Begreppslista förvaltningsekonomi PDF

Effektivitet Hur väl resurser används Inre effektivitet Relationer mellan satsade resurser och det som produceras Yttre effektivitet Relationen mellan satsade resurser och utfallet i relation till målet med verksamheten Redovisnin...

Effektivitet Hur väl resurser används Inre effektivitet Relationer mellan satsade resurser och det som produceras Yttre effektivitet Relationen mellan satsade resurser och utfallet i relation till målet med verksamheten Redovisning (enligt Gröjer) Ett skriftspråk för att beskriva ekonomiska konsekvenser Faktureringsmetoden Att alla affärshändelser som har med in- och utbetalningar att göra bokförs löpande Finansiell En tillgång av finansiell karaktär anläggningstillgång Inkomst Värdet av levererade resurser, inte betalda resurser. Företaget får en fordran på betalning. Uppstår vid det tillfälle som en kund köper varan, inte det tillfälle som företaget får betalt för varan. Försiktighetsprincipen Att resultat hellre är underskattat än överskattat Lägsta värdets princip Att tillgången värderas till det lägsta av anskaffningspriset och verkligt värde Tillgång Något som förväntas ge framtida ekonomiska fördelar Styrning Genom olika medel påverka hur något utvecklas i relation till ett mål, en norm eller standard. Bokföringsnämnden Svensk myndighet som har till uppgift att tolka bokföringslagen. Avskrivning Den del av en tillgång som förbrukats under en given period. Skuld En framtida förpliktelse att betala en extern intressent. Reell redovisning En redovisning som baseras på påtagliga aktiviteter i en verksamhet. Inkomst Värdet av levererade resurser. Resursallokering Fördelning av resurser för att uppnå ökad effektivitet inom ett visst område Internpriser Pris inom ett företag när en avdelning säljer varor eller tjänster till en annan avdelning Prestationer Handlingar eller insatser som utförs för att uppnå ett visst resultat eller mål Uppföljning Systematiskt övervaka och utvärdera arr en aktivitet, ett projekt eller en process för att säkerställa att mål och förväntningar uppfyllts. Kostnader Periodiserad utgift Intäkter Periodiserad inkomst Överskott Att intäkterna överskrider kostnaderna Tjänsteproduktion Sektorer i ekonomin som producerar tjänster snarare än varor. Utgör en stor del av den totala ekonomin i samhället Myndighetsutövning Beslut som en myndighet vidtar gentemot enskilda individer eller företag, ex bygglov Lean En styrmodell som syftar till att maximera kundvärde och minimera slöseri. Strävar efter långsiktiga mål som ex ökad flexibilitet och förbättrad kvalitet. Nyckeltal Mått som används för att värdera och analysera ett företags prestation och effektivitet. Används för att övervaka och förbättra verksamheten och som beslutsunderlag. Inbetalning Inflöde av pengar till ett företag. Sker när en kund betalar för en bara eller tjänst. Ex banköverföring, kontantbetalning, faktura Fortlevnadsprincipen Princip som innebär att man antar att företaget kommer fortsätta sin verksamhet för all framtid New public management Reformrörelse (80-90 talet) som syftar till att effektivisera offentlig sektor genom att använda metoder från privat sektor. Årsredovisning En sammanställning av ett företags ekonomiska resultat under räkenskapsåret. Består av resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. En offentlig handling som skickas in till Bolagsverket. Den ska innehålla: förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning (ev kassaflödeanalys) och noter (tilläggsupplysningar). Inventarier Tillgångar som köps in för att användas i ett företags verksamhet under längre tid. Ex maskiner, verktyg, möbler, datorer. Resultat Skillnaden mellan intäkter och kostnader Kassaflödesanalys Finansiell rapport som visar företagets alla in- och utbetalningar under viss period. Tre kategorier: löpande verksamheten, investeringsverksamheten, finansieringsverksamheten. Balansräkning