Valutakurs och Handel Quiz

Appreciering och Depreciering

• Appreciering: En valutas värde stärks gentemot en annan valuta. Exempel: EUR/USD ökar från 1,25 till 1,5. Euron har apprecierats.
• Depreciering: En valutas värde försvagas gentemot en annan valuta. Exempel: EUR/USD minskar från 1,25 till 1. Euron har deprecierats.

Revalvering och Devalvering

• Revalvering: En sänkning av en fast växelkurs (höjning av valutans värde).
• Devalvering: En höjning av en fast växelkurs (sänkning av valutans värde).

Bas- och Kvotvaluta

• Exempel: EUR/SEK. EUR är basvaluta, SEK är kvotvaluta.

Export och Import

• Export leder till:
  • Pengainflöde från utlandet.
  • Utländsk valuta säljs, SEK köps.
• Import leder till:
  • Kapitalutflöde.
  • SEK säljs, utländsk valuta köps.

Efterfrågan på Export/Import och Växelkurs

• Ökad efterfrågan på svenska exportvaror leder till:
  • Ökad efterfrågan på SEK.
  • Högre pris på SEK.
  • Sek apprecieras.
• Ökad efterfrågan på importvaror leder till:
  • Ökad efterfrågan på utländsk valuta.
  • SEK deprecieras.

Faktorer som påverkar växelkursen

• Ränteskillnader.
• Förväntade framtida växelkurser.
• Utbudet av valutor.

Räntor och Växelkurs

• Högre ränta i Sverige än utlandet leder till:
  • Ökad efterfrågan på SEK.
  • SEK apprecieras.

Valutamarknadens Jämvikt

• Växelkurs > jämviktsväxelkurs: Utbudsöverskott, växelkurs sjunker.
• Växelkurs < jämviktsväxelkurs: Efterfrågeöverskott, växelkurs stiger.

Fast Växelkurs

• Riksbanken eller regeringen fastställer växelkursen.

Penningmängd (M0-M3)

• M0: Kontanter hos allmänheten.
• M1: M0 + ej tidsbunden bankinlåning.
• M2: M1 + tidsbunden bankinlåning.
• M3: M2 + korta penningmarknadsinstrument.
• Penningmängd = kontanter + inlåning (M = CU + D)

Internationell Kapitalrörlighet

• Sverige deltar i den globala kapitalmarknaden.

Ränta/Avkastning

• Ränta: Utbetalt belopp i framtiden - inköpspris.

Värdepapper - Räntor

• Hög ränta: Mer lönsamt att köpa värdepapper.
• Låg ränta: Mer lönsamt att sälja värdepapper.

Efterfrågan på pengar

• Högre inkomster = högre efterfrågan på pengar.
• Högre prisnivå = högre efterfrågan på pengar.

Expansiv och Kontraktiv Penningpolitik

• Expansiv penningpolitik: Ökar penningmängden, sänker räntan.
• Kontraktiv penningpolitik: Minskar penningmängden, höjer räntan.

IS-LM-modellen

• Jämvikt på varu- och penningmarknaden.

Expansiv Penningpolitik i IS-LM modellen

• Ökar penningmängden -> sänker räntan -> ökar investeringar -> ökar AD autonom -> ökar jämvikts BNP.

Expansiv Finanspolitik i IS-LM modellen

• Ökar offentliga utgifter -> ökar AD autonom -> ökar jämvikts BNP.

Växelkurs under Rörlig Växelkurs

• Ökat utbud utländsk valuta -> apprecierad SEK.
• Ökad efterfrågan på utländsk valuta -> deprecierad SEK.

Växelkurs under Fast Växelkurs

• Riksbanken åtgärder för att bibehålla fast kurs.

Internationell Öppen Ränteparitet

• Inhemsk och utländsk ränta lika vid fri kapitalrörlighet.

IS-LM-FE modellen

• Jämvikt på alla tre marknader.

