Språkens ursprung och utveckling

Språkens Ursprung

• I slutet av 1700-talet började man jämföra ord i olika språk och utvecklade teorier om att språk som liknar varandra förmodligen har samma ursprung.
• Exempel på språkgrupper inkluderar:
  • Indoeuropeiska språk (de flesta, t.ex. sanskrit)
  • Finsk-ugriska språk (estniska, finska, ungerska)
  • Eskimå-aleutiska språk (grönländska t.ex.)
  • Sino-tibetanska språk (mandarin)
• Germanska språk delas in i:
  • Västgermanska (engelska, tyska)
  • Östgermanska (gotiska, utdött)
  • Nordgermanska/nordiska (isländska, danska, norska)
  • Västnordiska (isländska, norska, färöiska)
  • Östnordiska (svenska, danska)
• Forskare fann likheter mellan klassisk sanskrit, latin och grekiska.
• Olika teorier finns om hur dessa språk är släkt.
• Pesten spreds och tog med sig språket från Asien.

Språkutveckling och Förändring

• Flera faktorer påverka språks utveckling, försvinnande eller förändring:
  • Handel och influenser från andra kulturer.
  • Krig och erövringar.
  • Geografi som leder till dialekter; starkare språkbruk runt handelsvägar.
  • Politik.
  • Uppfinningar som radio, tidningar, internet och boktryckarkonsten.
• Gustav Vasas bibel normaliserade språket och skilde det från danskan.

Urgermanska till Urnordiska

• Urgermanskan som talades i norra Europa utvecklades till urnordiska mellan 200-800 e.Kr.
• J- och w-ljud försvann.
• Brytning skedde, vilket innebar att vokaler förändrades och många diftonger uppstod.

Runsvenska (800-1225)

• Under vikingatiden delades urnordiskan upp i västnordiska och östnordiska språk.
• Västnordiska språk utvecklades till norska, isländska och färöiska.
  • Språken behöll diftonger.
  • Norge koloniserade Island och Färöarna.
• Östnordiska språk utvecklades till svenska och danska.
  • Monofthongering skedde.
• Runsvenska talades i nuvarande Sverige och använde runor som skriftspråk.
• Runorna har sitt ursprung i latinsk skrift.
• Runor användes på runstenar, minnesstenar, ofta över släktingar som rest iväg till fjärran länder och över deras historia.
• Från ca 1000 e.Kr. kristnades Norden och det latinska alfabetet började användas mer.

Fornsvenska (1225-1526)

• Svenskan börjar framträda som ett eget språk.
• Sverige blir kristet och det latinska alfabetet används i större utsträckning.
• Man började skriva på pergament.
• Landskapslagar skrevs ner, eftersom Sverige inte var ett enat rike.
• Äldre Västgötalagen från 1225 är den äldsta svenska landskapslagen.
• Genus: Femininum, maskulinum och neutrum fanns.
• Kasus:
  • Exempel: fisk - fisker, fisks, fiski, fiska, fiskum (i singular).
  • Prepositioner styrde kasus (til draps til hoggs - till havs).
• Konjunktiv användes fortfarande.
• Många nya ord lånades in från lågtyskan pga hansan och handelskontakter med Tyskland.
  • Exempel: betala, kosta, köpa, byxor, makt, vinst.
  • Prefix som be-, an-, för-, und- lånades in.
  • Suffix som -het, -bar och -aktig lånades in.
• Viktiga låneord var "blifwa" (från varda) och konjunktionen "men".

Nysvenska (1526-1906)

• Gustav Vasa blir kung 1523.
• Reformationen och Martin Luther påverkar Europa och skapar statskyrkor.
• Nya testamentet översattes till svenska 1526, vilket markerar perioden för nysvenskan.
• Hela bibeln översattes 1541, ett medvetet ålderdomligt språk användes för att låta högtidligare.
• Bibelöversättningen blev den första normen för hur svenskan skulle se ut.
• Nya riktlinjer och regler för hur svenskan ska skrivas.
• Tryckpressen bidrog till att sprida och enhetliga skriftspråket, men enhetlig stavning dröjde till 1800-talet.
• Fortfarande ingen rättstavning.
• Martin Luthers sätt att översätta bibeln till folkspråket påverkade hur man översatte bibeln till svenska, med fokus på att nå ut till en stor publik.
• Svenskan användes i fler domäner:
  • Religiösa sammanhang från 1500-talet.
  • Vetenskapliga texter från 1700-talet.
  • Undervisning från 1800-talet.
  • Tidigare användes latin för detta.
• Svenska som språk får ökad status.
• Nya låneord från franskan under 1600- och 1700-talet.
  • Starkt inflytande genom hovet och militären.
  • Franska ord inom mode, mat, kultur och militära termer.
• Språkpoliser uppstår:
  • Reglerna strävade emot språkets förändring.
• Olof von Dalin gav ut veckotidningen Then Swänska Argus.
• Svenska Akademien grundades 1786 för att ordna och normerna det svenska språket.

Diskussion om Stavningsreformen

• 1889 års upplaga av SAOL standardiserade stavningen.
  • Ord med -e blev ofta -ä.
  • Ord med qv blev kv.
• Fortgående debatt om V-ljud.
• 1906, stor bokstavsreform: skriftspråket förenklades och onödiga konstanter togs bort.
• Exempel: Kräfva blev kräva, hvad blev vad.

Pluralformerna

• Under första halvan av 1900-talet försvann pluralformerna i skriftspråket.
• De hade inte använts i tal sedan flera hundra år men de visade stilnivå.
• Selma Lagerlöf använde inte pluralformer i dialog i "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige."
• Media följde efter.
• 1945 tog TT bor verbformer i plural.
• 1967 togs pluralformerna bort ur lagtexter.

Tendenser i Dagens Svenska

• Internationalisering:
  • Ökad mobilitet och kontakt med andra språk leder till ett mångkulturellt samhälle.
  • Internationaliserat arbetsliv.
  • Fara för domänförluster.
• Intimiserung - du reformen:
  • 1967 infördes "du" som tilltalsord på statliga verk.
  • Tidigare användes titlar.
  • "Ni" som tilltalsform ansågs nedlåtande.
  • Avståndet mellan privat och offentligt har minskat.
• Nya förhållanden mellan tal och skrift
  • Skriften närmar sig talet under hela 1900-talet, med talspråksformerna som "ge,ta och bil".
  • SMS, mail och chatt bidrar tll detta
  • Talet närmar sig skriften- läsuttalet "jag" blir vanligare.
  • Ökade krav på att behärska språk, skrivande och språksituationer.

Utforska språkgrupper som indoeuropeiska och finsk-ugriska språk. Lär dig om germanska språkens indelning och hur språk utvecklas genom handel och influenser. Upptäck teorier om släktskap mellan sanskrit, latin och grekiska.