Träningfrågor - Google Dokument PDF
Document Details
Uploaded by TopsParody
Tags
Summary
These are training questions about energy flows, climate, ecosystems, and biology. The sample contains questions and answers related to several scientific concepts like energy forms in the Earth's interior, the formation of mountains and volcanoes, types of electromagnetic radiation, and the composition of the Earth's atmosphere.
Full Transcript
Frågoromenergiflöden? - V ilkenenergiformdriverdetsomfinnsijordensinre? a) Värmesomfrigörsvidsönderfallavradioaktivaämnen,alltsåvärmeenergi b) Strålningfrånsolen,Strålningsenergi urbildasbergskedjorochvulkaner?...
Frågoromenergiflöden? - V ilkenenergiformdriverdetsomfinnsijordensinre? a) Värmesomfrigörsvidsönderfallavradioaktivaämnen,alltsåvärmeenergi b) Strålningfrånsolen,Strålningsenergi urbildasbergskedjorochvulkaner? H Värmeijordens inre,frånradioaktivasönderfall,gerkonvektionsströmmarsom driverjordensplattor.Närplattornakolliderarellerdrasisärkanbergskedjoroch vulkanerbildas. ilkatyperavelektromagnetiskstrålningfinnsdet?Nämn4. V Röntgenstrålning,UV-ljus,synligtljus,infraröttljusochmikrovågor. ilkafemgaserfinnsdetmestavijordensatmosfär? V Kväve,Syre,koldioxid,argonochvattenånga arförskullelevandeorganismerskadasomozonskiktetförsvann? V Omozonskiktetintefannsskulledefarligauv-strålningenorsakastoraskadorpå växter,djurochmänniskor,eftersomUV-B-strålningenkansönderdelamolekyler. SamtstörreekosystemochförstacellerochallDNApåjorden. adärdettypisktförklimatiSverige?(särskiltdetsödraoch V mellerstadelarna)ochvadkallarmanettsådantklimat? omväxlandeklimatochtempereradeklimat.Bergsklimat-eftersomdeärmärdeär kraftigljusådagenochkalltpånattenmendetfinnsnågotsomheteralpinersom finnsochkallaskallfjäll. Vilkaklimatområden/biomhardehärkännetecknen? - egn-ochtorrtid:savannklimat,tropiskklimat R - permafrost:Tundraklimat - häftigaregnskuraristortsettvarjeeftermiddag:Regnskogsklimat - starkasolljuspådagen,frostpånatten,alladygnunderåret: Bergsklimat arförärlandområdenmedvulkaneroftaganskatätbefolkade? V Eftersomvulkanerinnehållermineralämnengörjordenbördigefterett vulkanutbrott.Därförväxeroftaväxterruntdessaområden. örklaravarfördetmåstekommalikamycketsolenergitilljordenvarjedag, F somdetförsvinnerenergifrånjordenutirymden? Förattjordenstemperaturskaförblistabilmåstelikamycketenergikommain frånsolensomförsvinnerutirymden.Obalansledertilluppvärmningeller nedkylning.Atmosfärenhjälpertillattregleradetta.Eftersomannarsökarden globalaväxthuseffektensomvisomplanetidagkämparmedförattljusetsom k ommertilljordenocksåreflekterartillbakatillatmosfärenochomvifördröjer dentidvärmeenerginskareflekteratillbakasåökarvärmenpåplanetvilketisin turlederattviförstörekoystemettillexempelisbiiönarharnganstansattbooch bliutrottadeeftersomglasiernasmälter.Slutlingenblirjrdenobibodligdåvihar eldarsomsprids. urkanmanförenklatförklaraattluftenblåserfrånstoravatteninmot H landenvackersommardag,frånförmiddagtillslutetpåeftermiddagen? SjöbrisLandbrisUnderensoligsommardagvärmslandsnabbareänvatten.Den varmaluftenöverlandstiger,ochdensvalareluftenfrånvattnetblåserinföratt ersättaden–dettakallassjöbris.Sjöbris.solenvärmerrlaandsnabbareen haveochdenvarmaluftenstigerupp,ochdensvalarluftenftrånhavet blåserinförattersättaden. urkandetkommasigattväxthuseffektenbådeärlivsviktigtochett H problemförjordenochossmänniskor? Livsviktig:Växthuseffektengörattjordenhållervärmenochmöjliggörlivgenom