Finansiell rapport som ger överblick av ett företags ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt. Rapporten visar företagets tillgångar, skulder och eget kapital. Utgående balansräkning är vid slutat av perioden, vilket sedan blir den ingående balansräkning för nästa period. Företagets summa tillgångar vid varje tidpunkt ska vara lika stor som summa eget kapital och skulder (tillgångar = eget kapital + skulder) Resultaträkning Finansiell rapport, visar företagets intäkter och kostnader under viss period. Används för att bedöma företagets ekonomiska prestation. Företagets redovisade intäkter minus dess kostnader. Är periodiserad. Regelstyrning Att styra en organisation genom att införa och följa detaljerade regler och procedurer. Metoden fokuserar på att alla inom organisationen följer riktlinjer och standarder. Passar i en organisation med låg tillit. Resultatstyrning Metod för att styra en organisation genom att fokusera på specifika mål. Ger frihet och flexibilitet till medarbetarna. Passar i en organisation med hög tillit. Fordran Ett ekonomiskt anspråk som en part har på en annan. Rätten att kräva betalning eller prestation av den andra parten. Uppstår ex när ett företag säljer en vara och skickar en faktura. Räkenskapsår En period (oftast 12 månader) som ett företag använder sig för att sammanställa sin ekonomiska redovisning. Kan vara kortare eller längre än 12 månader om det är ett nystartat företag eller om företaget byter räkenskapsår. Bokslut Sammanställning av företagets bokföring vid slutet av räkenskapsåret. Består av finansiella rapporter. Man fastställer intäkter och kostnader under en viss period, samt  fastställer värdet av tillgångar och skulder inför balansräkningen. Består konkret av en resultaträkning och en balansräkning som tillsammans utgör så kallade bokslutsrapporter. Affärshändelse Alla de händelser som leder till förändringar i företagets ekonomi i form av resultat och/eller finansiell ställning. T.ex. anskaffning och avskaffning av resurser och av betalningar. Resurser Allt som företaget använder för att bedriva sin verksamhet. Kan t.ex. vara personal och saker. Intäkt Värdet av utförda prestationer. Försäljningsvärdet av de prestationer som levereras eller utförs under en viss period. Utgift Värdet av anskaffade/mottagna resurser. Priset av de resurser som förtaget anskaffar, utgiften uppstår vid anskaffningstillfället. När man anskaffar sig något blir det en utgift, men betalningen kan ske vid ett senare tillfälle. Utbetalning Utflöde av likvida medel. Uppstår vid utbetalningspunkten. Kostnad Värdet av förbrukade resurser. Anskaffningsvärdet för de resurserna förtaget förbrukar under en viss period. Eget kapital Ägarens andel av tillgångarna. Vad som satsats av ägarna i företaget samt de löpande vinster som ev. gjorts under årens lopp. Eget kapital = värdet på företagets tillgångar - värdet på företagets skulder (i enlighet med balansekvationen) Skulder Krav på framtida utbetalningar. Bokföring Organisatorisk aktivitet där affärshändelser systematisk registreras på konton. Redovisningsprocessen Affärshändelser -> bokföring -> periodisering och bokslut -> (Haraldsson) rapportering Dubbel bokföring Man bokför affärshändelser i två bokföringskonton - debet (v) och kredit (h). Brukar kallas för T-konto. Debet och kredit är ALLTID lika stora, det ska vara samma belopp på båda sidorna. Typkonton För att göra dubbel bokföring behövs fyra typkonton: 1. Tillgångar 2. Eget kapital & skulder 3. Inkomster/intäkter 4. Utgifter/kostnader. Balansräkningen byggs upp av 1 & 2 med en debet och kreditsida. Resultaträkningen byggs upp av 3&4 Bokföringslagen Reglerar den löpande bokföringen. Är till för att skapa ordning och reda i bokföringen, den säkerställer att företagets intressenter får tillförlitlig ekonomisk information. Bokföringsskyldighet Handlar om vem som är skyldig att ta fram bokföring. Kraven