Utrustning och säkerhet i verkstad

Utrustning och säkerhet

• Det är viktigt att veta var skydds- och hjälpanordningar som skyddsutrustning, brandsläckare, förbandstavlor, telefon, utgångar, avstängnings- och larmanordningar finns och hur de används.
• Ansvarig personal ger tillstånd att använda maskiner, och varje yrkesman behöver personlig skyddsutrustning för att undvika "hanteringsskador".
• Det är arbetstagarens ansvar att använda rätt skyddsutrustning; arbetsgivaren ska tillhandahålla den.
• Ögonskador är en risk vid skärande bearbetning och svetsning, där metallpartiklar, vätskor och oljor kan orsaka skada. Använd därför visir eller skyddsglasögon.
• Säkerhetsföreskrifter bör finnas på utrustningen och i verkstadslokaler för att skapa en säker arbetsmiljö, vilken grundas på kunskap, riskmedvetenhet och ordning.
• I en verkstadslokal, kontrollera var skyddsutrustning finns, var observant och rapportera säkerhetsbrister, rapportera skador, använd endast utrustning du fått instruktioner för, samt endast utrustning för aktuellt arbete.
• Maskiner har säkerhetsanordningar, men förlita dig inte enbart på dessa; arbeta säkerhetsmedvetet och följ dokumentationen.

CE-märkning

• Produkter ska vara CE-märkta, vilket indikerar att de uppfyller EU:s krav på hälsa, miljö och säkerhet, vilket möjliggör fri handel inom EU.
• Endast produkter som EU bestämmer ska CE-märkas, och EU:s direktiv ska finnas i svensk lagstiftning.
• Arbetsmiljöverket kontrollerar produkter innan de når användarna för att säkerställa CE-märkning och säkerhetskrav.

Lyftutrustning

• Arbetsgivare/ägare måste följa lagar, direktiv och standarder enligt Arbetsmiljöverket, AFS 2006:6, för att säkerställa säkerhet och gott skick på lyftutrustning.
• Detta inkluderar underhåll och okulärbesiktning/funktionstest minst var 12:e månad för att minska olyckor, skador och ekonomiska påföljder.

Personlig utrustning vid skärande bearbetning

• Bind upp långt hår eller använd huvudbonad, bär ISO-godkända skyddsglasögon, använd hörselskydd, undvik löst sittande kläder och smycken.
• Använd aldrig handskar i maskiner som är igång, ha inte shorts eller korta byxor, använd skyddsskor med stålhätta.

Personlig utrustning vid svetsning

• Grundutrustning för svetsare inkluderar svetshjälm, hörselskydd, halsduk, skyddsförkläde av läder, ärmskydd, svetshandskar och overall av flamhärdig bomull.
• All skyddsutrustning måste vara CE-märkt med specifika krav för varje typ av skyddskläder, särskilt vid heta arbeten.

Säkerhet i verkstad

• Följ regler och anvisningar för att skydda dig och andra i den riskfyllda miljön.

Säkerhetsrisker vid svetsning

• Optisk strålning, bestående av UV-, IR-strålning och synligt ljus, kan orsaka hud- och ögonskador.
• UV-strålning bildas vid elektrisk bågsvetsning och plasmaskärning och kan ge brännskador på hornhinnan (svetsblänk).
• Svetshjälm med färgat glas skyddar mot skadlig strålning och ansiktshud.
• IR-strålning används för lacktorkning och uppkommer vid svetsning/metallsmältning; ögonskydd måste användas.
• Värmestrålning alstras vid all svetsning, vilket innebär risk för stänk från smälta, svetsslagg och avskurna detaljer, använd därför godkända skyddskläder.
• Laserstrålning är farlig för oskyddade ögon.

Farliga ämnen och metaller

• Frätande ämnen är farliga vid hudkontakt eller i ögonen.
• Inandning av rök, gaser eller föroreningar är farligt, använd friskluftsmask vid läckage och se det som en andrahandsåtgärd.
• Exempel på farliga produkter är lacknafta och etylenglykol.
• Huden kan vara känslig; 90% av hudskador är eksem. Allergier kan uppstå när som helst och vara bestående.
• Vanliga farliga ämnen i tillverkningsindustrin är krom, nickel, kobolt, epoxi, formalin och vissa tillsatser i gummi. Gummi och plaster kan avge farliga gaser vid upphettning.
• Ta reda på produkternas farliga egenskaper, risker och skyddsåtgärder före användning. Företag ska lämna säkerhetsdatablad.

