ENKEL Kemi 7-9 - Del 3 PDF

ENKELKemi 7 -9 del 3 20 Periodiska systemet Atomens historia Ordet atom betyder odelbar. Det var ju den grekiske filosofen Demokritos, som levde på 400-taletföre Kristus, som tänkte sig att materiens minsta beståndsdel...

ENKELKemi 7 -9 del 3 20 Periodiska systemet Atomens historia Ordet atom betyder odelbar. Det var ju den grekiske filosofen Demokritos, som levde på 400-taletföre Kristus, som tänkte sig att materiens minsta beståndsdel var odelbar Denna del kallade han för atom. JOHN DALTON, 1803 I början av 1800-taletvar det engelsmannen Dalton, som åter tog upp tanken på något mycket litet,som allt byggdes upp av. Även han kallade denna lilla partikel för atom. O Dalton liknade atomen vid en massiv kula, som inte kunde delas upp i mindre delar. I slutet av 1800-talet upptäckteengelsmannen J.J. Thomson JJ THOMSON, 1904 att atomen även bestod av elektroner. År 1911 menade nyzeeländaren Rutherford, att en atom består dels av en atomkärna med positiva protoner, dels av ettelektronhölje med negativt laddade elektroner. Rutherfordförklarade att elektronerna rör sig med stor hastighet runt kärnan. År 1913 förbättradedansken Niels Bohr den modell,som Rutherford hade presenterat. Bohr menade att elektronerna rör ERNEST RUTHERFORD, 1911 sig i bestämda banor eller elektronskal. År 1926 presenterade den österrikiske fysikern Erwin Schrödinger sin teori om att atomkärnanomges av ett moln av elektroner. När vi arbetar med kemi i skolan, kommer vi att använda oss av Niels Bohrs modell, eftersom den på ett enkelt sätt förklarar hur elektronerna rör sig runt atomkärnan. NIELS BOH& 1913 Atomens delar Idag vet vi alltså att de otroligtsmå atomernabestår av ännu mindre partiklar,som kallas för protoner, neutroner och elektroner. Dessa partiklarbrukar också kallas för elementarpartiklar. I mittenav atomkärnanfinns protoneroch neutroner. Protonerna är positivt laddade och neutronerna är oladdade, ERWIN 1926 eller neutrala. Runt atomkärnan rör sig elektronerna, som är negativt laddade. Eftersom det finns lika många protoner proton som elektroner i atomkärnan, är atomen neutral utåt. e.—elektron De laddade protonernaoch elektronerna dras till varandra. Men elektronernas höga fart gör att de inte dras in i kärnan. neutron Ungefär som när våra planeter kretsar runt solen. En Iltiumatombestår av tre protoner, fyra neutroner och tre elektroner.  Grundämnet beror på antalet protoner elektron Ett grundämne består ju bara av en sorts atomer. Man brukar räkna med att det finns ungefär lite mer än 100 olika sorters atomer. Därför blir antalet grundämnen lika många. Exempel på grundämne är väte, syre, kol, järn, silver och guld. Olika grundämnen har olika många protoneri kärnan. Atomer som har atomkärnormed lika antal protoner, L-ska/et tillhörsamma grundämne. K-skalet Elektronskal Detta är en modell av en syreatom. En syreatom har atomnummer 8. Den danske fysikern Niels Bohr fördelade elektronerna Den har åtta protoner och åtta elektroner. i elektronskal runt atomkärnan. På så sätt finns Två elektroner finns i K-skalet och sex elektroner finns i L-skalet. elektronerna på olika platser inutiatomen. De är placerade på olika nivåer, som alltså kallas för elektronskal. Det innersta skalet kallas K-skalet och kan högst innehålla två elektroner.Nästa skal kallas L-skalet och innehåller som mest åtta elektroner. Ne De kommandeskalen kallas M, N, O och P och så vidare upp till de största atomernas Q-skal. I skalen utanför L-skalet ryms det fler än åtta elektroner. Men i det skal som är ytterst, kan det aldrig rymmas fler än åtta elektroner. L-skalet K-ska/et Valenselektroner