Effektivitet och rättvisa

Här är dina studieanteckningar från den angivna texten:

Utilitarism och mänskligt beteende

• Utilitarismen är en filosofi som traditionellt har anamats av ekonomer.
• Jeremy Bentham (1748-1832) formulerade utilitarismens princip.
• Nyttjandets princip betonar att mänskligheten styrs av två suveräna krafter: smärta och njutning, och dessa bör vägleda våra handlingar.
• "Utility" (nytta) omfattar allt som kan generera antingen njutning eller smärta.
• "Greatest happiness principle" syftar till att maximera njutning och minimera smärta i samhället.
• Inom ekonomin betonas resultat och konsekvenser, snarare än medel (outcome-based science).
• Adam Smith diskuterade psykologiska aspekter för att förklara individuellt beteende.
• Jeremy Bentham behandlade psykologiska aspekter av "utility".
• Nationalekonomin omformades med ett matematiskt tillvägagångssätt, vilket kallas "marginal revolution".
• Beteendeekonomi integrerar psykologiska antaganden i ekonomiska modeller för att förbättra analysen.
• Amos Tversky och Daniel Kahneman utvecklade ekonomiska modeller för beslutsfattande under risk och osäkerhet.
• Daniel Kahneman fick Nobelpriset 2002 för sitt arbete med att integrera psykologiska insikter i ekonomisk vetenskap.
• År 2017 tilldelades Richard Thaler Nobelpriset för hans bidrag till beteendeekonomi.
• Homo economicus är en central del av den neoklassiska ekonomin.
• Homo economicus antas fatta rationella beslut, vara egenintresserad och maximera sin nytta.
• Det antas att individer fattar medvetna beslut baserade på egenintresse och har fullständig information tillgänglig.
• "Decision utility" handlar om att göra det bästa valet i förväg (ex-ante).
• "Experience utility" handlar om att ha gjort det bästa valet i efterhand (ex-post).
• Antaganden inom neoklassisk ekonomi inkluderar rationellt, själviskt agerande och fullständig information.
• I verkligheten kan människor ha ofullständig information och efterhandskunskap kan skilja sig från ex-ante-beslut.
• Beteendeantaganden inkluderar sociala preferenser (altruism, ojämlikhet, status), sociala interaktioner (normer, grupptryck), emotionella reaktioner (skuld, skam, ilska) och kognitiva faktorer (heuristik, ouppmärksamhet, vanor, bias).
• Det behövs bättre modeller för att beskriva individers beteende för att förbättra välfärd.

