Underhåll och service: Introduktion

Underhåll och service

• Underhåll innefattar alla aktiviteter för att ett tekniskt system ska fungera som planerat.
• Underhållsverksamheten har tre huvudsyften:
  • Att förhindra fel (förebyggande underhåll)
  • Att åtgärda fel (akut underhåll)
  • Att förlänga utrustningens livslängd
• "Underhåll" förkortas ibland som UH.

Vikten av underhåll

• Ett viktigt mål i produktionen är att maskinutrustningen ska utnyttjas maximalt.
• Verklig kapacitet hos en maskin beräknas som: Kapacitet = Bruttokapacitet * Driftstid * Tillgänglighet.
• Bruttokapaciteten bestäms av maskinens prestanda, medan driftstiden bestäms av den planerade arbetstiden, utan påverkan av underhållet.
• Tillgängligheten visar hur stor del av den planerade driftstiden som faktiskt används för produktion och påverkas av underhållet.
• Minskad tillgänglighet kan bero på:
  • Stopp på grund av utrustningsfel.
  • Reducerad kapacitet på grund av utrustningsfel.
  • Reducerat utbyte på grund av hög kassation.
  • Omställningstid och justeringstid.
• Produktion utan störningar minskar behovet av buffertar och ökar kvaliteten, vilket leder till nöjdare kunder.
• Ett väl fungerande underhåll är en förutsättning för hög tillgänglighet, kvalitet och lönsamhet.

Skruvförband

• Skruvar och muttrar tillverkades för hand innan de började tillverkas industriellt i början av 1800-talet.
• Industriell tillverkning krävde enhetliga dimensioner och gängor.
• Viktiga gängsystem idag är:
  • Metriska (mm)
  • Unifide (tum)
• Skruvförband lossnar ofta på grund av att de inte dragits fast tillräckligt.
• Momentnyckel bör användas för att dra fast förband vid underhållsarbete, för att säkerställa korrekt åtdragning.
• Underhållsmanualer anger korrekta moment för olika skruvförband.
• Gängor och ytor ska vara rena vid dragning med momentnyckel för att undvika felaktiga momentavläsningar på grund av friktion.
• Risk för att skruvförband lossnar på grund av vibrationer och temperaturvariationer.
• Låsbrickor/kemisk låsning med låsvätska kan användas för att förhindra detta.
• Anaerob låsvätska är en plast som stelnar utan luft.
• Fördelar med kemisk låsning:
  • Undviker korrosion
  • Låser hela skruvlängden
  • Minskar behovet av olika brickor
  • Fungerar som tätning
• Skruvförband kan också fungera som justerförband, kraftöverföring eller friktionsförband.
• Skruvar används med eller utan muttrar, material och tillverkningsmetoder varierar beroende på användning.
• Skruvar och muttrar tillverkas oftast i stål och ytbehandlas mot rost.
• Märkningar på skruvar och muttrar är viktiga ur hållfasthetssynpunkt.
• Skruvhuvuden har hållfasthets- och tillverkarbeteckning samt M eller U för gängsystem.
• Muttrar har motsvarande beteckningar.

Tribologi (Smörjning)

• Tribologi är läran om gnidning, nötning och friktion.
• Kunskap inom tribologi är viktigt då moderna maskiner kräver mer precisa smörjningar än äldre maskiner.
• Dagens maskiner har snävare toleranser jämfört med äldre konstruktioner.

Förebyggande underhåll

• "Direkt förebyggande underhåll" är åtgärder för att förhindra fel.
• "Indirekt förebyggande underhåll" är åtgärder som ger effekt när fel upptäcks.
• Rengöring är den mest lönsamma aktiviteten inom förebyggande underhåll (FU), den underlättar felsökning, förbättrar säkerheten och minskar slitage.
• FU syftar till att förhindra fel och förlänga utrustningens livstid.
• Huvudvikten bör ligga på förebyggande underhåll genom scheman för kontroller, byte av slitdelar och smörjning.
• 1000-milaservice på bilar är ett exempel på förebyggande underhåll.
• Förebyggande underhåll kan planeras bättre än akut underhåll och stör produktionen mindre.
• Välskött förebyggande underhåll minskar behovet av akuta reparationer.
• Avhjälpande underhåll (brandkårsutryckningar) innebär snabb reparation för att få igång maskinen, ofta provisoriskt.
• Akuta reparationer leder till en ond cirkel med mer akuta insatser och mindre förebyggande arbete.
• Extra insatser kan behövas för att uppnå en lämplig nivå av förebyggande underhåll.
• Fungerande förebyggande underhåll ger hög tillgänglighet och ökad livslängd.
• Akuta reparationer stör produktionen och leder till nya reparationer.