El

• Elektriska arbeten ska utföras av behörig elektriker.
• Kontrollera sladdar och anslutningsdon, använd klenspänning i trånga utrymmen, respektera skyltar.
• Felkopplad el är en stor brandrisk; rapportera felaktigheter.
• Anläggningens innehavare har ytterst ansvar för elen, men maskinleverantören kan vara ansvarig för maskinernas elfel.
• Ström genom kroppen är livsfarligt; jordfelsbrytare skyddar.
• All ström ska brytas innan arbete utförs, men om yrkesmän måste arbeta under spänning kan ljusbågar uppstå, vilket är livsfarligt.
• En elanläggning ska vara säker för person, husdjur och egendom genom jordfelsbrytare, skyddsjordning, extra isolering, petskyddade eluttag och lägre spänning.

Skyddsjordning

• Alla anläggningar ska vara skyddsjordade.
• Om fel uppstår leds strömmen genom skyddsledaren till jord, och säkringen löser ut.
• Automatiska anläggningar ska vara skyddsjordade.

Elolycka

• Gör så här vid en elolycka: bryt strömmen, ring 112, bedöm skadorna, sätt in åtgärder snabbt.

Brand i verkstad

• De flesta har fastställda planer för utrymning och i många fall också uppsamling.
• Utrymningsplaner ska anslås väl synligt, och det åligger varje anställd att hålla reda på vart man ska ta vägen vid t ex en brand.
• Om du befinner dig på en främmande arbetsplats börja alltid arbetet med att ta reda på utrymningsvägar.
• Inträffar en brand med tät rökutveckling är chansen liten att hitta en väg ut.

Utrymningsövningar

• Syftet är att träna rätt beteende vid brand, känna igen brandlarm, lokalisera säkra utrymmen och utvägar, lära känna utrymningsstrategin för personer med funktionsnedsättning.
• Kontrollera att utrymningsplanen fungerar i praktiken.

Brandbekämpning

• Lär dig var brandredskap finns, rädda dig själv och andra, varna andra.
• Larma räddningstjänsten genom att ringa 112 och var beredd att svara på om människor är instängda och adress.
• Släck branden om möjligt, ta dig till uppsamlingsplatsen.
• Kväv elden med filt om kläder fattat eld. Skydda andningsvägarna!
• Vattenslang med vattnet påsläppt för snabb start av brandbekämpning föreskrivs i reglerna för Heta Arbeten.
• Finns inte tillgång till vatten, ska det finnas två sex kilos handsbrandsläckare av typen ABE klass III.
• Varningsskylt ska vara uppsatt vid ingången om det finns brandfarliga ämnen eller explosionsrisk i lokalen.

Säkerhet vid maskin

• Vissa manöverpaneler, transformatorer, motorer, kopplingsboxar och andra delar i maskiner är försedda med högspänningsanslutningar, vilka inte får vidröras eftersom detta medför kraftig elstöt.
• Vidrör aldrig en brytare med våta händer.
• Det är viktigt att operatören exakt vet vart nödstoppsknapparna i maskinen är placerade.
• Innan du byter säkring måste du slå ifrån maskinen.
• Se till att operatörsplatsen är väl tilltagen och inte innehåller några hinder.
• Vatten eller olja kan göra golvet halt och riskfyllt, håll alltid golvytorna torra och rena.
• Innan du manövrerar maskinen måste du alltid kontrollera att du tänkte aktivera rätt manöverorgan.
• Vidrör aldrig brytare/knapp utan att först tänka efter.
• Arbetsbänkar i maskinens närhet måste vara tillräckligt stadiga för att förhindra olyckor.
• Innan du byter säkring måste du slå ifrån maskinen.
• Om en arbetsuppgift ska utföras av två eller flera personer måste man först ha upprättat ett signalsystem som innebär att man signalerar till varandra vid varje nytt moment i arbetet.
• I händelse av strömavbrott måste du omedelbart slå ifrån huvudbrytaren.
• Använd rekommenderade oljor, smörjmedel och fetter.
• När du byter säkring se att den nya säkringen har rätt värde.
• Skydda NC-styrningen, manöverpanelen, elskåpets panel etc. från stötar.
• Ändra inte parametrar i onödan.
• Varningsskyltarna får inte smutsas.
• Rapportera fel direkt.
• Använd alltid skor skyddsutrustning.
• Stäng alla dörrar.

Innan start

• Kablar, sladdar och ledningar med skadad isolering kan orsaka elstötar.
• Se till att du fått en god förståelse av innehållet i driftsanvisningen och programmeringsanvisningen.
• Använd arbetsskor som inte skadats av olja, skyddsglasögon med sidoskydd, arbetskläder och övrig erforderlig skyddsutrustning.
• Stäng samtliga dörrar och kåpor.
• Nätkabeln från verkstadens huvudbrytare till huvudbrytaren i maskinen ska ha tillräckligt tvärsnitt för den använda strömstyrkan.
• Kablar på golvet ska skyddas.
• Före första idrifttagningen av maskinen, smörj samtliga glidytor.

