Utvecklingsteoretiska perspektiv

Utvecklingsteoretiska perspektiv

• Människan föds för att leva, växa och utvecklas, vilket beskrivs genom utvecklingspsykologiska teorier.
• Dessa teorier beskriver förändringar i beteenden, reaktionsmönster och psykiska egenskaper från fostertid till ålderdom.
• Teorierna baseras på antaganden om hur människor använder sina resurser och skapar mening av sina erfarenheter.
• Data samlas in från naturvetenskapliga områden samt beteendeobservationer och berättelser för att pröva teorierna.
• Ökad kunskap om hur kognitiva och känslomässiga processer samverkar och vilka faktorer som påverkar utvecklingen och anpassningen.
• Boken fokuserar på barns utveckling från fostertid till tonår, med vetenskap och beprövad erfarenhet som grund.
• Teorier presenteras som är empiriskt prövade, men även intressanta hypoteser utan tillräckligt vetenskapligt stöd återges.
• Kunskap från tidigare teorier kan vara relevant men behöver inte vara evigt giltig, vissa antaganden kan sakna vetenskapligt stöd.
• Äldre teorier kan innehålla värdefulla observationer och klinisk erfarenhet och har ofta vidareutvecklats med ny data.
• Traditionellt fokus har legat på arv och miljö, först som konkurrerande faktorer och senare som samverkande i utvecklingsprocessen.
• Utvecklingspsykologin bör inte delas upp i inlärnings-, kognitiva eller känslomässiga perspektiv.
• Arv och miljö bör betraktas som ett system, och barnets utveckling beskrivas ur ett dynamiskt helhetsperspektiv.

Interpersonellt perspektiv

• Denna bok betonar utvecklingspsykologi i ett interpersonellt perspektiv, där barnet ses som inbäddat i relationer från födseln.
• Kontexten är viktig för utvecklingen av individuella förmågor.
• Teorier om kognitiv och känslomässig utveckling samt inlärningsteori utgör grunden för detta perspektiv.
• Det är tydligt att människans utveckling bör presenteras inom ramen för barnets interpersonella relationer.
• De utvecklingspsykologiska huvudstråken som utgör utgångspunkterna är kognitiv och psykodynamisk teori, intersubjektivitet samt affektteori.
• Teorier om minne, den emotionella hjärnan, anknytningsteori och mentalisering kommer att beskrivas.
• Teorierna tillämpas på barnets utveckling i separata kapitel från fostertid till tonår.
• Beskrivningarna av de kognitiva och de psykoanalytiska teorierna är nedkortade för att ge plats åt en introduktion till inlärningsteori.
• En historisk genomgång av både kognitiv och psykoanalytisk teori finns för att begrepp som återkommer i senare kapitel inte ska sväva helt fritt.

Människans ursprung

• En naturlig inledning är att fråga hur vi blev de människor vi är i dag och hur vi påverkas av naturens långsamma förändringsprocess.
• För cirka sju miljoner år sedan skilde homininer och schimpanser ut sig från den utvecklingslinje som tidigare varit gemensam med gorillorna.
• Schimpansgrenen har inte förändrats lika mycket som homininagrenen, som gett upphov till människan.
• Paleontologer använder släktbeteckningen Homo för tvåbenta individer med en hjärnvolym på över 750 kubikcentimeter.
• Homo sapiens evolverade för 100 000 till 200 000 år sedan och har visat stor anpassningsförmåga.
• Homo neanderthalis var en "kusinart" som dog ut på grund av bristande miljöanpassning.
• Kännetecknande för Homo sapiens är den upprätta gången och den stora hjärnan.
• Den upprätta gången ger längre synfält och möjlighet att bära.
• Människoungar är beroende av överlevnadshjälp under lång tid eftersom hjärnan behöver lång tid för att utvecklas.
• Den medfödda förmågan till affektivt språk och symbolhantering är bättre utvecklad hos människan.
• Homo sapiens är en grupplevande social varelse.