En neonatom har atomnummerIO. Den har alltså 10 protoner och Elektronerna lägger sig i skal, så nära atomkärnan som 10 elektronen Två elektroner får möjligt. Om ett elektronskal blir fullt, så fyller elektronerna plats i K-skalet och de övriga åtta elektronerna fyller L-skalet. på det skal som ligger närmast utanför De elektroner som Neon har alltså ett fullt yttre skal och hamnar i det yttersta skalet kallas för valenselektroner. är därför stabilt. Neon är en ädelgas. Valenselektronerna är viktiga för hur en atom reagerar med andra atomer. Det är nämligen valenselektronerna, som ger ett grundämne dess kemiska egenskaper. De grundämnen som kallas för ädelgaser har fulla yttre Na skal och är mycket stabila. Man kan säga att alla andra atomerförsöker också att få fulla yttreskal och på så sätt bli stabila. Man brukar säga att atomerna strävar K-skalet L-skalet efter att uppnå ädelgasstruktur. M-skale, Det är därför de kemiska reaktionernasker. En natriumatom har atomnummer 11. En del atomer med få valenselektroner, kan därför lämna Den har alltså 11 protoner och ifrån sig elektroner för att få ädelgasstruktur. 11 elektroner. I K-skalet finns två elektroner, i L-skalet finns åtta Medan atomer med många valenselektroner, lätt elektroner, i M-skalet finns en kan ta upp elektroner för att få fulla elektronskal. valenselektron.  7 -9 del 3 22 ENKELKemi Atomnummer och masstal Grundämnets atomnummer talar om hur många protoner som finns i atomkärnan. Eftersom väte har en proton, har väte atomnummer1. Syre som har åtta protoner, har på samma sätt atomnummer8. Atomen har även lika många elektroner utanför atomkärnan. Ett grundämnes atomnummerkan visas med en siffra nere till vänster om det kemiska tecknet, till exempel 80. Atomkärnanhos en syreatom. Masstalet är summan av antalet protoneroch neutroner Syre har atomnummer 8 och har i en atomkärna. En vanlig syreatom har åtta protoneroch då åtta protoner Syre har masstalet åtta neutroneri atomkärnan. Sammanlagt har då syre 16 och har då sammanlagt åtta protoner och åtta neutronen 16 partiklar i kärnan. På så sätt får syre masstalet 16. Atommassa En protonoch en neutronväger ungefär lika mycket. De har alltså ungefär lika stor massa. Tillsammans utgör protonenoch neutronenatommassan. Elektronen väger så lite, så den behöver man inte räkna med. Neutroner I atomkärnor finns det förutom protoner även neutroner. Neutroner är oladdade partiklar. Vanligt väte har en proton i käman. Vanligtväte kallas även för protium. Av vilken anledning finns då neutroneri kärnan? De har Ingen som helst betydelse för de kemiska reaktioner som sker. Neutronerna behövs för att hålla samman atomkärnan. De lägger sig som en slags isolering mellan protonerna. Om inte neutronernafanns i kärnan, skulle de positivt laddade protonerna stöta bort varandra. Isotoper Atomer som har samma antal protoner, men olika antal neutroneri kärnan, kallas för isotoper. Det enklaste Deuterium har en proton och en neutron i käman. grundämnet väte, har normalt bara en proton i kärnan. Det kallas för vanligt väte och ibland även för protium. Men det finns två varianter till av väte, som heter deuterium och tritium. Alla tre varianterna av väte har en proton i kärnan och är alltså samma grundämne. Men deuterium har dessutom en neutron i kärnan. Tritium har två neutroner i kärnan. Därför har vanligt väte masstalet 1, medan deuterium har masstalet 2 och tritiumhar masstalet 3. Använder man kemiska Tritium har en proton tecken, skrivs de tre varianterna I H, 2H och 3H. och två neutroner i kärnan.  