Kostnadsaspekter

• Kostnaderna för underhåll varierar mellan företag.
• Processindustrin prioriterar kontinuerlig drift och har höga krav på tillgänglighet.
• Lågmekaniserad industri kan ha låga krav på maskintillgänglighet och låg underhållsnivå.
• Underhållets betydelse ökar i de flesta branscher på grund av ökad automatisering, materialstyrning och kvalitetskrav (ISO 9000).
• Högre kvalitetskrav ökar kraven på maskin- och verktygsprecision, vilket i sin tur kräver mer underhåll.
• Det är svårt att följa upp underhållets effektivitet och lönsamhet.
• Ett sätt är att titta på underhållets totala kostnad.
• Krav på underhåll ska leda till:
  • Höjd nyttjandegrad
  • Jämn och hög produktkvalitet
  • Förlängd livslängd
• Direkt knutna kostnader till underhållsaktiviteter:
  • Löner för underhållspersonal
  • Materialkostnader
  • Kostnader för externa tjänster
• Kostnader vid dåligt underhåll:
  • Stilleståndskostnader
  • Försämrad produktkvalitet
  • Kortare livslängd
  • Sänkt produktionshastighet
• Kostnader för underhållsaktiviteter är lättare att få fram än kostnader för dåligt underhåll, som ofta underskattas.
• Kostnader för problem med produktionsutrustning är ofta större än man tror.

Livstidskostnad (LCC)

• Livstidskostnad (LCC) inkluderar alla kostnader från projektstart till skrotning.
• Viktiga kostnader för LCC:
  • Kapitalkostnad
  • Restvärde
  • Energiförbrukning
  • Driftskostnader
  • Underhållskostnader
• LCC hjälper till att identifiera dolda kostnader.
• Underhållskostnaden utgör en stor del av LCC.
• Felintensiteten är störst i början och slutet av utrustningens livscykel.

Driftsäkerhet

• Driftsäkerhet mäter systemets tillförlitlighet och påverkas av antalet och längden av oplanerade stopp.
• Effektivt underhåll krävs för god driftsäkerhet och tillgänglighet.
• Driftsäkerhet delas in i:
  • Funktionssäkerhet
  • Underhållsmässighet
  • Underhållssäkerhet
• Funktionssäkerhet mäter hur säkert ett system fungerar och mäts i MTBF (Mean Time Between Failures).
• Funktionssäkerheten beror på:
  • Maskinens konstruktion
  • Förebyggande underhåll
  • Användning
  • Hantering
• Underhållsmässighet mäter hur lätt det är att upptäcka, lokalisera och avhjälpa fel, mäts i MTTR (Mean Time To Repair).
• Beror på systemets konstruktion.
• Underhållsmässigheten beror på:
  • Lätt att hitta felorsaken
  • Inspektionsmöjligheter
  • Åtkomlighet
  • Specialverktyg och reparationshjälpmedel
• Förbättringar kan innebära:
  • Omkonstruktion
  • Ökad åtkomlighet
  • Modulsystem
• Underhållssäkerhet mäter tiden det tar innan reparation kan påbörjas, mäts i MTW (Mean Time Waiting).
• Underhållssäkerheten beror på underhållsorganisationen och omfattar:
  • Tillgång till reparatörer
  • Kompetens
  • Rätt verktyg
  • Reservdelar
  • Operatörers möjlighet att utföra reparationer
• Underhållssäkerhet kan förbättras genom:
  • Ordning och reda
  • Felsökningsprogram
  • Utbildning
  • Reservdelslager.
• Konstruktionen påverkar driftsäkerheten.

Underhållets olika delar

• Operatörsunderhåll
• Tillståndskontroll
• Avhjälpande/reparerande underhåll
• Förbättringsunderhåll
• Operatörsunderhåll omfattar rengöring, smörjning och småreparationer.
• Rengöring räknas som en inspektionsåtgärd.
• Tillståndskontroll görs regelbundet för att upptäcka fel tidigt.
• Avhjälpande underhåll är akuta insatser, inspektionsresultat eller byte av slitagedelar.
• Ökat operatörsunderhåll ökar tillgängligheten och personalens motivation.
• Förbättringsunderhåll eliminerar felkällor, förstärker maskindelar och förbättrar smörjning.
• Självständigt underhåll innebär att produktionspersonalen tar mer ansvar för sin utrustning.
• Detta kräver kunskap om:
  • Utrustningens funktion
  • Defekter och problem
  • Felorsaker
  • Enklare förbättringsåtgärder
  • Underhåll av utrustningen
  • Sambandet utrustning och kvalitet
• Kräver utbildning och träning för personalen.