Bortom Homo Economicus

• Sociala preferenser inkluderar altruism, ojämlikhetsaversion och status.
• Ren altruism, oren altruism (inkluderar "värme-glow" - "glädje att ge") och ömsesidig altruism (inkluderar ekonomiska incitament) är viktiga.
• Ojämlikhetsaversion innebär att en individ inte bara får nytta av konsumtion utan också missnöje om hon konsumerar mer eller mindre än andra.
• Status innebär att en individ får nytta av att konsumera mer än andra men missnöje av att konsumera mindre än andra.
• Ett lab-in-the-field experiment använder uppställningen av ett konventionellt labexperiment men motivpoolen är inte universitetsstudenter (ofta används inramning snarare än en generisk beskrivning).
• Experiment på barn i åldern 3-8 år att undersöka deras övriga-avseende preferenser.
• Experimentet genomfördes med 127 flickor och 102 pojkar i Schweiz.
• Tre experiment: Prosocialt experiment; Avundexperiment; Delningsexperiment.
• Beslut kan fattas av en individ, ett hushåll eller en grupp.
• Den som har beslutsmakten varierar.
• Beslut kan också tas av en representant (för en annan individ), såsom föräldrar eller experter.
• Stiglitzkommissionen inrättades av den franska presidenten Sarkozy och leddes av Nobelpristagarna Joseph Stiglitz och Amartya Sen för att mäta ekonomisk utveckling och sociala framsteg.
• Kommissionen diskuterade problemen med att använda BNP som det enda måttet på framsteg.
• En av slutsatserna var att livskvaliteten är bredare än att bara inkludera ekonomisk produktion och levnadsstandard.
• Information om livskvaliteten måste samlas in.
• Flera länder mäter välbefinnande.
• Bhutan har myntat termen "bruttonationallycka".
• Standardantaganden är att kvaliteten på subjektiv upplevelse kan inte mätas och det behövs inte mäta kvaliteten på upplevelser eftersom folk vill maximera utnyttjandet ändå.
• Forskare och politiker bör inrikta sig på observerbara avslöjade preferenser.
• Kahneman et al. (1997) hävdar att människor gör misstag som förutsäger det upplevda användandet till följd av deras beslut och upplevda Utility kan mätas genom att använda exempelvis undersökningar.
• Offentlig politik kan vara bättre med information om upplevelse Utility (Kahnemam och Sudgen, 2005)
• En European Social Survey frågar "All things considered, how satisfied are you with your life as a whole nowadays?" 1="Dissatisfied" ...10="Satisfield"
• Eurobarometer frågar*"On the whole, are you very satisfied, fairly satisfied, not very satisfied or not at all satisfied with the life your lead?"*
• En World Value Survey frågar "All things considered, how satisfied are you with your life as a whole these days? 1="Dissatisfied" ...10="Satisfield"
• Vad förklarar relativt högre self-report life satisfaction (Dolan et al., 2008)? Inkomst, utbildning och sysselsättning; Hälsa; Ålder (yngre och äldre vuxna); Gift, pendling och socialt liv.
• Respondenterna blir tillsagda att tänka på en stege, där det bästa möjliga livet för dem är en 10 och sämsta möjliga livet är en 0. De blir sedan tillsagda att betygsätta sina egna liv från 0 till 10.
• Det finns en positiv korrelation mellan livstillfredsställelse och BNP per capita.

Effektivitet och rättvisa

• Effektivitet syftar till att maximera överskott.
• Paretoeffektivitet innebär att ingen kan få det bättre utan att någon annan får det sämre.
• Ett exempel är en fördelning där en individ tjänar all inkomst (Gini-koefficient = 1) eller där alla tjänar samma inkomst (Gini-koefficient = 0).
• Rättvisa är en bedömning av hur rättvis en fördelning är ("A way to evaluate an allocation based on one’s conception of justice" Glossary in The Core Economy).
• Jämlikhet handlar om lika andelar (equality is concerned with equal shares).
• Ojämlikhet kan anses rättvis.
• Det finns ofta en avvägning mellan att maximera effektivitet och rättvisa.
• På en konkurrensutsatt marknad finns det inget utrymme för rättvisa.
• Okuns läckande hink (leaky bucket) illustrerar förlusten av effektivitet vid omfördelning från rik till fattig.
• "Pengarna måste bäras från de rika till de fattiga i en läckande hink. En del av dem kommer helt enkelt att försvinna under transporten, så de fattiga kommer inte att få alla pengar som tas från de rika."
• Transfers påverkar incitament att arbeta för både rika och fattiga och det finns är administrativa kostnader inblandade i överföringarna.
• En social välfärdsfunktion (SWF = f(u1, u2..., un)) används för att bestämma vad samhället bör göra.
• I en utilitaristisk social välfärdsfunktion (SWF = u1 + u2 +... + un) omfördelas resurser tills marginalnyttan av pengar är lika i befolkningen.
• En rawlsiansk social välfärdsfunktion är SWF = maxmin(u1, u2,..., un).
• Likhet inför lagen är viktig (Equality of opportunity).
• Alla bör ha grundläggande tillgång till varor (poverty line).
• Människors syn på rättvisa påverkas av ojämlikhet i resultat (subjektiv bedömning av rättvisa) och valmöjligheter (procedurmässig bedömning av rättvisa) och kostnadsnyttoanalyser.
• Det finns en Lorenz-kurva.
• Det finns en Gini-koefficient.
• Ojämlikhet finns i marknadsinkomst, disponibel inkomst och förmögenhet.
• Det finns trender i ojämlikhet och global ojämlikhet.
• Lorenz-kurvan visar grafiskt ojämlikhet.
• X-axeln representerar befolkningen från fattigast till rikast (kumulativ del).
• Y-axeln visar andelen av den totala inkomsten som erhålls av andelen av den totala populationen (kumulativ andel).
• Det tar avstamp i att rangordna individer från lägsta till högsta inkomst (eller annat mått) (ranging from 0 to 1) och att beräkna andelen av den totala inkomsten som tas emot av varje andel av hela populationen (ranging from 0 to 1) och rita Lorenz-kurvan.
• Lorenz-kurvan av en fördelning av inkomst visar andelen av totala inkomsten som tillhör den x% av populationen.
• En 45-graderslinje visar Lorenz-kurvan om det är total jämlikhet.
• Avståndet mellan 45-graderslinjen och Lorenz-kurvan visar nivån av ojämlikhet.
• Ju större avståndet mellan kurvorna är desto mer ojämlikhet råder.
• En anonymitet är där det inte spelar någon roll vem som tjänar inkomsten.
• En populationsprincip innebär att befolkningsstorleken inte påverkar ojämlikheten.
• Skalan gör inte heller det (Scale Invariance - Income levels do not matter).
• Gini-koefficienten (mellan 0 och 1) är ett index för ojämlikhet.
• Området mellan Lorenz-kurvan och 45-graderslinjen, dividerat med hela triangelns area under kurvan, ger Gini-koefficienten.
• Om man gynnar omfördelningspolitik med progressiv inkomstskatt och kontantöverföringar så syns det genom den lägre ojämnlikheten i disponibel inkomst än för marknadsinkomst.
• Ju större andel från staten ju mer omfördelning.