e V Han sin tabell för Ac -Th pa €Np 'Am -cm "Bk -cf -Es Md Lr grundämnenas periodiska system och det gör vi än idag. Detperiodiska systemet. Icke-metallerna har rosa och Alla grundämnen i det periodiska systemet sorteras alltså gröna bakgrunderoch ligger tillhöger. De grundämnen efteregenskaper och man kan även se kemisk beteckning. som har gul bakgrund tillhöger Grundämnena är ordnade i vågräta rader efter deras i det periodiska systemet brukar atomnummer, alltså antalet protoner i kärnan. räknas tillhalvmetallen Övriga grundämnenräknas tillmetaller. När ett elektronskal blir fullt, så börjar man på en ny rad. Detta är anledningen till att grundämnen med lika antal valenselektroner hamnar under varandra. Ett undantag finns dock. Grundämnethelium som har atomnummer kemisk två valenselektroner, är placerat ovanför de grundämnen, som har åtta valenselektroner. Anledningen är att de namn atommass, grundämnen som har fulla elektronskal, ska hamna under varandra. På sidan 31 - 32 finns det periodiska systemet i storformat, samt uppgifter att arbeta med. Perioder I det periodiska systemet kallas en vågrät rad för en period. Alla grundämneni en period har lika många elektronskal. Det betyder att väte och helium som finns i period 1 har ett elektronskal, medan de åtta grundämnen som ligger i period 2 har två elektronskal och så vidare. Grupper.x SN En lodrät rad eller kolumn, kallas för en grupp. Alla grundämneni en grupp har samma antal valenselektroner, med undantag av helium. Det är också anledningen till att grundämnen, Dmitrij Mendelejev konstruerade som ligger i samma grupp, har liknande egenskaper. det periodiska systemet. ENKEL Kemi 7 -9 del 3 Grundämnesfamiljer Alla grundämnen som ligger i samma grupp, har alltså liknande egenskaper. Man brukar säga att de tillsammans bildar en grundämnesfamilj. Vi kommer alldeles strax att titta närmare på tre olika grundämnesfamiljer.Dessa kallas för alkalimetaller, Grupp 1 - Alkalimetaller halogener och ädelgaser. VI kommer även att titta lite närmare på grupp 3-12, som tillsammans brukar kallas för övergångsmetallen Batterier till mot Metaller och icke-metaller Salt Alla grundämnen i periodiska systemet kan även delas in i två huvudgrupper. Man delar då in grundämnen i metaller och icke-metaller. Metaller är ämnen som vid kemiska reaktioner kan lämna ifrån sig elektroner. Gödningsmedel De flesta metaller har 1 - 3 valenselektroner. De olika icke-metallerna tar istället upp elektroner. Fyrverkerier Icke-metallerna brukar ha 4 - 7 valenselektroner. I det periodiska systemet är icke-metallema samlade till höger. Väte är dock ett undantag och ligger längst upp till vänster Atomur Några få grundämnen brukar kallas för halvmetaller. De har både metalliska och icke-metalliskaegenskaper. Radioaktivitet Halvmetallema ligger näst längst till höger i det periodiska systemet på föregående sida och har gul bakgrund. Alkalimetallema och vad de kan anvands till Alkalimetaller I grupp 1 finns förutomväte ett antal mjuka och mycket oädla metaller. Dessa metaller kallas för alkalimetaller. Alkalimetallerna har alla en valenselektron. Det gör att dessa ämnen reagerar lätt med andra ämnen, som till exempel vatten, klor och syre. Vid en reaktion lämnar alkalimetallerna över sin valenselektron och får på så viss ädelgasstruktur. En alkalimetall reagerar häftigt med vatten och då bildas vätgas och en frätandebasisk lösning. Ett annat ord för basisk är alkalisk. Det är därför som grundämnena i denna grupp har fått namnet alkalimetaller. De vanligaste alkalimetallernaär litium, natrium och kalium. Alkalimetallennatrium Eftersom alkalimetallerna reagerar så lätt med andra ämnen, måste förvaras i fotogen, finns de sällan