Ordlista

• Buffert: Lager av detaljer före en operation.
• Prestanda: Förmåga i fråga om mängd, kvalitet etc.
• Repetivitet: Förmåga att ge samma resultat.
• Tillgänglighet: Andelen total arbetstid som en maskin producerar.
• Utbyte: Resultatet av en operation.

Dagligt underhåll av CNC-fräs

• Före start:
  • Kontrollera att skruvstycket är korrekt indikerat.
  • Säkerställ att alla verktyg tillhörande maskinen är på plats.
  • Kontrollera oljenivåerna i centralsmörjning och fyll på olja vid behov.
  • Kontrollera kylvattennivån, fyll på vid behov.
• Vid dagens slut
  • Sopa upp spån från maskinen.
  • Torka av både maskinen och arbetsbänken.
  • Torka av och häng tillbaka samtliga verktyg.
  • Lämna tillbaka de verktyg som lånats: fräsar, borr eller parallellbitar.
• Vid veckans slut
  • Ta bort maskinskruvstycket.
  • Ta isär, torka av samtliga verktyg.
  • Stryk ett tunt lager med smörja på blanka ytor på maskinen.

Dagligt underhåll av CNC-svarv

• Före start

  • Kontrollera att alla verktyg som tillhör maskinen finns på plats.
  • Se till att oljenivåerna i centralsmörjning är på lämplig nivå, fyll på med olja om det behövs.
  • Kontrollera samtliga nivåer av kylvatten och fyll om det behövs.

• Vid dagens slut

  • Sopa upp allt spån från maskinen.
  • Torka av maskinen och den tillhörande arbetsbänken.
  • Torka av verktygen och häng tillbaka dessa.
  • Återlämna lånade verktyg som svarvhållare, stål, borr eller smärgelduk.

• Vid veckans slut

  • Smörj alla blanka ytor med ett tunt lager av smörja.
  • Tryck in smörja i samtliga smörjnipplar.
  • Ta isär och torka av chucken.

Dagligt underhåll av konventionella fräsmaskiner

• Före start

  • Säkerställ att maskinens skruvstycke är korrekt placerad.
  • Kontrollera att alla verktyg som hör till maskinen är på plats.
  • Titta till att oljenivåerna i centralsmörjningen och i växellådorna är till mitten av nivåglasen, fyll på med rätt olja om det skulle behövas
  • Se till att kylvattennivån är på rätt nivå och fyll på om det behövs.

• Vid dagens slut/efter avslutat arbete

  • Rengör maskinen från spån, både runt och på.
  • Torka av maskinen och den tillhörande arbetsbänken samt verktygsskärmen ordentligt.
  • Underhåll verktygen, torka av och häng tillbaka.
  • Lämna tillbaka lånade borr, fräsar etc.

• Vid veckans slut

  • Demontera maskinskruvstycket.

  • Stryk tunt lager smörja på samtliga blanka ytor

  • Smörj i alla smörjnipplar.

Dagligt underhåll av konventionella svarvmaskiner

• Före start

• Se till att alla verktyg som tillhör maskinen är på plats.

• Kontrollera att oljenivåerna i centralsmörjningen och växellådorna är till mitten av nivåglasen - fyll annars på med mer olja.

• Vid dagens slut/ Efter avslutat arbete

  • Rengör spån från maskinen.
  • Torka av verktygsskärmen och resten av maskinen.
  • Häng tillbaka verktygen.

• Vid veckans slut

  • Stryk ett tunt lager smörja på maskinens alla blanka ytor.

  • Tryck i smörja i alla smörjnipplar.

  • Rengör chucken.

Dagligt underhåll av pelarborrmaskin

• Före start
  • Alla maskinens verktyg är på plats.
• Efter avslutat arbetspass/dag
  • Avlägsna spån från maskinen.
  • Rengör maskinen, arbetsbänken och övriga verktyg.
  • Häng tillbaka samtliga verktyg.
  • Lämnar tillbaka verktyg, såsom borr och parallellbitar.
• Vid veckans slut
  • Demontera skruvstycket.
  • Stryk ett lager av smörja på alla blanka ytor.