Inkomst och förmögenhet

• Inkomstfördelningen, till skillnad från fördelningen av förmögenhet, är mer jämlik mellan populationen.
• I Sverige hade 1% av befolkningen ungefär 50% av den totala förmögenheten innan 1940.
• Det råder en stor skillnad mellan olika länder.
• Det finns gemensamma faktorer i de oroliga trenderna från 1920-1980.
• Skillnaderna mellan länder efter 1980 visar även de trender.
• Blå linje visar globala Gini-koefficienten (konstruerad från en Lorenz kurvan hela världen befolkning) medans röd linje visar Gini-koefficienten (konstruerad från en Lorenz av hela världen befolkningen där en individ i varje land antas ha en inkomst som motsvarar genomsnittlig inkomst i landet).
• Klyftan mellan den blå och röda linjen visar inom landets ojämlikhet.
• Den globala ojämlikheten har fallit.
• Det mesta av ojämlikheten är mellan människor i olika länder.
• Olika regioner består av 5 personer (Region A vs B) och de har samma köpkraft.
• Indien och Kina har ökat sin genomsnittsinkomst mer än rikare länder, och de (och andra länder) har ökat med landets ojämlikhet.
• Region A är mindre ojämlik än region B.
• Varje människa i Region B är rikare än den rikaste personen i Region A.
• Estimering av USAs tillväxt gällande jobb 2014-2024 visar att jobb med relativt hög såsom låg projiceras öka mest medan mitten projiceras öka mindre.
• Enligt källa 19,6 från "the economy core economics education" så finns en Projektet minska i både hög och i synnerhet låglönejobb samt jobb ersätta arbete en gång utförts av familjemedlemmar, särskilt i mänskliga tjänster.
• Öka i höga inkomsttagare med informationsteknik.
• Prognosen för alla jobb i den amerikanska ekonomin 2014-2024 innebär låglönejobb och högavlönade jobb ökar mer än medelklassjobb vilket resulterar i högre inkomstskillnad.
• Kategorisk ojämlikhet (grupp ojämlikhet) kan spåras till faktorer som vi har praktiskt taget ingen kontroll över ("accidents of birth") såsom kön, etnicitet, medborgarskap och Föräldrar.
• Enligt källa 19,8 från "the economy core economics education" så finns det kategorisk ojämlikhet i livstidsförtjänster för män och kvinnor efter utbildningsnivå och i genomsnittliga år av skolgång efter kön mellan 1970-2010.