attväxthusgaseriatmosfärenfångarvärmestrålning. Problem:Förmycketväxthusgaser,orsakadeavmänskligaaktiviteter,förstärker effektenochledertillglobaluppvärmning. adharfråganomjämställdhetattgöramedsättetattutnyttjajordens V vattentillgångar? Mångadelaravvärldenärkvinnorochflickoransvarigaföratthämtavatten.De ärbådelångaochlångavägarmedskadligagångar,detskaparenklyftamellan mänochkvinnor. adkanhändamedjordensbiomomdenglobalauppvärmningenfortsätter? V Arktiskaområden:Isochpermafrostsmälter,vilkethotarartersomisbjörnar ochvalrossar.Växterochdjursomäranpassadetillkylariskerarattförsvinna. Regnskogar:Ökadtorkaochskogsbränderkanminskabiologiskmångfald. Tropiskaartersominteklararvärmeellerförändraderegnmönsterhotas. Korallrev:Korallblekningpågrundavvarmareochsurarehavskadarmarina artersomärberoendeavkorallreven. Gräsmarkerochsavanner:Förändraderegnmönsterkanminskatillgångenpå vattenochmatförbådeväxtätareochrovdjur. 2.Fråga1-15sid73.Frågoromekologiochbiosfären. ilkatvåhuvudgrupperavorganismerärdeviktigastenedbrytarnaideflesta V ekosystem? Svampar,bakterier adblirkvaravendödälg,närnedbrytarnahargjortsittjobb? V Enklakemiskaföreningarsåsomco2,h2,olikakväveföreningarochmineraler. arifrånkommerenerginiekosystemochvarttardenvägen? V Högkvalitativtstrålningsenergikommerfrånrymden,sammaenergilämnarjorden iformavlågkvalitativvärmeenergi. I vilkenformavmolekylfinnsgrundämnetkoliluf ten? Koldioxid urkommerkoletinilevandeorganismer,ochhurgårdettillbakatill H luften? enomfotosyntesen,dåkoldioxidtasuppfrånluftenavväxternaochanvändsför G atttillverkakolhydrater.Icellandningenförbrukaskolhydraterna,och kolatomernabyggsinikoldioxidmolekylersomgårutiluftenigen. Mellanvarjestegomvandlasendelocksåtillvärmeenergi. Vadmenarmedattkoletharettsnabbtochettlångsamtkretslopp? nabbt:Växtertaruppkoldioxidochbildarkolhydrater,somdjurenäter. S Vidcellandningensläpperdjurenutkoldioxidiluften. ångsamt:Endelväxter,medmera,brytsintenerordentligtnärdevissnar L utanlagrasiställetsomtorv,stenkolocholja.Dekanfinnaskvari hundratalsmiljonerårinnanvimänniskoreldaruppdem. Förklarakvävetskretslopp. arförbehövervårkropphelatidengrundämnetkväve? V Detingåriproteinerochiarvsmassa,alltsåDNAochRNA. ilkenärskillnadenmellanenpopulationsomharenS-formigochen V somharenJ-formigtillväxtkurva?Vadkanvaraorsakentill skillnaden? -formig:Populationenstillväxtsaktarinnärantaletindividernärmarsig S miljönsbärförmåga.Enorsakärattsådantsombegränsarpopulationen, somrovdjur,sjukdomarochmatbrist,påverkargradvismerochmer. J-formig:Populationensstorlekökarlångtövermiljönslångsiktiga bärförmåga,ochdärförblirdetsåsmåningomenkrasch.Enorsakkan varaattolika"spärrar"motohämmadtillväxtförstintefungerar (sjukdomar,rovdjurochliknande). ilkalikheterochskillnaderärdetmellanennäringskedjaochen V näringsväv? nnäringskedjaärenmycketförenkladmodellavhurolikasorters E organismerhängerihop.Detärsällanenväxtbaraätsavettendaslags djur,somisinturbaraätsavettendarovdjur.Närmanritaruppen näringsvävförsökermanfåmedsåmångaartersommöjligtiettschema över"vemsomätervem". rundämnetkvävefinnsistoramängderiluften,ochvitarinenhel G delkväveivarjeandetagmenpådetvisetfårviingetkvävetill proteinernaivårkropp.Hurgårdettillistället. nnäringspyramidärsomlådoravgradvisminskandestorlekstapladepå E varandra.Denvisarattmängdenväxteriettområde(derasbiomassa)är etydligtstörreänmängdenväxtätandedjur,somisinturärstörreän b mängdenrovdjur.Anledningentillnäringspyramidensutseendeäratt