Darwins evolutionsteori

• Darwins evolutionsteori, publicerad 1859 i "Arternas uppkomst", utgör grunden för synen på arternas utveckling.
• Teorin omfattar alla arters utveckling och hur människan förändrats genom naturligt urval.
• Darwins första arbete innehöll inte mycket specifikt om människan, men han förutspådde att psykologin skulle baseras på nya grunder.
• Efter Darwins död har hans teori missbrukats och använts i politiska syften.
• Darwins texter innehåller inga moraliska råd utan beskriver naturligt urval som drivkraften i den evolutionära processen.
• Naturligt urval innebär att de gener som gynnar artens överlevnad och reproduktion bevaras.
• Individer som är bäst anpassade till sin miljö blir mest framgångsrika.
• Senare evolutionsteoretiska psykologer frågar sig vilka sociala och psykologiska egenskaper som förbättrade överlevnad och reproduktion.

Psykobiologiskt perspektiv

• Under de senaste tjugo åren har arbeten använt Darwins evolutionsteoretiska utgångspunkter för att förstå hur och varför socialt beteende utvecklats.
• Frågor om den mänskliga "naturen" rör områden som kärlek, social status, altruism, sexualitet, kön och känslor.
• Sarah Blaffer Hrdy diskuterar familjemönster i jägar- och samlarsamhället och påpekar att vi inte vet så mycket om hur våra förfäder tänkte och kände.
• I jägar- och samlarsamhället levde vi troligen i större familjegrupper med delat ansvar för barnen.
• Nattamningen förstärkte bandet mellan barnet och mamman, men på dagtid togs barnet om hand av andra.
• Människan är unik genom att vi förlitar oss på att andra i gruppen hjälper till med barnomsorgen.
• Hrdy använder termen allo-föräldraskap för att beskriva det kollektiva ansvaret att bry sig om andras ungar.
• Kommunikation genom affekter och symboler var avgörande för gruppens organisation och funktion.
• Familjefokusering är ett exempel på ett adaptivt beteende.
• Bättre omvårdnad kan vara en strategi för att höja kvaliteten på ungarna.
• Kulturella variationer finns i normer för sexuell trohet.
• Kärnfamiljen är inte en universellt dominerande familjetyp.
• I många kulturer har resursstarka män tillgång till flera kvinnor.
• Specifikt för människan är att barnets far ofta är känd.
• Mammor investerar globalt sett mer tid i omvårdnaden av barnen än papporna.
• För mamman är den biologiska satsningen på varje avkomma en högre investering än för pappan.
• Hannar bygger upp sin styrka för att skaffa honor.
• Hanna Kokko menar att ökad likställdhet mellan könen kan ses när tillgången på honor är tillräckligt stor.
• Hannens resurser fokuseras då också på att vårda ungarna.

