forskning eller beprövad erfarenhet) -​ Tillämpar adekvat dokumentation -​ Utvärderar effekter/konsekvenser/resultat av undervisningen/insatser Beprövad erfarenhet 4 steg: -​ Erfarenhet​ subjektiv, lokal, personlig, inte nödvändigtvis formulerad i ord -​ Prövad erfarenhet prövad på nytt (”det som funkade i min förra klass, funkar det nu ​ också?”, eller ”funkar min kollegas metod i mitt klassrum också?”) -​ Delad erfarenhet diskuterad med andra, reflekterad -​ Beprövad dokumenterad, kollegialt delad, prövad i olika sammanhang  erfarenhet och över tid, kritiskt granskad -​ Framåtsyftande process som också handlar om att utmana erfarenheten – att ”störa” och ”stödja” den erfarenhetsbaserade kunskapen genom att utsätta den för kollektiv prövning! Evidens Inom vetenskapen innebär begreppet evidens stöd eller belägg -​ Grad av evidens Det finns olika grad av evidens: -​ Det finns hundratals välutformade studier i samma riktning > evidensen är stark -​ Det har gjorts ett fåtal studier inom ämnet > det finns en del evidens -​ Kritik mot evidens Biesta: -​ Det visar vad som HAR fungerat. -​ Viktig fråga: Effektiv – för vad och för vem? -​ Frågan varför riskerar glömmas bort! -​ Evidens mäts i relation till mål (inte naturlagar) -​ Forskning och utbildning är inte åtgärder, utan verktyg för att förstå verkligheten -​ Beslut kan inte fattas enbart på grundval av evidens – kräver också normativa bedömningar (exemplet aga) -​ Vid implementering av evidensbaserade metoder finns det stor risk att lärares kunskaper inte beaktas (Levinsson 2013) Skolforskningsinstitutet En statlig myndighet som verkar för att undervisningen i skolan ska bedrivas på vetenskaplig grund. Generaliserbarhet Möjligheten att utifrån ett urval dra slutsatser om det sammanhang urvalet ingår i För en god generaliserbarhet krävs att urvalet är tillräckligt stort’ Beprövad erfarenhet är inte generaliserbar. Vetenskap är. Föreläsning 3 & 4 Kvantitativa metoder & att arbeta med kvantitativa metoder Mikrostudier Att bryta ner större (makro) delar till mindre frågor och analysera dem för att undersöka det större problemet. Kvantitativ metod En forskningsmetod som fokuserar på att samla in och analysera numerisk data. Datainsamling -​ Använder strukturerade verktyg som enkäter, experiment och observationer för att samla in data -​ Kategorisera data Statistisk analys Data analyseras med hjälp av statistiska metoder för att identifiera mönster, samband och trender Generaliserbarhet Generaliseras till en större population om urvalet är representativt. När kvantitativ metod är Det finns data som går att mäta och jämföra bra Bra på: Hur mycket (litet-stort (lite män eller många män i förskolan?), vanligt-ovanligt. Det är relativt förresten Förändring över tid, förutsätter att man mäter samma sak, t.ex förväntad livslängd - hur ser den förändring ut över tid. Generaliserande Korrelationer/samband. Kan jämföra (t.ex, gapminder - livslängd/gdp över tid, jämföra de olika länder) Kvantitativ metod anses ha högre tröskel Datakällor Olika metoder eller sätt för att samla in data -​ Enkäter​ Enkät kan svara på frågor som inte finns insamlad (register) Åsikter, värderingar WVS (world value survey) är en enkätundersökning. Vill nå en speciell målgrupp. -​ Register Till exempel skatteregister (register som redan är säkrat) -​ Kvalitetssäkrad -​ Redan insamlad = mindre jobb -​ Heltäckande i någon bemärkelse -​ Exempel BNP, förväntad livslängd etc - officiell statistik -​ Enkät bygger på vad folk säger att de vill göra/har gjort -​ Register bygger på vad folk faktiskt har gjort. -​ Experiment -​ Randomiserade experiment -​ En grupp som utsätts för en intervention, en kontrollgrupp -​ Deltagarna väljs ut slumpmässigt (för att öka objektiviteten) -​ Esther Duflo, Abhijit Banerjee och Michael Kremer -​ Bättre skolresultat genom fler läroböcker eller fria skolmåltider? -​ Stödundervisning och lärare som ger effekt, inte läroböcker eller fria skolmåltider -​ Slumpmässigt utvalda skolor -​ Kontrafaktiska situationen (vad hände med dom som inte fick