The Water Cycle

Vattenmolekylens kretslopp

• Havsvatten består av vattenmolekyler.
• Solen värmer upp havsvattnet, vilket ger vattenmolekylerna fart.
• En del av dessa vattenmolekyler avdunstar och blir till vattenånga (gasform).
• Avdunstning sker inte bara från hav, sjöar och floder, utan även från mark, växter och djur.
• Vattenånga stiger, och temperaturen sjunker ju högre upp i luften den kommer.
• När vattenångan kyls ner tillräckligt, kondenserar den till flytande form.
• Vid kondensering rör sig vattenmolekylerna långsammare och binder sig till varandra.
• Detta bildar små vattendroppar som blir till moln.
• När dropparna i molnen blir tillräckligt stora och tunga, faller de ner som regn, snö eller hagel.
• Detta kallas för nederbörd.
• En del av regnet återvänder till havet via växter och djur eller direkt via marken.
• Tiden det tar för vattenmolekyler att nå havet varierar.
• Ytvatten i sjöar och floder når snabbt havet igen.
• Grundvatten kan ta allt från några år till tusentals år för att nå havet.
• Vattenmolekyler som faller som snö och is kan ta mycket lång tid eller aldrig nå havet.
• Vattnet i atmosfären byts ut snabbt, regn är sällan mer än några dagar eller veckor.

Fotosyntes

• Växter behöver energi för att leva och växa.
• Solen är en energigivare, växterna är energitagare.
• Gröna växter kan utnyttja solljus genom fotosyntes.
• Fotosyntesen sker i klorofyllkorn i växternas blad.
• Klorofyll hjälper växterna att ta upp solenergi.
• Med hjälp av solenergi skapar växterna socker av koldioxid och vatten.
• Sockret förbränns sedan och ger energi till växtens celler.
• Klyvöppningar på bladen möjliggör upptag av koldioxid och utsläpp av syre.
• Växter tar upp vatten och näringsämnen via rötterna.
• Energi och näringsämnen är essentiella för alla organismer.
• Rötterna håller fast växterna i marken.

Cellandning

• Djur får sin energi från växter eller andra djur.
• Nedbrytare äter döda växt- och djurdelar.
• Födan bryts ner, och energin som finns lagrad i den tas tillvara.
• Djur kan inte ta upp solens energi själva eftersom de saknar klorofyllkorn.
• För att bryta ner födan och få energi behövs syre.
• Samtidigt bildas koldioxid och vatten.
• Denna process kallas för förbränning eller cellandning.
• Cellandning sker i alla celler, även i växternas.

Förbränning

• Förbränning innebär att energi omvandlas från en form till en annan.
• Exempel på förbränning är när ett ljus brinner, en bil kör eller celler jobbar.
• Energi som är lagrad i ett ämne omvandlas till ljus, rörelse eller värmeenergi.
• I en bensindriven bil förbränns bensinen i motorn och den lagrade energin används för att driva motorn.
• Förbränning sker också i kroppen.
• Energin i maten förbränns i cellerna för att ge värme och rörelseenergi.
• Cellandning är den förbränning som sker i levande organismers celler.
• Vid cellandning bildas koldioxid och vatten.

Växthuseffekten

• Atmosfären är ett luftlager runt jorden.
• Solenergin värmer upp jordytan, som i sin tur sänder ut värmestrålning.
• En del av värmestrålningen fångas upp av gaser i atmosfären som gör att temperaturen ökar på jorden.
• Denna process kallas för växthuseffekt.
• Exempel på växthusgaser är vattenånga och koldioxid.
• Mängden växthusgaser påverkar temperaturen på jorden.
• Mänskliga aktiviteter som bilkörning och industriutsläpp har ökat mängden växthusgaser som koldioxid i atmosfären.
• Ökade halter av koldioxid kan leda till att det blir varmare på jorden.
• Koldioxid bildas vid förbränning.
• Kolatomerna i drivmedlet reagerar med syre och då bildas koldioxid.
• Ökad mängd koldioxid kan hindra värme från att stråla ut i rymden.
• För att undvika detta måste vi förhindra att halterna av växthusgaser ökar.
• Ett sätt är att minska utsläppen.
• Ett annat är att öka skogsarealerna, eftersom träd binder koldioxid.

Näringskedjor och den biologiska mångfalden

• För att förstå hållbar utveckling behöver vi beskriva hur olika arter samverkar.
• En näringsväv visar hur växter, djur och andra levande organismer är beroende av varandra.
• Pilarna i väven pekar mot den som äter.
• Växterna är producenter eftersom de tillverkar näringen.
• Djuren är konsumenter som äter växter eller andra djur.
• Alla konsumenter är beroende av producenterna.
• Biologisk mångfald beskriver mångfalden av levande organismer, variationen inom en art och variationen av ekosystem.
• De flesta länder är överens om att bevara den biologiska mångfalden.

Viktiga ord inom ekologi

• Ekologi: läran om samspelet mellan växter, djur och deras miljö.
• Ekologer: människor som arbetar med ekologi.
• Organism: en levande varelse, en växt, ett djur eller en bakterie.
• Art: en grupp djur eller växter som kan få barn som i sin tur kan få barn.
• Population: en grupp individer av en art inom ett visst område vid en viss tid.
• Ekosystem: ett avgränsat område i naturen, t.ex. en skog eller en vattenpöl.
• Biotiska faktorer: levande saker (växter och djur) som påverkar ett ekosystem.
• Abiotiska faktorer: icke-levande faktorer som påverkar naturen (sol, vind, nederbörd).
• Habitat: en miljö där en viss växtart eller djurart lever.
• Ekologisk nisch: en arts uppgift i ett ekosystem, en miljö som arten trivs i.
• Producent: gröna växter som kan bilda socker (näring) av solljus.
• Konsument: djur som måste äta för att få näring.
• Nedbrytare/destruent: svampar, bakterier, maskar, insekter som bryter ner döda växter och djur.
• Näringskedja: visar vem som äter vem i ett ekosystem.
• Näringsväv: flera näringskedjor ihopvävda i ett ekosystem.
• Växtätare: djur som äter växter.
• Rovdjur: djur som äter andra djur.