Expansiv Penningpolitik under Fast Växelkurs

• Ingen effekt på BNP, men påverkar räntan.

Expansiv Penningpolitik under Rörlig Växelkurs

• Valutan deprecieras.

Expansiv Finanspolitik under Fast Växelkurs

• Ökad penningmängd, minskad ränta, ökad BNP.

Mundell-Fleming

• Finanspolitik: Stor effekt på fast, ingen på rörlig växelkurs.
• Penningpolitik: Ingen effekt på fast, stor på rörlig växelkurs.

Stabiliseringspolitik

• Minska fluktuationer i ekonomin.

Destabiliserande politik

• Mer instabil än ingen åtgärd.

Lucaskritiken

• Stabiliseringspolitik är meningslös med rationella förväntningar.

Penningpolitikens mål

• Stabilt penningvärde, 2% inflation.

Finanspolitikens mål

• Stabil konjunktur, mindre än treåriga utgiftstaken, budgetsaldot 1% av BNP över tre år.

Arbetsmarknadspolitiska mål

• Minskad arbetslöshet, ökad sysselsättning.

Inflationens mål

• Lägre inflation än 2% riskerar deflation och bromsar ekonomisk tillväxt.

Reporänta

• Ränta som banker lånar/placerar hos Riksbanken.

Transmissionsmekanism

• Hur reporänten påverkar inflationen.

Budgetsaldo

• Totala skatteintäkter - offentliga utgifter (BS=tY-G0).

Strukturellt Budgetsaldo

• Budgetsaldo vid potentiell BNP.

Faktiskt Budgetsaldo

• Strukturellt budgetsaldo + konjunkturberoende budgetsaldo.

Ändringar i strukturellt budgetsaldo

• Minskad = expansiv finanspolitik.
• Ökad = kontraktiv finanspolitik.

Fördelar med fast växelkurs

• Minskade transaktionskostnader.

Fördelar med rörlig växelkurs

• Penningpolitisk autonomi.

Den klassiska kvantitetsteorin

• 1% ökning penningmängd = 1% ökning priser. (MV = PT)

Bytesekvationen

• MV = PT
  • M= penningmängd, V=omloppshastighet, T=transaktioner, P = prisnivå.

Makroekonomiska trilemmat

• Endast två av tre mål kan uppfyllas: Fast växelkurs, penningpolitisk frihet, fri kapitalrörlighet.

Spekulation och Valuta

• Spekulationer om devalvering kan leda till stora försäljningar, ökad depreciering.

Andra varianter bytesekvationen

• V=(P*T)/M
• P = M*(V/Y)

Bytesekvationen i Relativ Form (cirkumflex)

• M+V = P+Y
• P=M+V-Y

Inflation Uträkning

• Inflation = Tillväxt i penningmängd - tillväxt i BNP (P^ = M^ - Y^)

Arbitrage

• Riskfri vinst genom att köpa billigt och sälja dyrt.

Lagen om ett pris

• Samma vara har samma pris på olika platser, uttryckt i samma valuta.

Absolut Köpkraftsparitet (PPP)

• Växelkurs = kvot mellan priser i olika länder (E = P/P*)

Problem med Absolut PPP

• Transportkostnader och tullar.

Relativ Köpkraftsparitet (PPP)

• Procentuell förändring växelkurs = skillnad inhemsk inflation-utländsk inflation. (E^ = P^ - P*^)

Kortsiktig Analys (Makro)

• Mundell-Fleming-modell.
• BNP ≠ BNP potentiell
• Jämviktsarbetslöshet ≠ faktisk arbetslöshet
• Löner givna

Medelfristig Analys (Makro)

• AD-AS-modell
• BNP = BNP potentiell
• Jämviktsarbetslöshet = faktisk arbetslöshet
• Löner givna

Långsiktig Analys (Makro)

• Tillväxtteori
• BNP = BNP potentiell
• Jämviktsarbetslöshet = faktisk arbetslöshet
• Löner flexibla, teknologi, kapital och arbetskraft växande.