intenventionen) -​ Fördelar med experiment: -​ Grundläggande frågan: Hur ska vi veta att något har effekt? -​ Kontroll över variabler -​ Verifiera resultaten och säkerställa deras tillförlitlighet -​ Precision - mäta effekter av en intervention -​ Isolering av effekter -​ Nackdelar med experiment: -​ Tidskrävande -​ Den etiska aspekten (tex att avsiktligt neka en by för mobil vaccinering) Sannolikhetsurval -​ Alla ska ha sannolikhet att medverka  -​ Det ska vara möjligt (med en viss sannolikhet) att medverka för alla i populationen (målgruppen) -​ Korrelation Det finns ett samband mellan två variabler -​ T.ex vikt och längd, där finns ett samband Positiv korrelation Kännetecknas av: -​ Högt x högt y -​ Lågt x lågt y Nonsenskorrelation -​ Saker som ökar över tid kan jämföras med varandra, men det finns ingen logik till varför de har samband, ingen teori som kan förklara det. Kausalitet ! Inte samma sak som korrelation ! Orsak och verkan. Det regnar (orsak), det blir blött på marken (verkan) Olika sorters urval TÄNK PÅ! Urvalet ska spegla/representera populationen! Obundet slumpmässigt -​ Kan liknas med att dra lotter ur en hatt urval (OSU) -​ För OSU krävs någon form av register Systematiskt urval Till exempel var tionde person, vartannat hus Totalurval Alla i populationen väljs ut / tillfrågas Föreläsning 5&6 Kvalitativa metoder & arbeta med kvalitativa metoder Kvalitativ -​ Kvalitativ forskning är multimetod i fokus, som involverar ett forskningsmetod tolkande, naturalistiskt förhållningssätt till dess ämne. Detta betyder det kvalitativa forskare studerar saker i sina naturliga miljöer, försöker att förstå, eller tolka, fenomen i termer av betydelser människor tillför dem -​ Att se något med någon annans ögon -​ Med kvalitativa metoder kan vi granska antaganden om verkligheten, definitioner av vardagliga begrepp -​ Fokusområde -​ Med kvalitativa metoder kan vi granska antaganden om kvalitativ verkligheten, definitioner av vardagliga begrepp. forskningsmetod  -​ Mening och (djup) förståelse är i fokus genom forskarens närhet till det som studeras och fylliga beskrivningar (”thick descriptions”) av detsamma -​ Används när vi inte söker orsak och verkan, korrelationer eller samband -​ Hur, vad och vilka, varför frågor -​ Frågor som utforskar och beskriver (och väcker nya frågor eller hypoteser) -​ När vi söker förstå verkligheten genom induktion -​ När det används -​För att studera det vi inte kan koka ner det till enkla (kvalitativa metod) beståndsdelar -​ Variabler eller vars tolkning skiftar -​ Nya perspektiv på fenomen -​ Ge röst åt marginaliserade gruppers berättelser -​ Val av metod är alltid avhängigt forskningsfrågan. Exempel på kvalitativ fråga: -​ Vilka erfarenheter har personer som jobbar nattskift inom vården? -​ Om den var kvantitativ - I vilken mån påverkar stress på jobbet livskvaliteten på nattarbetarna på vården Etnografi -​ Innebär fältarbete, man observerar det man är intresserad av genom fältarbete. -​ Fokus på människor, beteende och kulturer -​ I dess naturliga miljö -​ Lämplig när man studerar hur medlemmar i en grupp beter sig, hur de ser och förstår saker och hur de uppfattar sin verklighet. Ger oss kunskap om: -​ Vad människor gör (beteenden & interaktion) -​ Vad människor säger (språk) -​ Kan jämföras med andra källor Fenemenologi Vill beskriva människors upplevelse/erfarenheter av ett fenomen Vad är det som gör att vi uppfattar x som x -​ Målet är att nå holistisk förståelse av individen -​ Tex inlärning i skolan Vanligt med intervjuer – där man vill att intervjupersonerna ska komma i kontakt med sina erfarenheter och sätta ord på dem -​ En fördel med fenomenologi är att det ger forskaren möjlighet att beskriva komplicerade företeelser utifrån individens perspektiv -​ En nackdel är att det kan vara svårt att generalisera resultaten eftersom det fokuserar på individuella upplevelser och perspektiv Grounded theory / -​ En metod som används för att generera teorier grundad teori  -​ Lämplig för attt studera mänsklig interaktion eller om man vill undersöka nya