Rutinkontroller

• Kontrollera skärvätskenivån
• Kontrollera remspänningen - var försiktig.
• Kontrollera att manometrarna visar rätta värden.
• Kontrollera att inget oljud hörs.
• Kontrollera smörjningen av kulskruvar och glidytor.
• Kontrollera att skyddskåpor fungerar väl.
• Kontrollera remspänningen.
• Varmkör maskinen, särskilt spindeln och matningsaxlar.

Förberedande åtgärder

• Verktygsuppsättningen i maskinen ska anpassas efter maskinens tekniska data.
• Byt ut slitna verktyg.
• Verktyg och andra föremål får inte placeras på spindeldockan eller liknande ställen.
• Verktygens längdmått ska ligga inom angivna toleranser.
• När du satt upp ett verktyg måste du alltid provköra.

Drift

• Arbeta inte med långt hår som kan fastna i maskinen.
• Manövrera inte maskinen med handskar.
• Vid tung detalj förflyttningen ska flera personer alltid arbeta tillsammans.
• Endast kunnig personal får använda gaffeltruck.
• Använd rätt linor och stroppar.
• Stoppa maskinen innan du ställer in skärvätskemunstycket.
• Vidrör aldrig en roterande detalj.
• Torka aldrig av en roterande detalj.
• Använd en borste för att avlägsna spånorna.

Avbrott i bearbetningen

• Om du lämnar maskinen slå ifrån strömbrytaren.

Efter avslutat arbete

• Rengör alltid maskinen eller utrustningen.
• Återställ samtliga delar i maskinen till utgångsläget.
• Kontrollera avstrykarnas skick.
• Se till att skärvätskor och olja inte är förorenade.
• Slå ifrån nödströmbrytaren.

Skyddsanordningar och åtgärder

• Samtliga skyddsdörrar etc ska vara säkra.
• Reservdelar, slitdelar ska alltid förberedas.
• Utför aldrig underhållsåtgärd om ansvarig personal inte beordrat detta.
• Läs noga säkerhetsföreskrifter.

Skaderisker

• Svetsverkstäder ska vara utformade så, att risker för skador blir så liten som möjligt.
• Vid arbete i maskiner måste man se till att maskinerna fungerar som avsett.
• Använd aldrig maskiner Du inte är utbildad på!
• Lyft med hjälpmedel är alltid riskfyllda.
• var försiktig vid hantering av elektriskt ledande material.

Svetsning i verkstad

• Effektiva punktutsug, god belysning samt ventilation med från och tilluft är ett krav, och med sådan utrustning skapas en väl miljöanpassad arbetsmiljö.

Allmän ventilation

• Arbetsplatser ska ha god luftcirkulation. och se till att det inte bildas varmluftsfickor.
• Tilluften måste vara balanserad.

Kontroll av svetsarens närmiljö

• Fasta utsug ska finnas på alla svetsplatser. svetsröken ska avlägsnas innan den passerar svetsarens näsa.
• Använd alltid punktutsug vid svetsning inomhus

Förebyggande åtgärder

• Före svetsning ska färg, fett, olja mm omsorgsfullt avlägsnas.

Olika typer av punktutsug

• Det är typen av svetsarbete och arbetsmiljö som avgör valet av punktutsug

Fixturutsug

• Fördelar: Utsuget finns alltid på rätt plats. Utsuget är nära föroreningskällan
• Nackdelar: Svåra att konstruera

Fasta Utsug

• Fördelar: Kräver ingen insats av svetsaren. Effektiva
• Nackdelar: Bara användbara för små svetsobjekt

Utsugsarmar

• Fördelar: Relativt stort rökinfångningsområde
• Nackdelar: Användas av svetsaren

Flyttbara Utsugsutstugmsmunstycken

• Fördelar: God räckvidd
• Nackdelar: Kräver Ständig flyttning

Arbete i begränsade utrymmen

• Vid arbete i trånga utrymmen kan en anrikning av förorenad luft förekomma.
• Var aktsam vid gassvetsning/skärning i trånga utrymmen.

Brand

• Sker genom gnistor eller loppor.
• En del av förebyggandet är en god utbildning i t.ex. handhavandet av svetsutrustningen

Heta arbeten

• Svetsning orsakar årligen många bränder och explosioner och all svetsning på och får endast utföras av behörig personal.

Hygiensäkerhet

• Tvätta händerna och sköt om fina småsår.