kan variera beroende på om det är en juridisk eller fysisk person som ska bokförs. Räkenskapsår Den period för vilken redovisning upprättas och avslutas. Systematisk bokföring Redovisning på konton. Utgår från en kontoplan (de konton som företaget använder). BAS-kontoplanen En generell plan för systematisering och kontering av affärshändelser och kan användas av företag och organisationer. Alla konton inom BAS-kontoplanen har olika kontonummer beroende på kontoklass. Kontoklasserna är 1– 8. Kontonummerlogik (BAS) Den första siffran i kontonumret är kontoklassen. Andra siffran är kontogrupp. Tredje siffran är ett huvudkonto. Fjärdesiffran är underkonton. Löpande bokföring Det dagliga arbetet med att i kronologisk och systematisk ordning, baserat på verifikationer, bokföra företagets ekonomiska transaktioner på konton. Sker mellan bokslutstillfällena. Moms En statlig skatt som utgår på försäljning av varor och tjänster inom Sverige. Skatt på konsumtion = konsumenterna betalar kostnaden, inte företaget. Momsen betalas sedan vidare till staten. Företaget får göra avdrag för den moms de betalat vid inköp av varor. Kostnadseffektivitet Ett mått som anger kvoten mellan nyttan av en insats i förhållande till de resurser som använts. Relevant prestation En aktivitet som är kopplad till verksamhetens målbild ”Det som mäts blir gjort” Det innebär att verksamheter genom att mäta saker riktar fokus på vad som anses vara viktigt. Ex post Att styrningen sker efter att något skett. Används i resultatstyrning, man mäter vad som gått bra. Kvasimarknad En marknad där medborgare kan välja men som finansieras av offentliga medel Sidoordnad bokföring Redovisning utöver grundbok och huvudbok. Kundreskontra Specifikation över och sammanställning av samtliga kundfordringar. För varje fordran (faktura) anges kund, fakturadatum, förfallodatum och belopp. Finansieringstransaktioner Det som finansierar företaget - eget kapital och skulder (lån). Preliminär inkomstskatt Man betalar den skatt som beräknas för räkenskapsåret i förskott. Företaget gör en egen självdeklaration och lämnar in till Skatteverket. Skattekonto Här registreras företagets preliminärskatt, deklarerad moms, personalskatt, arbetsgivaravgifter och punktskatter. Periodisering Handlar om att bestämma vilka utgifter som ska kostnadsföras och vilka inkomster som ska intänktsföras en viss period. Fokus ligger på resultaträkningen, dvs hur stora intäkter och kostnader som ska redovisas en viss period. Förutbetalda kostnader Affärshändelse där betalningen skett i en period, med resursförbrukningen sker i en senare period. Exempel: hyra för lokaler, försäkringspremier och prenumerationsavgifter. Upplupna intäkter Inkomster som bokförs en senare period än redovisningsperioden. Exempel: när fakturering för utfört arbete sker i efterhand. Interimsskulder Består av förutbetalda intäkter och upplupna skulder. Periodiseras och hanteras för att sedan presenteras i bokslutet. Avskrivning När en anläggningstillgång har en begränsad nyttjandeperiod ska den skrivas av systematiskt över denna period. Den kostnad som redovisas som uttryck för värdenedgången och därmed resursförbrukningen kallas för avskrivning. Anskaffningsvärdet Det belopp som motsvarar utgiften för tillgångens förvärv eller tillverkning - sätts vid anskaffningstillfället. Realisationsvinst- eller Om ett företag säljer en anläggningstillgång kan förlust realisationsvinster- eller förluster uppkomma. Det uppstår i redovisningen när anläggningstillgångens bokförda värde i balansräkningen tas bort från balansräkningen via resultaträkningen. Om betalningen för tillgången är mindre än det bokförda värdet blir det en förlust, och tvärtom när det blir vinst. Realisationsresultat Realisationsresultat = försäljningars - bokfört värde Bokfört värde = anskaffningsvärde - ackumulerade avskrivningar – ackumulerade nedskrivningar. Inventering Samtliga artiklar