Medelfristig Utbudskurva (MAS)

• Vertikal linje vid potentiell BNP. BNP är oberoende av prisnivå.

Kortsiktig Utbudskurva (SAS)

• Speglar produktionskostnader på kort sikt. Löner och insatsvaror är oftast fasta.

Skift i SAS-kurvan

• Ökar nominell lön eller insatsvara, produktivitetsminskning.

Aggregerad Efterfrågan AD(P)

• Negativt samband mellan prisnivå och BNP.
• Nettoexport påverkas av prisnivån (real växelkurs).

Real Växelkurs

• Relativpris mellan utländska och inhemska varor.
  • E = 8 kr/euro; P = 80; P* = 12,5
  • EP*/P = 1,25 (depreciering av kronan)

Skift i AD(P) - Fast Växelkurs

• Beror på autonom efterfrågeändringar.

Skift i AD(P) - Rörlig Växelkurs

• Beror på ändringar i penningmängden eller penningefterfrågan i landet.

Fullständig Jämvikt

• Jämvikt på alla marknader på medelfristig sikt. SAS, MAS, AD(P) skärningspunkt.

AD-störning

• Positiv efterfrågechock = inflationsgap på kort sikt. Högre pris, högre BNP.

Utbudsstörningar

• Ökade produktionskostnader, SAS skiftar åt vänster och ger deflationstendenser.

Phillipskurvan - Medelfristig/Kortsiktig

• Medelfristig: inget samband (jämviktsarbetslöshet).
• Kortsiktig: negativt samband mellan arbetslöshet och inflation.

Medelfristig Phillipskurva

• Inflationstakt bestämmer kurvpositionen. AD och SAS skiftar ständigt uppåt.

Kortsiktig Phillipskurva

• Oväntad hög inflation kan skapa kortare tid med lägre arbetslöshet.

Revision

• Skillnad mellan förväntad inflation i år och förra året.

Adaptiva Infationsförväntningar

• En engångsförändring i inflation leder till permanent förändring.

Anpassning med Adaptiva Inflationsförväntningar

• Löner anpassas till den nya inflationen, permanent minskad arbetslöshet.

Anpassning med Tröga Infationsförväntningar

• Anpassningen är långsammare.

Anpassning med Adaptiva Inflationsförväntningar - Ständigt Ökande Inflation

• Inflationen ökar ständigt, inte en engångs förändring.

Phillipskurvan - Adaptiva förväntningar - Ökande Inflation

• Den förväntade inflationen följer den verkliga inflationen.

Rationella Förväntningar

• Förväntningar baseras på prognoser för framtiden, inte bara historiska data.

Förannonserad Desinflation

• Trovärdigt låginflationsmål -> ingen kortsiktig ökning i arbetslöshet.
• Ej trovärdigt -> kortsiktig ökad arbetslöshet.

Fördelar Valutaunion

• Minskade transaktionskostnader, ingen valutakursrisk, konkurrens.

Nackdelar Valutaunion

• Förlorar penningpolitisk autonomi.
• Svårt att hantera asymmetriska chocker.

Asymmetrisk chock

• Påverkar länder olika (exempelvis oljeprischock).

Positiv/Negativ Efterfrågechock

• Positiv chock: ökad efterfrågan, högkonjunktur.
• Negativ chock: minskad efterfrågan, lågkonjunktur.

Boom-fasen

• Optimism, ökade tillgångspriser.

Bust-fasen

• Pessimism, fallande tillgångspriser.

Finanskrisen 2008-förklaringar

• Expansiv finans- och penningpolitik i USA.
• Globala obalanser, bytesbalansunderskott i USA.

Detta quiz testar din kunskap om valutakurser, appreciering och depreciering, samt begrepp relaterade till import och export. Förstå hur valutorna påverkas av marknadens efterfrågan och hur växelkurser fungerar i internationell handel.