i ren form i naturen. Istället ingår de i olika for att den inte ska kemiska föreningar. Alkalimetaller i ren form förvaras ofta förstoras av luftens syre. i fotogen, för att de inte ska förstöras av luftens syre. ENKEL Kemi 7 -9 del 3 26 Halogener I grupp 17 finns ett antal icke-metaller som kallas för Grupp 17 - Halogener halogener. Halogenerna har alla sju valenselektroner. Det gör att dessa grundämnen reagerar lätt med metaller, som kan lämna ifrån sig elektroner.Vid en reaktion tar halogenema upp en valenselektron och får då ett fullt yttre Fluoridplaster elektronskal. På så vis får halogenerna ädelgasstruktur. Eftersom halogenema reagerar så lätt med andra ämnen, är det därför sällsynt att de finns i ren form i naturen. Rengöringsklohder Halogenerna finns ofta i olika salter. Ett exempel är vårt vanliga koksalt, alltså natriumklorid. Ordet halogen betyder förresten saltbildare. Vanliga halogener är fluor, klor, brom och jod. Fotografisk film Ädelgaser I grupp 18 finns ett antal gaser, som har fyllda elektronskal. Jodlösning De har alltså två eller åtta elektroner i sitt yttersta skal. Dessa gaser kallas för ädelgaser. Eftersom ädelgaserna har fulla yttre elektronskal är de stabila. De reagerar väldigt sällan med andra ämnen. Radioaktivitet Halogener och vad de De vanligaste ädelgaserna är helium, neon, argon, kan används till krypton och xenon. Helium är den näst lättastegasen efter väte. Därför används helium i luftballonger Neon kan användas i belysning i form av neonskyltar, medan argon ofta används som skyddsgas i glödlampor. Flera ädelgaser finns i luften. Mende finns inte som molekyler,såsom syre och kväve. Istället rör de sig Ne i luftensom ensamma atomer. Man kan säga att när alla andra ämnen deltar i kemiska reaktioner, så försökerde att likna ädelgaserna och få Ar sina yttre elektronskal fyllda. Man brukar kalla det att de vill uppnå ädelgasstruktur. Kr Overgångsmetaller Ädelgaserna och deras atomnummer I grupp 3 -12 finns ett antal tunga metaller,som tillsammans brukar kallas för övergångsmetaller. Dessa metaller har höga smältpunkter och kokpunkter. Det beror på att de har starka bindningar mellan atomerna. Därför är dessa metallerhårda och har en hög hållfasthet. Övergångsmetallerna är värdefullaoch användbara för att tillverka olika saker av metall, som till exempel bilar, finns grupp 3 - 12. broar, båtar, flygplan, byggnader, verktyg och maskiner. ENKELKemi 7 -9 del 3 27 Kemisk bindning Det är faktiskt bara ädelgaser, som förekommer som fria atomen Alla andra ämnens atomer består av joner eller atomer, som hålls ihop av olika krafter, som kallas för bindningar. Na Cl cr Vi ska titta närmare på tre olika slags Viden jonbindning mellan kemiska bindningar. Dessa är jonbindning, natrium och klor lämnar molekylbindning och metallbildning natriumatomen sin valens- elektron tillkloratomen. Jonbindning Atomerkan bilda joner, vilket kan beskrivas som laddade atomer. Ett sätt är att ge bort valenselektroner. Ett annat sätt är att atomerkan ta upp elektroner. På så sätt kan atomens yttreskal med valenselektroner bli fullt och atomen uppnår ädelgasstruktur. Positiva och negativa laddningar dras ju till varandra. Om en positiv jon och en negativ jon träffar på varandra kommerde att dras till varandra. Jonerna kan då bilda en kemisk förening, med väldigt starka bindningar. Bindningen mellan en positiv och en negativ jon är en elektrisk kraft, som kallas för en jonbindning Vanligt koksalt, natriumklorid, är uppbyggt av natriumjoner och kloridjoner. En natriumatom lämnar gärna ifrån sig en elektronoch blir då positivt laddad. En natriumjon skrivs Na+ En