biomassanävenvisarhurmycketenergisomfinnslagradiväxterna respektivedjuren.Vidvarjeövergångfrånennivåtillenannanuppåti pyramiden(växtväxtätarerespektiveväxtätarerovdjur)strålarungefär90% avenergin(lagradsomkemiskenergiibiomassan)utirymdensomvärdelös värmeenergi.Endastcirka10%avmaterialetiväxterna(derasbiomassa) blirövertillattbyggauppväxtätarnasochrovdjurenskroppar.Restenav materianidetsomdjurenäterlämnarsnabbtkroppen,främstsomkoldioxid ochvatten. Förklaramedenrödlistadartintebehövervaraovanlig. etsomäravgörandeförattrödlistaenartäriställethurallvarligman D bedömerattminskningenipopulationsstorlekär. Förklaravarförennäringspyramidserutsomdengör. Närenväxtätare,somtillexempelenälg,äterenväxt,kandeninteutnyttjaalla delaravden.Endelavenerginfrånväxtenanvändsförattbyggauppälgens kropp,medanenannandelanvändsförälgensdagligaenergiförbrukning.Det innebärattälgenbehöverätameränsinegenkroppsmassaförattöverleva.Det ärdärfördetbehövsflerväxteränälgarförattupprätthållabalansen.Samma principgällerförförhållandetmellanvargochälg.Antaletrovdjurärungefär 10%avantaletbytesdjur. Mankanbarataupp10%avenerginavdetmanäter,kvalitetenavenergin sjunkerförvarjenivå etahint G Varförärviberoendeavekosystemtjänster? etahint G Ekosystemtjänster,sakerekosystembidrarmedsomvikandranyttaav ved,gummi,mediciner,polinerare etahint G Förklaravarförennäringspyramidserutsomdengör. arförärviberoendeavekosystemtjänster? V Någraexempel:Utansyrgasochrentvattenskulleviinteöverleva,inte helleromkretsloppenslutadeattfungera. efyraargumentvarförmanmåstebevaradenbiologiska G mångfalden. Etiskaargument:Harvirättatttadödpåandralevandevarelserbaraav vinst-intresseelleriblandrenlikgiltighet? stetiskaochkulturellaargument:Månganaturtypervillvihakvarförattde E hyservackraochintressantaarter.Iandrafallärenvisslandskapstypnödvändig förattkunnafortsättamedenfolkgruppstraditionellakultur,somrenskötsel. konomiskaargument:Tänkpåallaekosystemtjänsternaturengeross,samtatt E denlevandenaturenävenfungerarsomgenbank. mvivillkunnaseapollofjärilariframtiden,varförräckerdetså O intemedförbudmotattdödafjärilar? F rågorenergiflödet 3.Varförärultraviolettstrålningfarligareäninfraröd strålning? Ultraviolett(UV)strålningärfarligareäninfraröd(IR)strålning eftersomdenharkortarevåglängdochhögreenergi. IR-strålning,åandrasidan,harlängrevåglängdochdärmed lägreenergi.Denupplevsmestsomvärmeochorsakarinte direktDNA-skador. 4.Vadärradioaktivtsönderfall? :Radioaktivtsönderfallärnäratomerspontantfallersönder ellergliderisär 5.Vadärdenkemiskabeteckningenförsyrgas,kvävgas,koldioxid,vatten? Syrgas:O2 Kvävgas:N2 Koldioxid:CO2 Vatten:H2O 6.Vilkaärdeviktigasteväxthusgaserna? koldioxid,vattenånga,metan,lustgas 7.Varhittarviozonskiktet?Hurskapasozonet?Varförärdetviktigtföross? zonskiktetfinnsistratosfären,somliggermellan10och50kilometeröver O jordensyta.Sönderdelningavsyremolekyler(O₂): ärsolensUV-strålarträffarsyremolekylerbrytsdenertillfriasyreatomer(O). N O2+UV-ljus→2O Bildningavozon:Defriasyreatomerna(O)reagerarmedandrasyremolekyler ( O₂)ochbildarozon(O₃). O+O2→O3 S kyddmotUV-strålning:Ozonskiktetabsorberarochblockerardenskadliga ultravioletta(UV-BochUV-C)strålningenfrånsolen,somkanorsaka: HudcancerÖgonskador,somgråstarrSkadorpåväxterochmarinaekosystem tanozonskiktetskullejordensytabliutsattförmyckethögrenivåerav U UV-strålning,vilketskullegöradetsvårtförmångaorganismerattöverleva. .Vadärdetförskillnadmellanväderochklimat? 