Samhälle 3: Globala utmaningar

Fri rörlighet för människor, kapital (pengar), varor och tjänster inom EU.

Möjligheten att röra sig fritt mellan EU-länderna utan hinder, t.ex. visum.

En överenskommelse mellan flera europeiska länder som gör det lättare att röra sig mellan länderna i Schengenområdet.

Ökning i BNP (bruttonationalprodukt) som visar ett lands ökade produktion av varor och tjänster.

Process där länderna i EU anpassar sig till gemensamma regler och mål.

Utmaningar för EU inom integration och distribution av flyktingar, ofta med motsättningar mellan länder.

Rätt att få skydd i ett annat land för att undvika förföljelse.

Tillstånd att tillfälligt vistas i ett land.

Upprätthålla fred och samarbete i Europa genom integration och frihandel.

Tryck eller hot som andra länder kan utöva på EU, ofta för fördelar eller pengar.

EU:s mål att bli klimatneutralt genom att minska utsläppen och öka användningen av förnybara energikällor (t.ex. vind, vatten, sol).

Strategier för att minska utsläppen av växthusgaser, främst genom att övergå till förnybara energikällor.

Ett system där företag handlar med rätten att släppa ut växthusgaser, med målet att begränsa totala utsläppen.

Mångfalden av olika arter och livsmiljöer. Problem: minskar på grund av invasiva arter.

Arter som sprids till ett nytt område och kan hota den inhemska biodiversiteten.

Ett system där resurser används effektivt och återanvänds istället för att bara användas en gång.

EU:s strategier för att säkerställa tillgången till energi och minska beroendet av fossila bränslen.

Samordnad politik för energi inom EU, med målet att minska prisvariationer och förbättra tillgången på energi.

Rättigheter som tillkommer alla som lagligt bor i EU, exempelvis rätt till liv, integritet och utbildning.

Att påverka andras åsikter eller handlingar genom spridning av information, ofta med ett mål att gynna sig själv.

En grupp som sprider falsk information för att skapa polarisering och försvaga tilltro till en statsapparat.

Att skapa två tydligt motstående åsiktsgrupper i ett samhälle, ofta genom propagandan.

Falsk information som sprids för att vilseleda eller skada.

Att motverka spridning av falsk information och propagandan.

Att förhindra offentliga diskussioner eller debatter.

Att manipulera meddelanden genom att vinkla fakta eller till exempel välja vilka nyheter eller vilken information som visas.

Naturliga bränslen som bildats över lång tid av organiskt material, exempelvis kol, olja och naturgas.

En strategi för EU att bli klimatneutralt fram till 2050 genom att minska koldioxidutsläppen och öka användningen av förnybar energi

Att ta upp lika mycket koldioxid som man släpper ut i atmosfären.

Ett system där företag får tillstånd att släppa ut en viss mängd växthusgaser. Företag som släpper ut mindre kan sälja sina tillstånd till de som släpper ut mer.

Naturliga system, som skogar, som absorberar koldioxid från atmosfären.

En ekonomisk modell där resurser används effektivt och återvinns för att minska avfall och slöseri.

Energi som kommer från källor som fylls på naturligt och snabbt, som solenergi, vindkraft och vattenkraft

Globala mål för hållbar utveckling, med fokus på fred, mänskliga rättigheter och ekonomisk tillväxt.

Ett av FN:s huvudsakliga mål att förhindra krig och upprätthålla lugn och ordning mellan länder.

Grundläggande rättigheter och friheter som alla människor har, som skyddas av FN:s deklaration.

FN:s trupper som sänds till en konfliktzon för att upprätthålla freden och säkerheten.

EU:s organ som består av ländernas ministrar och fattar beslut om lagar och budget.

Gruppen av ländernas ständiga representanter i Bryssel som förbereder möten för ministerrådet.

Alla länder måste vara överens för att ett beslut ska fattas.

En förutbestämd majoritet av länderna som krävs för beslut, varierar beroende på beslut.

Ett land leder ministerrådet under sex månader.

Består av finansministrarna från eurozonens länder, diskuterar ekonomiska frågor.

EU:s toppmöten där stats- och regeringschefer möts för att fastställa riktlinjer och lösa aktuella frågor.

Ledaren för Europeiska rådet, en position med ständigt ordförandeskap.

Rätten att vara medborgare i Europa, med rättigheter och skyldigheter.

De olika språken som används inom EU, inklusive svenska.

Samhällsskick, sedvänjor och traditioner i EU.

Grundläggande principer som EU värnar om, som demokrati, mänskliga rättigheter och rättstatsprinciper.

Konflikter som kan hota EU:s värderingar, för exempel krig, terrorism eller extremistiska åsikter.

Att värderingar ändras över tid. Exempelvis hur vi ser på kvinnors roll i samhället.

Ett Europa där tron på religion blir mindre viktig.

Fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital inom EU.

Beslut ska tas på den nivå som är närmast berörda individer.

Hjälp och stöd mellan medlemsländerna i EU i svåra situationer.

Hur medlemsländer följer de gemensamma lagarna inom EU.

Hur EU förhåller sig till andra länder.

EU verifierar att medlemsländer lever upp till avtal.

Länderna som är en del av EU, ex. Sverige, Frankrike, Tyskland och många flest.

Hur andra länder ser på EU.