Genus- och etnicitetsperspektiv

• Det svenska samhället strävar efter likvärdig behandling oavsett kulturell bakgrund, kön och sexuell läggning.
• Teorier om könsidentitet och könsrollsutveckling analyseras för att se hur de hanterar frågor om människors olika villkor.
• Det är viktigt att se hur teorier bidrar till och förändrar synen på dessa frågor.
• Genus- och etnicitetsinriktad granskning är angelägen eftersom vår könsförståelse och kulturförståelse ofta är omedveten.
• Alla är uppvuxna i sammanhang med outtalade föreställningar om vad som är manligt respektive kvinnligt.
• Psykologikurser ska belysa genus- och etnicitetsperspektiv.
• Utvecklingspsykologiska teorier bygger mestadels på västeuropeisk eller nordamerikansk kulturnorm.
• Flickors och pojkars psykologiska utveckling har inte alltid lyfts fram på ett likvärdigt sätt.
• Psykoanalytisk teori växte fram under en tid när mannen var norm.
• Flickans utveckling beskrevs utifrån hur den skilde sig från pojkens.
• Objektrelationsteorier och anknytningsteorin formulerades när andelen hemarbetande mödrar var större.
• Familjemönster är i dag mer komplexa och barn växer upp i olika familjekonstellationer och mångkulturella miljöer.
• Diskussionen handlar om hur manlighet, kvinnlighet, sexualitet och kön konstrueras.
• Det är viktigt att identifiera variabler som påverkar hur vi ser på flickors och pojkars utveckling och ställa dessa mot målen om jämställdhet.
• Vi måste fråga oss om våra teorier är giltiga utanför det egna kulturområdet eller för människor med annan kulturell bakgrund.
• Materialet bygger huvudsakligen på västeuropeiska eller nordamerikanska teoretiker och forskare.
• De flesta utvecklingsteorier utgår från moderlig omvårdnad.
• Teorier om faderlig omvårdnad är mer sällsynta.
• Beskrivningen av mamma behålls där teorierna specifikt formulerar sig om mammor.
• I egna exempel relateras till mammor, pappor och föräldrar.
• Variationen inom gruppen mammor och pappor är lika stor som mellan mammor och pappor.
• Det är det känslomässiga engagemanget i samspelet med barnet som är avgörande, inte förälderns kön.
• Det behövs ett större forskningsunderlag för hur tidiga relationer mellan pappor och barn utvecklas.
• Mer forskning behövs om andra familjeformer, som ensamföräldrar, styvföräldrar och samkönade föräldrapar.

Utvecklingsekologisk teori

• Urie Bronfenbrenner formulerade en teori om att individens utveckling är beroende av samspelet med den omgivande miljön.
• Sammanhanget beskrivs i olika system som påverkar barnets utveckling.
• Barnet kan aldrig lyftas ur sitt sammanhang av relationer och miljö.
• Mikrosystemet: aktiviteter och händelser i individens absoluta närhet, exempelvis mellan barnet och föräldrarna.
• Mesosystemet: samspelet mellan olika system, till exempel familjen, lekparken, förskolan.
• Exosystemet: påverkan indirekt, till exempel en förälders förändring av arbetstider, familjens ekonomi eller förskolans organisation.
• Makrosystemet: samhällets lagar, normer för jämställdhet och föräldraledighet.
• Barnets utveckling äger rum inom alla dessa system.
• Vid varje större förändring fortplantas en påverkan in till mikrosystemet och barnet.

Intersubjektivt perspektiv

• Intersubjektivitet illustrerar de processer som äger rum tidigt i livet mellan barnet och de vuxna.
• Perspektivet markerar att samspelet handlar om två aktiva subjekt.
• Det bygger på en förmåga som är viktig för den mänskliga artens utveckling.
• Intersubjektivitet förekommer hos alla socialt utvecklade djur med föräldraomvårdnad.
• Med hjälp av den biologiskt medfödda förmågan till intersubjektivitet skapas först upplevelser av "matchning" och tillhörighet.
• Förmågan är grundläggande för det mänskliga fungerandet.
• Daniel Stern har lyft fram och belyst de intersubjektiva upplevelserna.
• Stern beskriver känslomässig intersubjektivitet som att två människor kan se samma mentala landskap.
• Känslan av att kunna dela subjektiva kvaliteter med någon annan är en förutsättning för känslomässig utveckling.
• Det intersubjektiva perspektivet bygger på kunskapen om hjärnans utveckling och affektiva minnen.
• Spegelneuronernas funktion består av en förmåga att registrera och uppleva vad någon annan gör.
• Utvecklingen av det affektiva språket, att uppfatta och läsa av andras intentioner och känslotillstånd, är viktigt.
• Inom ramen för anknytningsrelationer och framväxten av de generaliserade inre arbetsmodeller är det intersubjektiva perspektivet en nödvändighet.