i lagret räknas och förtecknas. Vid räkenskapsårets slut fastställs värdet av det utgående varulagret med inventering. Interimsposter Tillfälliga tillgångar och skulder som bokförs i samband med periodisering av inkomster och utgifter i bokslutet. Värdering Värdering av tillgångar och skulder påverkar företagets kostnader och intäkter och därmed årets resultat. Kontrollaktiviteter Har med bokföring och bokslut o göra eftersom man vill att de siffror som redovisas där ska vara så korrekta som möjligt. Förvaltningsberättelse För att resultat och finansiell ställning ska bli mer begriplig för externa användare kompletteras siffrorna. Berättelsen beskriver bland annat verksamheten, förväntad framtida utveckling, osäkerheter som företaget står inför samt de viktigaste händelserna under åren som gått. Noter Består av en kombination av siffror och text. Förvaltningsberättelsen är ganska övergripande, då kan man ta hjälp av noterna för att få mer precis information. Det generella syftet med noter är att tala om hur företaget värderat sina tillgångar och skulder samt i detalj visa vad enskilda poster i resultat- och balansräkningen innehåller eller hur de har förändrats. Räkenskapsanalys Man analyserar företagets utveckling, resultat och finansiella ställning. Intressant för intressenter och aktieägare. Analysen görs genom nyckeltal. Nyckeltal Nyckeltal bildas från kvoter. De underlättar jämförelsen över tid och mellan företag av olika storlek. Exempel: räntabilitet på eget kapital, skuldsättningsgrad och kassalikviditet. De är uppbyggda som kvoter och sorteras under de fyra områdena: lönsamhet, effektivitet, kapitalstyrka och likviditet. Räntabilitet på total kapital Ett övergripande nyckeltal som kan användas för att bedöma effektivitet. Här måste man fråga sig två saker – vilket  resultatmått som är intressant och hur vi ska beräkna de totala tillgångarna. Totala tillgångar hämtas från balansräkningen. Soliditet Ett nyckeltal för att analysera ett företags finansiella ställning, som bl a banker är intresserade av. Effektivitet Handlar om hur väl resurser används. Grundbokföring Den process där alla affärshändelser i ett företag registreras kronologiskt och systematiskt Huvudbok En central del av bokföringssystemet där alla affärshändelser som registrerats i grundboken sorteras och sammanställs på olika konton. En stor bok där alla företags pengar och transaktioner samlas och sorteras. Debet Vänstra sidan av kontot. Pengar in Kredit Högra sidan av kontot. Pengar ut Balansomslutning Summan av ett företags tillgångar eller av skulder och eget kapital i balansräkningen. Periodiseringsproblemet Handlar om att bestämma när intäkter och kostnader ska redovisas i bokföringen för att ge en rättvis av företagets ekonomiska ställning. Avskrivningsformel Kostnad - försäljning / perioden (ex antal år) Entrepenöriell styrning Handlar om att skapa en kultur och struktur inom en organisation som främjar innovation och entreprenörskap Drivande nyckeltal Hjälper till att se framtida resultat, ex produktionshastighet Resultatnyckeltal Mäter vad som har hänt, ex ekonomiska resultat Carte blanche Alla budgetar är konstruerade carte blanche. Carte blanche innebär en situation där någon får fullständig frihet att agera eller fatta beslut utan begränsningar. Finansiell tillgång En ekonomisk resurs som kan omvandlas till pengar. Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar är två huvudkategorier av finansiella tillgångar. Finansiella Tillgångar som företaget avser att inneha under en längre tid, anläggstillgångar ex aktier i andra företag Finansiella Tillgångar som företaget förväntar sig omvandla till pengar omsättningstillgångar inom ett år, ex kundfordringar Associationsform En juridisk struktur som beskriver hur en organisation är uppbyggd och fungerar, ex aktiebolag, handelsbolag osv Prestationsmått Verktyg för att mäta och utvärdera en organisations prestationer KPI Key preformance indicators. Typ samma som prestationsmått. “Vad är viktigt för att verksamheten ska lyckas?” Operativ Omfattar dem dagliga aktiviteterna som ett företag sysslar verksamhet/löpande med för att generera intäkter och driva sin verksamhet. verksamheten Investeringsverksamheten De aktiviteterna som ett företag utför för att köpa eller sälja långsiktiga tillgångar. Ex på dessa tillgångar är maskiner, fastigheter osv Rörelsekapital De kapital som ett företag behöver för att finansiera sin löpande verksamhet. Inkrementell budgetering En budgeteringsmetod där man utgår från föregående årsbudget som baslinje och gör justeringar för att ta hänsyn till förändringar och nya behov. Ändamålsbudgetering Även kallad målstyrd budgetering. Metoden syftar till att säkerställa att varje utgift bidrar direkt till att uppnå organisationens strategiska mål. Rullande budgetering En metod där budgeten kontinuerligt uppdateras och förlängs med en ny period, vanligtvis en månad eller kvartal. Aktivitetsbaserad Inspirerad av ändamålsbudgetering. Baseras på de aktiviteter budgetering (ABB) som driver kostnaden inom en organisation. Istället för att utgå från historiska kostnader fokuserar ABB på att identifiera de aktiviteter som orsakat kostnader och fördelar resurser utifrån detta. Interna kontrakt Avtal som ingås mellan olika enheter inom samma organisation Anbudsupphandling En process där en upphandlade organisation bjuder in leverantörer att lämna anbud på en specifik vara eller tjänst. Outsourcing Ett företag överlåter vissa processer eller arbetsuppgifter till ett annat företag, ex IT-support, lönehantering Marknadskopplat företag Ett företag som byter sina varor och tjänster mot pengar Budgetkopplat företag Ett företag som får anslag (en summa pengar) för vilket de förväntas utföra prestationer av olika slag. Finns ingen omedelbar koppling mellan samband mellan betalning och prestation. Ex brandförsvaret och högskoleverket Matchningsprincipen Kostnaderna ska redovisas samtidigt som intäkterna från prestationen. Ex om ett företag säljer en produkt i december men levererar dem i januari, ska intäkterna och kostnaderna redovisas i december, även om betalningen sker senare. Syftet är att ge en rättvis bild av företagets resultat för den perioden. Balansekvationen En sammanställning av företagets alla tillgångar och skulder. Tillgångar = eget kapital + skulder Bolagisering Ett bolag skapas och privatägs Restitution Var privat, blir offentlig, men blir privat igen Säljning Statlig egendom går till privat egendom via försäljning Kupong användning Får en kupong av staten som man använder för att betala (voucher) med, ex friskola Tillväxt av konkurrens Offentliga organisationer blir privata Beställare-utförare modellen Ett bolag som tar uppdrag från ett annat bolag, ex Göteborgs spårvagnar tar uppdrag från Västtrafik Interna kontrakt Avtal som ingås mellan olika enheter inom samma organisation Skuldsättningsgrad Ett finansiellt nyckeltal som visar förhållandet mellan ett företags skulder och dess eget kapital. Skuldsättningsgrad = totala skulder/eget kapital Marknadisering Man inför marknadsliknande mekanismer i offentlig verksamhet för att öka effektivitet och kvalitet Ex ante Motsatsen till ex post. Man sätter upp strukturen i förväg. Används i regelstyrning Målkongruens Beskriver hur väl olika mål överensstämmer med varandra Ekonomisering Innebär att hushålla med resurser och använda dem på effektivts sätt för att minska kostnader och slöseri. Anslagsfinansiering En form av resursallokering. Handlar om att överordnad part meddelar hur mycket resurser en verksamhet ska få. Prestationsfinansiering En form av resursallokering. Går ut på att ersätta verksamheten utifrån den mängd tjänster eller produkter som blivit klara. Behovsfinansiering En form av resursallokering. Handlar om att koppla resurser till en förväntad framtida utmaning.