kloridatom tar gärna upp en elektron och blir då negativt laddad. En kloridjon skrivs CF. Molekylbindning Alla atomer försöker ju att få sina yttre elektronskal fyllda. Ett sätt är då att bilda molekyler med andra atomer. På så sätt kan atomemas valenselektroner bli gemensamma för flera atomer. Väte till exempel har ju en enda valenselektron. Men i K-skalet finns plats för två elektroner. Därför kan två väteatomer slå sig sammanoch bilda en vätgasmolekyl. Då finns det två valenselektroner i vätgasmolekylen. Det innebär Två vatgasatomer slår att de båda väteatomerna delar på de båda valenselektronerna. sig samman och bildar På så sätt blir deras yttre skal fullt och de uppnår ädelgasstruktur. en vätgasmo!ekyl, och får då ett ejektronpar På detta sätt sitter atomer ihop i en molekyl. En sådan bindning gemensamt. Denna bindning Rattas när atomer delar på elektronpar, kallas för elektronparbindning, för ellerkovalent bindning. eller  ENKEL Kemi 7-9 del 3 Om två väteatomer slår sig samman med en syreatom, så bildas en vattenmolekyl, H20. Väteatomenhar ju bara en elektron i sitt K-skal. Den behöver alltså en g) elektron till, för att få ett fullt yttre skal. Syreatomen däremot har sex elektronerj sitt yttersta skal. Därför behöver syreatomen två elektroner till H20 för att få ett fullt ytterskal. / vattenmoleky/enfin; två elektronpar. I vattenmolekylen delar varje väteatom sin enda elektron med syreatomen. De gemensamma elektronerna bildar på detta sätt elektronpar. Som du ser på bilden, har en vattenmolekyl inte mindre än två elektronpar. Vattenmolekylen har alltså en elektronparbindning med två elektronpar. En kväveatorrrf% binda tre andra atomer. NH3 Det beror på att kväve har fem valenselektroner. I en ammoniakmolekyj I en ammoniakmolekyl binder en kväveatom tre finnstre elektronpar. vateatomer genom elektronparbindning. Ammoniakmolekylen har alltså tre elektronpar. En kolatom kan binda fyra andra atomer. Det beror på att kol har fyra valenselektroner. Kol bildar därför molekylföreningar. I en metanmolekyl binder en kolatom fyra väteatomer genom elektronparbindning. I en metanmolekyl finns det hela fyra elektronpar. I en metanmolekylfinns Metallbindning fyra elektronpar. Metallerna hålls ihop på ett annat sätt än jonbindning och molekylbindning.Man kan säga att metallbindning innebär, att atomerna i metaller är omgivna av ett moln av elektroner. Alla valenselektroner är gemensamma Na' Na Na 90 Na N; för alla atomer. Elektronerna hör alltså inte till någon N', N' N' kaÜ NiNa bestämd atom. Na Na N' N' Na Ka Samtidigt som elektronerna håller samman atomerna, rör de sig frittgenom metallen. På så sätt sitter inte elektronerna zn» zR fast vid en enda atom, utan flyter runt i metallen. Metallbindningen innebär att det finns stora mängder fria elektroner, vilket gör att metallema är bra på att leda elektrisk ström och värme. Det är också metallbindningen,som ger ZÆ ZÆ ZnZn» metallglansen och gör metallernaformbara. Själva metallglansen beror på att ljuset reflekteras i / metaller som natrium och zink är valenselektronerna elektronmolnet. Ungefär som speglingar på en vattenyta. gemensamma for alla atomer.  