Transaktionellt utvecklingsperspektiv

• Relationen mellan förälder och barn utvecklas som en transaktionell process.
• Begreppet lånades från datavetenskap och systemisk familjeterapi.
• Används i en generell modell för att beskriva hur olika faktorer samvarierar i barnets utveckling.
• Förhållandet mellan arv och miljö beskrivs med hjälp av den transaktionella modellen.
• Arv och miljö är nödvändiga förutsättningar för utveckling.
• I den transaktionella modellen läggs tiden till som en faktor.
• Redan från konceptionsögonblicket påverkar fostret sin omgivning och påverkas av den.
• Det finns en genetiskt förutbestämd fosterutveckling.
• Mammans livsföring skapar variationer i den första miljön.
• Föräldrarnas känslomässiga påverkan och förberedelser påverkar barnets livsmiljö.
• Förälderns känslighet och beredskap samspelar med barnets förmåga att uppfatta sin omvärld.
• Barnets ökade kapacitet att känna igen tidigare erfarenheter leder samspelet framåt.
• Föräldrarnas svar på barnets behov påverkar hur barnet uttrycker sina behov.
• Varje avsänt budskap påverkar mottagaren, så att varje svar är en produkt av tidigare budskap och svar.
• Ett beteendesystem sätts i rörelse och alla dess delar påverkas.
• Barnets beteende i nuet är en effekt av ärftliga egenskaper modulerade av miljön och erfarenheter.
• Barnet kan med sina ärftliga egenskaper påverka sin miljö och sina erfarenheter.
• Barnets ålder är en aspekt av tidsfaktorn.
• Den transaktionella modellen fångar bäst upp samspelet och nivåerna i barnets utveckling av känslor och relationer.

Dynamisk systemteori

• Barnets förmågor växer inte bara fram efter en bestämd ordning utan också genom plötsliga förändringar.
• En liten förändring kan innebära att barnets utveckling plötsligt tar ett "språng".
• Utvecklingsprocesser beskrivs i termer av komplexa samband.
• Komponenterna i de processer som skapar en helhet beskrivs.
• Komplexa och öppna system har en inneboende egenskap som skapar ordning och stabilitet över tid.
• Systemet kan omorganisera sig självt.
• Självorganiserande system benämns komplexitetsteori, kaosteori eller icke-linjär dynamisk systemteori.
• Dynamisk systemteori används inom utvecklingspsykologisk forskning.
• Synsättet liknar det transaktionella perspektivet, men är mer generellt och inriktat på icke-linjära processer.
• Dynamisk systemteori är mer av ett perspektiv än en specifik "teori".
• Ett metaforiskt exempel är tre jazzmusiker som spelar en spontan "jamsession".
• Var och en spelar på sitt sätt, men alla är rytmiskt och harmoniskt koordinerade.
• Bidraget från var och en är viktigt för helhetsintrycket.
• Genetiska och icke-genetiska faktorer kan jämföras med bidragen från musikerna.
• Samverkan ger en "produkt" vars gestaltning är omöjlig att förutsäga.
• Studier av hur små barn lär sig gå blir lättare att tolka om man förstår barnet och dess miljö som ett dynamiskt system.
• Om man ändrar någon av komponenterna i systemet kan utvecklingen påverkas.
• Barnet är inbäddat i en miljö där genetiska och omgivningsbetingade faktorer har likvärdiga roller.
• Förmågor växer fram genom en samverkan mellan komponenter i systemet.
• Det finns ingen plan och inga regler som styr utvecklingen.
• Det finns inget slutmål för vuxen mognad inskrivet i individens gener.
• Det finns nyhet och komplexitet, och ur detta växer organisation fram.
• Intresset ligger på hur nya former och funktioner växer fram.
• Organismen rör sig från ett mindre moget tillstånd mot ett mer moget