områden där tidig forskning är bristfällig eller helt saknas -​ En bakvänd-teori = istället för att testa teorier i verkligheten så formulerar man teorier utefter vad man observerar i verkligheten -​ Så induktiv en teori kan bli -​ Vara så frikopplad från teorier som möjligt när man närmar sig frågan -​ Inte tabula rasa, men ett öppet sinne -​ De teorier man kommer fram till ska kunna förändras under studiens gång - alltså när mer data samlas in kan teorin ändras -​ Är inte ämnad att generalisera -​ Kolla lite PP här Fördelar GT -​ Tack vare teorierna är grundade i observationer av verkligheten så kan vi också säga att teorierna har trovärdighet Textanalys Diskursanalys -​ Arbetar mycket med text -​ Man letar efter mönster och meningar för att kritiskt granska olika diskurser -​ Används för att förstå hur makt, kunskap och sociala relationer skapas och reproduceras -​ Post-strukturalistisk -​ Lämpligt när man kritiskt granskar skriven text -​ Form av textanalys -​ Tex i läroböcker, kolla vilka människor som är representerade i bilder -​ Språk och maktutövning är centrala element inom diskursanalys -​ Därför viktigt att ”dekonstruera” meningar och avslöja maktstrukturer som formar vår värld -​ Olika discipliner -​ Kontextuell diskursanalys (Foucault) -​ Antagonistisk diskursanalys (Laclau& Mouffe) -​ Kritisk diskursanalys (Fairclough& Wodak) -​ Vanligast inom didaktik Aktionsforskning -​ En metod där fokus ligger på att lösa problem -​ Oftast genom ett samarbete mellan skola och organisation tex. -​ Lösa ett problem för skolan dårå -​ Syfte -​ Att förbättra effektiviteten inom en org -​ Kolla PP -​ Intervjuer, litteraturstudie, dokument och observationer är lämpliga datainsamlingar  -​ Oftast endast relevant för studien/organisationen i fråga Reliabilitet Hur tillförlitlig är den information som vi har fått fram? Har vi sett till att irrelevanta faktorer inte påverkar resultatet i studien? Validitet Undersöker vi det vi påstår oss undersöka? Mått för kvalitativa Inom kvalitativ forskning menar vissa att vi ska prata om: metoder -​ Credibility (trovärdighet) -​ Confirmability (överensstämmelse) -​ Transferability (överförbarhet) -​ Dessa tre är från Lincoln och Guba (1994) Fortsättning mått Hur når man de måtten då? -​ Triangulering Att dubbelkolla eller trippelkollar mot andra källor eller med andra metoder genom andra forskare alltså diskuterar -​ Återkoppling till Till exempel efter intervju skicka transkribering, eller senare skickar fältet, member resultatet innan det publiceras. checking Reflexivitet Att forskaren aktivt reflekterar över och vara medveten om sin egen påverkan (som forskare) på forskningsprocessen och resultaten. -​ Det ska genomsyra hela studiedesignen intersubjektivitet Samma tolkning av data Bilagor Fråga 13 tenta 1 För att undervisa på vetenskaplig grund som lärare kan jag använda både **vetenskap och beprövad erfarenhet** för att skapa en välgrundad och effektiv undervisning. **Vetenskaplig grund** innebär att jag baserar min undervisning på forskningsresultat och beprövade metoder. Jag kan använda aktuell forskning om undervisning och lärande för att välja de mest effektiva pedagogiska metoderna och verktygen. Till exempel, forskning om aktivt lärande eller kooperativt lärande kan användas för att stödja elevernas engagemang och förståelse. Jag kan även tillämpa evidensbaserade metoder för bedömning och feedback för att främja elevernas utveckling. **Beprövad erfarenhet** handlar om att kontinuerligt reflektera över och dokumentera mina egna undervisningspraktiker. Genom att noggrant följa upp elevernas framsteg och justera min undervisning utifrån deras behov och feedback, kan jag skapa en lärandemiljö som är anpassad till varje klass. Genom att dela erfarenheter med kollegor och ta del av deras reflektioner och insikter kan vi tillsammans utveckla vår undervisning. Genom att kombinera vetenskapliga rön med beprövad erfarenhet kan jag som lärare säkerställa att min undervisning är både relevant och effektiv, vilket gynnar elevernas lärande och utveckling.