ENKEL Kemi 7 -9 del 3 33 Jonföreningar En valenseloktron Atomerkan bilda joner avges. Alla atomer försöker bli stabila. Förattbli det måste de ha ett fullt yttre elektronskal. som du kanske minns, så har ädelgaserna fulla yttre Na skal. Därförär ädelgaser stabila grundämnen. Alla andra atomer försöker på olika sätt att få fulla yttreelektronskal. Då uppnårde ädelgasstruktur. En natriumatom, Na, har en valensefektron. Ettsätt är att ge bort valenselektroner. på så sätt blir skalet, som finns under det tidigare ytterskaletfullt. Ett annat sätt är att atomer kan ta upp elektroner. På så sätt kan atomens yttreskal med valenselektroner bli fullt. Natriumjon, Na*, När en atom tar upp elektroner, eller lämnar ifrån sig och en elektron elektroner,så har atomen inte längre lika många protoner som elektroner.Atomen är då inte längre oladdad eller Natriumhar en valenselektron neutral.Istället blir atomen positivt laddad eller negativt i sittyttersta skal. Genom att släppa ifrånsig denna elektron, laddad. En sådan laddad atom kallas då inte längre för får natrium ädelgasstruktur en atom, utan för en jon. En jon är alltså en atom med och blirpå så sätt stabilt olika antal protoner och elektroner. En natriumjon, har bildats. Positivajoner Atomersom har få elektroner i sitt yttersta skal, Två valenselektroner kan släppa dessa för att få ädelgasstruktur och avges. på så sätt bli stabila. Vi tar grundämnet natrium som exempel. Natriumhar 11 elektroner i sina tre skal. Menom en elektron försvinner blir det bara 10 elektroner kvar.Men det finns fortfarande 11 protoner kvar i kärnan. En magnesiumatom, Mg, För att visa att en natriumjon har en plusladdning har två valenselektroner. merän natriumatomen, skriver man Na* Om vi istället tittar på grundämnet magnesium, märker vi attmagnesiumatomen istället har två valenselektroner. För att få ädelgasstruktur och bli stabilt, kan magnesium- Mg atomenpå ett liknande sätt släppa ifrån sig två elektroner. Magnesiumjon, Mg21 och två elektroner Om två elektroner försvinner blir det 10 elektroner kvar. Magnesiumhar två valens- Mendet finns fortfarande 12 protoner kvar i kärnan. elektroner i sitt yttersta skal. För att vissa att en magnesiumjon har två plusladdningar Genom att släppa ifrånsig merän magnesiumatomen, skriver man alltså Mg2+ dessa elektroner,blirmagnesium- atomen en magnesiumjon, Mg2+ ENKEL Kemi 7 -9 del 3 o En valens. Negativa joner elektron Atomer som har många valenselektroner i sitt tas upp yttersta skal, kan istället ta upp elektroner. På så sätt får de ädelgasstruktur och blir stabila. Dessa atomer blir negativa joner. En fluoratom har sju valens- elektroner. Vi tar grundämnet fluor som exempel. Fluor har sammanlagt nio elektroneri sina båda skal. I det yttersta skalet har fluor sju elektroner, 5 men vill allra helst ha åtta. Om en elektron tas upp blir det istället tio elektroner sammanlagt. Men det finns fortfarande nio protoner kvar i kärnan. För att visa att en fluoridjon har en minusladdning mer än fluoratomen, skriver man F F Fluoridjon, Om vi istället tittarpå grundämnet syre, ser vi att syreatomen istället har sex Fluorhar sju valenselektroner i sitt yttersta valenselektroner. För att få ädelgasstruktur skal. Fluor saknar alltså en elektron för att få och bli stabilt, måste alltså syreatomen ta upp ett fullt elektronskal. Genom att ta upp en S elektron får fluor ädelgasstruktur och bli två elektroner. stabilt. En negativjon som heter fluoridjon F har bildats. Om syreatomen tar upp två elektroner blir det istället tio elektroner sammanlagt. Men det finns fortfarande åtta protoner kvar i kärnan. För att vissa att en oxidjon, som syrejonen kallas, s; har två minusladdningar mer än syreatomen, P' skriver man alltså 0 2 of Sammansatta joner kc En slags joner kallas för sammansatta joner. Syre har sex valenselektroner i sitt yttersta skal. Genom att ta upp två elektroner får Då är det en hel molekyl, som har fåtten elektrisk syre ädelgasstruktur och blirstabilt laddning. En av de vanligaste sammansatta Den negativjon som - bildas av syreatomen jonerna är hydroxidjonen, OH- kallas