Intergenerationella skillnader

• Intergenerationell överföringsprocess avser hur föräldragenerationer skicka vidare saker till nästa generation: egendom, genetik, Preferenser och umgänge.
• Experimentellt arbete har visat positiv korrelation mellan föräldrars och deras barns preferenser.
• Kännedom gällande skolor och sociala kontakter förvärvade utanför den formella skolan.
• De parental generationer arbetskraftens inkomst kvintilerna i högre grad gått vidare till nästa generation i USA än i Danmark och en potentiell förklaring är att i den amerikanska hög intjäning föräldrar Investera i dyra högkvalitativ utbildning för sina barn.
• Mellan generationer elasticitet (notera olika innebörd jämfört med andra användningsområden av elasticitet) i vinst åtgärder procentuell skillnad i den andra generationens vinst förenade med en 1 % skillnad i den vuxna generationens status.
• Tänk exempelvis två Fäder och far A intjänar 10 % mer än far B. Om barnet fadern A intjänar 5 % mer än det andra barnet, mellan generationer elasticitet lika 0,5 (om barnet förtjänar 10 % mer sedan är elasticitet 1). Den högre generations elasticitet ju lägre generations rörlighet.
• Ojämlikheten i förtjänst tenderar att vara positivt korrelerad med generations vis ojämlikhet därav har "länder med stark kultur av rättvisa ofta politik syftar till att minska sektor ojämlikhet (Gini-koefficienten) och främja mellan generationer omvandlaren".
• Norton och Ariely (2011) frågat en stor urval av amerikaner med frågor: How should the wealth of the US be distributed by quintiles/Hur ska rikedom i USA ska fördelas av kvintiler (och hur rikedom i USA fördelas med kvintiler? ).
• Den faktiska rikedomen ojämlikheten är mycket högre än vad folk beräknat samt att folks ideal rikedomen fördelning beror på deras egen inkomst och detta enligt "källa 19,13 i ekonomi core economics education".
• Enligt "källa 19,14 i ekonomi core economics education" av Fong (2005) som granskade människor oss om deras politiska stöd eller motstånd till politik för att öka inkomsterna för de fattiga, finansierad av den allmänna beskattningen: "folk tror att det hårda arbetet och risktagande är viktiga att ekonomisk framgång är mycket mindre benägna att stödja omfördelningen till de fattiga än de som tror att könstillhörighet, etnicitet, utbildning och vilka dina föräldrar är viktiga faktorer".
• Substantiv dom Rättvisa innebär att man har avseende ojämheten i slutresultatet (exempelvis förmögenhet och inkomst) medans processuella dom Rättvisa innebär att ha hänseende Hur de kom till (exempelvis lika möjligheter).
• Rawls ' voile (slöja av okunskap): Att ta en opartisk perspektiv, där en individ gör val sitter bakom en slöja av okunskap om sitt personliga förmåner.
• Uppskattningsvis (Empiriska) fynd visar att Vissa resultat tyder på att svaret på frågan "hur mycket ojämlikheten är för mycket?" beror på varför någon är rik eller fattig.
• Åsikter om huruvida ojämlikheten är orättvist verkar bero på människors föreställningar om hur fördelningar kom om (processuell rättvisa).

Olika källor till ekonomisk ojämlikhet

• Teknik (exempelvis högteknologiska eller jordbruk (grad av mekanisering)).
• Institutioner och politik (exempelvis omfördelning av inkomst, subventionerade utbildning- och arvsrätten).
• Stiftelse (financial and physical wealth, human capital (schooling and work experience), gender, age, health etc).
• Ekonomisk ojämlikhet kan också påverka teknik, institutioner och politik i framtiden.
• Regeringens politik för att påverka orättvis ojämlikhet skapar större jämställdhet av anlag: "educational programs, minimum wage for specific types of workers" samt av omfördelning: "Taxes and transfers to reduce differences in disposable income, and expenditure on public services".

Jag hoppas att dessa anteckningar hjälper dig med dina studier!