Huvudsakliga kännetecken dynamiska system

• Självorganisation är en aspekt av organismens rörelse mot ökad komplexitet.
• Nya former av mönster uppstår genom samverkan mellan enklare komponenter.
• Dynamiska system är icke-linjära.
• En liten påverkan kan leda till stora och oförutsägbara förändringar i systemet som helhet.
• Element växer fram ur olika sammanhang och bildar nya mönster.
• Mönstren är återkommande och uppfattas som bestående stabila enheter (strukturer).
• När nya mönster uppstår skapas utrymme för slump, överraskningar eller "brus" i systemet.
• Slumpaspekten är en utvecklingsfaktor som tillför nyhet till systemet.
• Tidigt i livet är bruset och instabiliteten som störst.
• Vi föds med fler kopplingspunkter i hjärnan än vad vi behöver.
• Bruset hindrar systemet att låsa sig och stabilisera sig alltför tidigt.
• Utvecklingen begränsas eftersom samverkan organiseras i högre integrerade system.
• Dessa nya system kan ge upphov till ny utveckling genom att komplexiteten ökas.

Dynamiskt systemperspektiv

• När utveckling studeras ur ett dynamiskt systemperspektiv riktas intresset mot själva förändringsprocessen.
• Man försöker förstå processen när barnet är på väg från ett stadium till nästa istället för att beskriva stadier.
• Piaget var en av de första som försökte beskriva detta.
• Dynamiskt systemtänkande bidrar till diskussionen om arv och miljö.
• Det belyser hur förmågor som har sin grund i genetiska faktorer är beroende av omgivningsfaktorer för sin funktion.
• "Även om förståelse av utveckling kräver ett systemperspektiv så fortsätter allmänheten att tro att vissa psykologiska och de flesta biologiska egenskaper 'huvudsakligen är genetiska'. Varför behåller vi denna föreställning i ljuset av bevisen som visar att den är falsk?"

Grundläggande utgångspunkter

• Evolutionsperspektivet, det transaktionella synsättet och den dynamiska systemteorin utgör metaperspektiv.
• Relationsteorier och teorier om affekt, intersubjektivitet och kognition bildar en användbar plattform för den framtida utvecklingspsykologin.
• Genus- och etnicitetsperspektiv kan tillämpas på alla dessa områden.

Föreslagna grundläggande utgångspunkter

• Evolutionsteori: Darwins teori om arternas uppkomst och människans härkomst har fått ny relevans.
• Naturligt urval är viktigt för förståelsen av vad en människa är.
• Evolutionsperspektivet har bidragit till förståelsen av människans specifika natur och det vi har gemensamt med andra däggdjur.
• Studier av djurens beteenden kan öka vår förståelse för processer som styr vår utveckling.
• Intersubjektivitetsperspektiv: Utvecklingens grund är att vara i relation med någon.
• Vår psykiska värld är skapad av viktiga relationer och erfarenheter av att vara med någon annan.
• Mänsklig utveckling kan bäst förstås utifrån system av relationer och deras sammanhang.
• Utvecklingens grund är det framväxande fält som uppstår mellan barnets och förälderns upplevelser.
• Dynamisk systemteori: Betoning på icke-linjära processer och självorganisation.
• Begreppen nyhet och komplexitet kommer i fokus.
• Frågan om förändringsprocessen, hur barnet går från en utvecklingsnivå till en ny, är central.
• Stadietänkandet kompletteras med ett processperspektiv.
• Det dualistiska tänkandet om kropp och själ, tanke och känsla, arv och miljö kan ersättas med ett perspektiv som studerar dessa som delaspekter av samma system.
• Affekter och motivationssystem: En sammanhängande teori om affekterna som ett primärt motivationssystem är viktig.
• Utforskandet av människans känslo- och motivationsliv har blivit alltmer centralt.
• Känslor är "den tråd som psykisk utveckling vävs av".
• Integration av kognitiva och affektiva aspekter: Frågan om känslor är en konsekvens av kognition eller tvärtom är inte möjlig att besvara.
• Meningsskapande ("tänkande") och affektiva processer ("känslor") är våra mest grundläggande utvecklingskrafter.
• Dessa dimensioner bör studeras tillsammans och förstås i ett integrerat perspektiv.
• Ambitionen är att undvika en teoretisk ram som tillhör någon bestämd "skola".
• Istället förmedlas kunskap som kan vara av värde för dem som är intresserade av utvecklingspsykologi.