oxidjon, 0 2 Den består av en väteatomoch en syreatom, bil som tillsammans har en extra elektron. En annan vanlig sammansattjon är ammoniumjonen, NH4+ of Den består av fyra väteatomeroch en kväveatom. nit De joner som inte är sammansatta, utan de som En hydroxidjonen OH består av har bildats av en enda atom, som till exempel en väteatom och en syreatom, H+, Na+ och CF, kallas på motsvarandesätt för som tillsammanshar en extra sc enkla joner. elektron. Tengnäs Läromedel Kopieringsunderlag Art nr 536  natrium Koksalteller istäliet ser alzp-eræ Denbestårinte av som VEIZs en k.ris±l i ettmönsten elJer nätverky —zø-fumk.tcöd NEC/ Salterär jonföreningar eller koksalt är bare NafiumkJoöd, exempel homkeminfinns det många t;er setter GVs,kalkymarmor, krite och sairniak påsalterAllasatter är jonföreningar Safterär alltså en grupp ämnen son är posiüvaoch negativa joner- Den en metalljon, som till exempel - KE' GiumjonerK*, kabumjoner CE E , Cu- och CF, ænposjffvaammoniumjonen NHz- ytter +cg i krisäiL ioffka salter,även om den inte en Dennegativajonen är otest en som zii ærnpeJ kiofi$on CT och fiuon$n F- bjdasfrånenstaka atomer, har -C_ Ikn månganegativa joner är e- haren grupp av atomer fått en e%er Bddningar.Negativa joner som är namnsom slutar på -at på negativasammansat2 joner nära)onNO:- och CO-: sutfa#on SO/ innehåller altjd lika '*lusiaddningar. Så fastänsater av laddadejoner, är sattkristaijer alltid av saatkristailer neutrale  Kemi 7 -9 del 3 37 bildas på flera sätt salterkan blandar saltsyra och natriumhydroxid vi neutralisation. Vätejonerna och fårvi en sig samman till vattenmolekyler. Vidneutralisation slår en våtejon Ydroxidjonernaslår sig samman med en hydroxidjon h blir också natriumjoner, Na+, samt Men kvar och bildar en vattenmolekyl. Om vattnet får avdunsta, kloridjoner,CC. natriumklorid, alltså vanligt bildassaltet koksalt. sätt bildas andra salter ifall vi påsamma syror och baser. Salter är helt Cl- andra blandar Salterna är byggda natrium- enkeltjonföreningar. Vidneutralisation av saltsyra och i vattnet av joner, som sitter ihop i stora kristaller. hydroxidbildasvatten.Men kvar blir natriumjoneroch kloridjonen bildas på andra sätt. Salterkan även en bit metall, som till exempel Ommanlägger magnesium i saltsyra, HCI, bildas vätgas, H2. metallbiten försvunnit. Efteren stund har elektroner Vidreaktionenlämnar magnesiumatomer över vatten + salt Mg tillvätejonerna.Samtidigt bildas magnesiumjoner, syra bas Mensaltsyrans kloridjoner, CF' finns ju kvar i lösningen. Omvattnetkokas bort eller får avdunsta bildas kristaller av saltet magnesiumklorid, MgC12. saltsyra + magnesium — magnesiurnklorid + vätgas agnesium 2cr+ Mg Mg2+ + 2cr + HZ ätgas Andrasalter kan på liknade sätt framstäS5as med hjälp av olikasyror och metaller. Det går även att framställa salter genomattlåta olika syror få reagera med ciika metaiioxider. altsyra Någravanliga salter Magnesiumi saltsyra ger vätgas samt magnesiumjoner Natriumklorid,NaCl, kallas ju alltså även för koksait, och kloridjoner. Om vattnet får eftersomdet är det vanligaste saltet vid ali matlagning. avdunsta bildas kristaller av Natriumkloridger maten en godare smak, men maten saltet magnesiumklorid, MgCi2. fårävenen bättre hållbarhet. Förr i tiden var sanning en vanlig metod för att konservera mat, som kött och fisk. Vårakroppar behöver också få i sig natriumklorid, för att vissafunktioneri kroppen ska fungera. Men bara i lagom mängd.För mycket salt kan leda till högt blodtryck. Omman strör koksalt på en isig gata så smälter isen. Det beror på attsalt och vatten tillsammans får en lägre fryspunkt. Koksalt används vid matlagning.