8 Väderbeskriverhurdetärnu,medanklimatärhurdetärunderenlängre period.Klimat-hurvädretbrukarvarapåenvissplatsvidenvisstidpunkt (årstid)Väder-hurförhållandenailuftenärjustnu(moln,vind,nederbörd, temp.etc) .Hurfungerarlandbris? 9 Landbrisärentypavvindsomuppstårpågrundavtemperatur-och tryckskillnadermellanlandochhav.Denärvanligundernattenochfungerar enligtföljande: Natt(Landkylssnabbtav): ○ U ndernattenkylerlandytannersnabbareänhavet,vilketskapar etthögretrycköverland(eftersomkallluftärtätare). ○ Havetbehållerenrelativtjämnochhögretemperatur,vilket innebärattdetfinnsettlågtrycköverhavet. ○ Luftenrörsigfråndethögretrycketpåland(kallare)motdetlägre trycketöverhavet(varmare).Dennarörelseskaparenlandbris. 0.Vadärpermafrost? 1 Markenärfryst 1.Varförväxerdetsåfåträdpåsavannenellertundran? 1 savannklimat: Savannenharlångatorrperioderochkortaregnperioder.Trädbehövermer kontinuerligtvattenängräs,vilketbegränsarderastillväxt. Bränder:Regelbundnabränderundertorrperioderförhindrarattträd etablerarsig. TundranKyla:Tundranharpermafrost(frusenmarkåretrunt),vilketgördet s vårtförträdrötteratttränganerochväxa.Kortväxtsäsong:Denkorta sommarengerintetillräckligtmedtidförträdattväxatillräckligtföratt överlevavintern. FrågorEkologiochbiosfären 2.Förklaradebiologiskatermernaproducent,konsument, 1 destruent? Producent:Organismersomskaparegenenergigenomfotosynteseller kemosyntes,t.ex.växterochalger. Konsument:Organismersomäterandraorganismerförattfåenergi, t.ex.djursombetar(växtätare)ellerjagar(rovdjur). Destruent:Organismersombryternerdöttorganisktmaterialoch återförnäringsämnentillekosystemet,tillexempelsvamparoch bakterier. 3.Beskrivsyretskretsloppiekosystemen. 1 Syrefrigörsgenomfotosyntesnärväxteromvandlarkoldioxidoch vattentillsyreochglukos.Djurochväxteranvändersyreti cellandningenförattfrigöraenergi,vilketskaparkoldioxidsom växternaåteranvänderifotosyntesen.Syrerörsigocksågenom vattendragochatmosfär. 14.Vadärdetförskillnadmellanparasitismochmutualism?Ge exempel. Parasitism:Enorganismgynnaspåbekostnadavenannan,tillexempel fästingarsomsugerblodfråndäggdjur. Mutualism:Tvåorganismersomsamarbetarpåettsåntsättsåattbåda organismernagynnas,tillexempelbinsompollinerarblommormedande fårnektar. 5.Vadärennyckelart? 1 Enartsomharstorpåverkanpåsittekosystem,ochvarsbortfallkanleda tillatthelaekosystemetkollapsar.Exempel:vargariYellowstonesom kontrollerarbytesdjurensantal. 16.Vadärettorganisktämne? Ettämnesominnehållerkolochvanligtvisväte.Exempel:kolhydrater, proteiner,lipiderochDNA.Dessaämnenbyggerupplevandeorganismer. 7.Varförärdetviktigtmedenbiologiskmångfald? 1 Biologiskmångfaldsäkerställerfungerandeekosystem,gerossmat,medicin ochresursersamtskyddarmotmiljöförändringarochekosystemkollaps.Den främjarstabilitetochanpassningsförmågainaturen. 3argument 18.Varförskullevibehövagenbankerochklonarkiv. Förattbevaragenetiskmångfaldhosväxterochdjur,särskilthotadearter. Genbankerkananvändasförattåterintroduceraartersomförsvunnit,och klonarkivkanskyddaviktigagenetiskaresurserförframtiden,somgrödoroch husdjur. genbankerfinnsförtillexempelfrönmenförklonarkiv ndraviktigabegrepp: A Incitament Freerider Feedbackloop-Självförstärkandeåterkoppling Tippingpoint- tröskeleffekt Albedo-ReflexionFörmåganhosenbelystyta Kolkälla Kolsänka Biom:Områdenmedspeciellaklimatochspecielladjurochväxter Biosfär:Alltlevandepåjorden Ekologi:Ettavgränsatområdemedlevandevarelserochdenicke-levande naturen.Läranomsamspellandetinatur Population-Allaindivideravenvissartinomettbestämtområde Miljönsbärförmåga Miljöfaktorer